About a quarter of the Swedish land area is covered with shallow or thick peat. There is a potential to increase forest production in Sweden with almost 2 million m3/year in selected peatlands with low conservation values. This increase can be accomplished by drainage, complementary drainage, ditch maintenance operations and fertilization. The purpose of this study was to determine the level of knowledge regarding the management of forests on peatlands and was restricted to selected forest companies in Västerbotten County, with offices in Umeå. Three companies were chosen, SCA, Holmen and Norra Skogsägarna.

Ökad efterfrågan på virke har lett till ett ökat intresse för och användande av olika produktionshöjande åtgärder. En sådan åtgärd är dikesrensning som innebär att befintliga diken eller dikessystem rensas för att de skall bibehålla eller återfå sin ursprungligt avvattnande och produktionshöjande funktion. Sveaskog avser att öka omfattningen av dikesrensning. Därför behövs en kartläggning av behovet på deras marker. På samma gång behöver produktionseffekterna och livslängden på dikena utrönas. Studien genomfördes via en studie av befintlig litteratur om skogsproduktionseffekter efter dikesrensning och Dikning samt förfall och livslängd hos diken.

Rikkärr är en naturtyp med hög artrikedom, som återfinns i kalkrika våtmarker. Kända rikkärr upptar idag 2-3 % av myrarealen i Sverige (Sjörs & Gunnarsson 2002). Med snabbare och effektivare inventeringsmetoder skulle med all sannolikhet fler rikkärr återfinnas. Rikkärrens många arter har under lång tid anpassat sig till de speciella förhållandena men är idag starkt hotade då biotopen rikkärr minskar. Tillbakagången är ett resultat av Dikning, upphörd hävd, övergödning, försurning och skogsbruk.

Peat  lands  are  a  great  potential  resource  for  increased  forest  growth  in  Sweden, there  are  approximately  6.5  million  hectares  of  peat  lands,  whereof  around  70% produce less wood than one m3sk/ha and year and are therefore classed as forest waste  land.  There  are  over  200  000  hectares  of  peat  land  that  is  already  drained and  wooded,  and  that may  be  suitable  for  fertilization.  Forest  production  on  peat soils  usually  requires  drainage  and  fertilization.  Dewatering  requires  ditching  the area, so that the roots can have access to oxygen. Nitrogen is often abundant in the peat but other nutrients; especially potassium is in short supply. The  purpose  of  this  work  was  to examine  the effects  of  potassium  fertilization  on the  growth  of  spruces  that  were  planted  on  drained  peat  land  and  how  different amount of fertilizers affects the growth. Potassium deficiency is strongly growth inhibiting, since potassium is important for substance  transport  in  the  tree.  Potassium  is  also  important  for  the  carbohydrate formation, and because increasing the sugar content of the cells constitutes a lower freezing temperature does potassium availability in the soil play a major role in the winter  resistance  of  many  species.  Potassium  is  not  found  in  any  organic compounds in the tree, but is present in cell and tissue fluids. A fertilization trial was started in 1978 in Siljansfors Experimental Forest. The plots in the experiment were fertilized with different amounts of potassium and one plot was  left  without  fertilization.  All  plots  that  were  fertilized  with  potassium  grew considerably better than the unfertilized plot. The difference in production between the unfertilized plot and the plot that received the most potassium was 7.2 m3sk/ha and year. The unfertilized plot can still be classified as waste land. The theoretical production capacity was estimated using a Swedish system for site quality  estimation  of  wetlands  after  ditching  (Dikningsbonitering).  The  plot  with most  potassium  produced  after  fertilizationaproximately  in  level  with  theoretical estimations.  Key  words:  Peat  land,  Fertilization,  Ditching,  Growth,  site  quality..

Detta examensarbete är utfört på uppdrag av Vägverket Region Syd. Sveriges vägnät håller på att anpassas till den europeiska standarden, men det finns fortfarande en hel del begränsningar kvar på mindre vägar. Vi har inte tillräcklig kunskap om vilka problem dessa begränsningar medför för tunga transporter och Vägverket är angeläget om att klarlägga, vilken nytta det skulle vara att göra förstärkningsåtgärder. Jag har undersökt ett landsbygdsområde i södra Östergötland och de begränsningar som finns här på flera vägar är dålig bärighet i första hand för broarna och hög tjälfarlighet. Syftet med undersökningen är att göra en kartläggning av de tunga godstransporterna och de problem begränsningarna på vägarna medför för näringslivet.

During the 20th century a significant proportion (about 15 %) of the peat-covered wetlands in Sweden were drained to improve forest productivity. Area wise, most of the forest drainage was done in northern Sweden, but relatively speaking a larger part of the wetlands have been drained in the southern parts of the country. Most often, the forest drainage resulted in increased forest growth, but failures were not unusual, and harmful effects, e.g. on species richness, have been a common cause for draining. Ditch cleaning is necessary for maintaining the ditches in good condition.

Water is a vital element and also enriches the experience of landscapes. It is naturally in constant movement and change but also exposed to the hands of man. In this paper two stretches of water is described through landscape and time in correlation between development and the experience of the watercourse Höje-å in the rural parts of southern Sweden. The intention is to investigate how Höje-å has changed over time and also how it is experienced in the surrounding landscape. With the help of literary studies the history of Höje-å have been described and through the course of field-studies the experience of two different areas along the watercourse.The biggest changes of Höje-å and its surrounding area have taken part during the last two centuries.

Mjältbrand är en sjukdom som drabbar både människor och djur. Den orsakas av bakterien Bacillus anthracis som bildar miljötåliga sporer. De kan överleva i jorden i många år och när rätt förutsättningar finns kan vegetativa celler utvecklas och framkalla sjukdom . Mjältbrand, eller antrax förekommer världen över och i Sverige har vi sporadiska utbrott bland framför allt nötkreatur. Syftet med denna litteraturstudie är att utvärdera hur man hanterat olika mjältbrandsutbrott i industrialiserade länder och vilka lärdomar vi kan dra av det i Sverige, där vi dessutom är styrda av epizootilagen.

Vatten, en förutsättning för livet på jorden. För att kunna odla jorden krävs vatten både i form av nederbörd och växttillgängligt vatten. Alltför stor okontrollerbar tillgång till vatten kan skapa odlingsproblem på åkermark, i skog samt i trädgård och park. Få växter klarar längre perioder av översvämning, de flesta riskerar att dö av bristen på syre. Alltsedan antikens dagar har människan med små medel reglerat sitt vattenbehov.