Mitt syfte är att visa på hur reflektioner kan upplevas som ljuskällor i rum samt att pröva och utveckla en biprocess till Designprocessen. Syftet med biprocessen är att designern under Designprocessen tillgodogör sig nya erfarenheter som tolkas och återskapas i utformningen av produkten. Biprocessen ska ses som ett komplement inom Designprocessen som skapar ytterligare erfarenheter att använda sig av i designarbetet. .

Undersökningen handlar om hur Designprocessen kan implementeras i en lärande miljö såsom skolan. Detta har undersökts genom en litteraturstudie och då utifrån ett kvalitativt perspektiv i form av muntliga intervjuer med pedagoger som har någon form av industridesign- eller bildlärarutbildning som bakgrund.Resultaten har visat att de flesta av pedagogerna ser Designprocessen som en mångskiftande arbets- och forskningsprocess. Problembaserat lärande däremot, består enligt pedagogerna, av steg som följs efter varandra. I jämförelse med problembaserat lärande så ser pedagogerna Designprocessen som mer intuitiv. Flertalet av pedagogerna var positiva till att implementera Designprocessen i en lärande miljö men också inom skolans organisation och dess struktur.

Syftet med det här projektet är att redovisa ett system- och framtidsperspektiv på Designprocessen och industridesignerns roll, vilket också ska resultera i en tydligare definiering och kartläggning av Designprocessen samt angränsande ämnesområden.Omfattande faktainsamling gjordes därmed i form av litteraturstudier, studiebesök samt informationsökning på internet. Detta skapade sedan en god grund för kommande intervjuer. Intervjuerna genomfördes med representanter från både lärosäten och SVID samt med verksamma designers, detta i syfte att få fram olika perspektiv och synsätt på de specificerade områdena.Baserat på informationen från faktainsamlingsfasen samt intervjuerna, gjordes en kartläggning av Designprocessen med en tydligare koppling till makro- och mikromiljön samt Design Management. För att tydliggöra ytterligare sammanställdes också frågeställningar som härrör till arbetsgången.Gällande Industridesignerrollen valde jag att (baserat på intervjuresultatet) visualisera en bild av tänkbara framtida fokusområden och kompetenser.Jag kan konstatera att Designprocessen utvecklats till att innefatta mycket mer än ?design av produkter?.

Ett infomationssystem kan ses som en mänsklig konstruktion. Med detta menas att upplägg av informationsbehandlingen är utarbetad av människor. Det är även människor som ansvarar för hur systemet fungerar och tar initiativ till förändringar av det. Utveckling och införande av datasystem, ofta kallat systemutveckling, är en process innehållande ett antal steg. Ett av dessa steg innefattar designen av ett informationssystem och kallas designprocess.

Designprocessen för en ?next-gen?-spelkaraktär är i dag förhållandevis invecklad och innehåller många olika moment innan den når sitt slutgiltiga stadium med en färdig karaktär som resultat. Den här artikeln dokumenterar Designprocessen för en spelkaraktär från början till slut och kommer att se mycket till den kreativa men även den tekniska aspekten av detta arbete. Arbetet resulterar i en karaktär som modelleras, skulpteras, animeras och slutligen importeras till Unreal Editor 3.0..

Insikter är en viktig del utav Designprocessen. I användarcentreraddesign involveras just användaren i själva processen för att få ett slutresultat som är välanpassat till målgruppen och användaren. För att detta ska bli så bra som möjligt krävs ofta en bra förståelse för användarna och kontexten kring dessa. All information som samlas in måste i sin tur organiseras och tolkas. Insikter om hur situationen, kontexten och vad som är viktigt växer så småningom fram.

Det finns olika åsikter om prototyper av låg fidelity kan användas lika effektivt för att identifiera brister och testa ett gränssitt som en prototyp av hög fidelity. De artiklar som har granskats i detta arbete har kommit fram till olika resultat angående denna fråga. Endel forskare påstår att prototyper av låg fidelity är lämpligast att använda under den tidiga delen av Designprocessen och att prototyper av hög fidelity bör användas i den senare delen av Designprocessen. Detta har på senare år diskuterats krafigt inom "the human factors community" där vissa forskare påstår att prototyper av låg fidelity är minst lika användbara under hela Designprocessen. De artiklar som har analyserats i denna studie har kommit fram till olika resultat angående denna fråga.

Denna studie är en fallstudie av företaget SICK IVP AB som utvecklar kameror förindustriell avsyning. De var intresserade av att undersöka hur deras användareuppfattade en av deras produkter. Studien syftar att undersöka hursensemaking1 kan användas för att förstå prototyper i Designprocessen ividareutveckling av en produkt.En kvalitativ användarstudie genomfördes och låg till grund för ett antalprototyper som skapades och som sedan blev huvudfokus i studien.Prototyperna var huvudsakligen pappersprototyper, byggda med en viss grovhetför att skapa en bättre grund för diskussioner och idégenerering. Resultatet visarpå vikten av externa representationer för att uppnå sensemaking iDesignprocessen, i det här fallet det underliggande designproblemet.Sensemakingen i Designprocessen ökade när personer från olika disciplinerjobbade tillsammans med olika externa representationer så som prototyper somutgångspunkt. Prototypernas utseende visade sig inte alltid bli huvudfokus fördiskussionerna utan de fungera istället som en katalysator för samtalen somberörde större delar av designen.

Projektet Elda a?r ett underso?kande arbete om det digitala verktyget och vilka kvalitets- aspekt det pa?verkar. Datorn som ett kreativt hja?lpmedel inom formgivning a?r i dag ett sja?lvklart verktyg i Designprocessen, men vad ha?nder egentligen med designers personliga avtryck na?r formen blir digital? Underso?kningsmetoden i detta subjektiva projekt a?r em- pirisk och besta?r av Designprocessen bakom typsnittet Elda, under hela projektets ga?ng reflekterar jag tankar, form och litteratur mot varandra. Diskussionen besta?r av min syn pa? den digitala grafiska produkten, yrkets egenva?rde och ma?nsklig kommunikation. .

Vid varje nytt projekt står landskapsarkitekten inför en oändlig mängd ny information som direkt eller indirekt har potential att påverka projektets resultat. Hur navigerar och prioriterar landskapsarkitekten bland detta hav av information? I den här uppsatsen undersöks olika landskapsarkitekters och teoretikers tankar och åsikter kring hur de prioriterar i Designprocessen. Målet är att skapa ett underlag som möjliggör för vidare studier och diskussion. Detta syftar till att skapa en större förståelse och insikt kring landskapsarkitektens yrkesroll och konstnärliga friheter.

I det här examensarbetet undersöktes hur Designprocessen kan se ut när en grupp medelålders människor genom två workshops tar sig an ett designprojekt med hjälp av participatory design i det offentliga rummet. Participatory design innebär en deltagande design där brukaren, alltså den tänkta användaren, är med i hela Designprocessen. Jag har utgått från allemansrätten som ram för det offentliga rummet. Jag har använt mig av etnografiskt inspirerad metod och gjort ett kortare fältarbete i en liten stad i Dalarna där jag genomförde designprojektet. Undersökningen utgår från frågeställningen:Hur kan Designprocessen se ut när en grupp arbetar kollektivt med det offentliga rummet och allemansrätten som utgångspunk i ett designpedagogiskt projekt? Projektet har sedan dokumenterats med hjälp av foto, film och fältanteckningar.

Detta kandidatexamensarbete har gått ut på att undersöka och beskriva hur landskapsarkitektens designprocess kan se ut. Syftet har även varit att se vad landskapsarkitekten har för potential att använda jordsaneringsmetoden fytoremediering, som ett arbetsverktyg. För att ge läsaren en inblick i Designprocessen, dess komplexitet och natur, har vi dokumenterat vårt arbete med uppstarten av ett pilotprojekt i Småland. Under kursens gång har vi arbetat fram ett gestaltningsförslag av ett förorenat området utanför ett gammalt glasbruk, i orten Boda Glasbruk. I gestaltningsarbetet har metoden fytoremediering varit projektets utgångspunkt.

Vi vill med det här kandidatarbetet inleda en konversation med havet. Tillsammans med Karen Barads posthumanistiska performativitet, agentiell realism, vill vi utmana och ifrågasätta den antropocentriska designerrollen där materialiteten ses som passiv och designern som ensam härskare över meningsskapandet i Designprocessen.Med Barads onto-epistemologiska utgångspunkt undersöker vi hur design-processen uppstår i arrangemang av både mänskliga och icke-mänskliga aktörer, där mening framförhandlas genom relationer inom fenomen. Genom att tillämpa detta posthumanistiska förhållningssätt i lekfulla experiment tillsammans-med-havet kan vi se hur mening är situerad och skapas inom de materiell-diskursiva fenomen och apparater som utgör Designprocessen. Vi förstår Designprocessen som ett ingripande i världens tillblivelse. Ett ingripande där ett kollektiv av aktörer står som medskapare, där mening, kroppar, subjekt och objekt uppförs och samformas genom intra-aktion. Detta förhållningssätt föder en medvetenhet om vårt ansvar i att ingripa i världens tillblivelse och vårt ansvar för de kroppar som skapas, en etik i handling. .

Modellen är ett kraftfullt redskap i Designprocessen. Inte bara på grund av dess pedagogiska värde vid en presentation eller demonstration av något, den är även ett värdefullt verktyg i Designprocessens tidiga stadier. Jag har byggt en modell och använt den som ett skissverktyg när jag utformat flera olika förslag på utformning av en trädgård i en norrsluttning. I metoden beskriver jag hur jag konstruerat modellen och hur jag gått till väga när jag använt den i min designprocess. I resultatet redovisas de olika förslagen och idéerna jag kommit fram till med modellen som redskap. Genom att inte bara kunna se utan även känna höjdskillnaderna och formerna i trädgården med mina händer så har modellbyggandet hjälpt mig att förstå platsen på ett bättre sätt och det har hjälpt mig att utforma och presentera sex olika förslag på utformning av trädgården som jag redovisar i det här arbetet..

Examensarbetet har genomförts i samarbete med innovationsföretaget ProboNova Medical Innovations AB. ProboNova jobbar främst med konceptframtagning av medicintekniska produkter. ProboNova tar sedan en Provisional Patent Application på konceptet och licenserar ut det till ett större företag. Genom att licensera ut koncepten slipper de kostnaderna för kliniska tester bland annat. Examensarbetet grundades i att ProboNova ville ha hjälp med att ta fram ett koncept på en ny sårhake. Projektet har genomsyrats av Designprocessen där förstudie och idégenerering har varit de två dominerande delarna. I slutet av projektet presenterades ett koncept som uppfyllde alla krav och detta koncept togs det senare en Provisional Patent Application på. Tanken är att examensarbetet ska ge läsaren en bättre förståelse för hur man kan jobba med Designprocessen och lära sig fördelarna med att välja en Provisional Patent Application istället för en Nonprovisional ansökan..