Den här uppsatsen behandlar kopplingen mellan female empowerment och demokratisering. Med utgångspunkt i en maximalistisk definition av demokrati, hävdas att female empowerment är en nödvändig förutsättning för att en Demokratiseringsprocess ska kunna lyckas.I uppsatsen analyseras den kenyanska miljöorganisationen Green Belt Movement:s arbete utifrån teorier om female empowerment. Kvinnor i Kenya är traditionellt underordnade männen och saknar inflytande och möjligheter att styra över sina egna liv. Inom Green Belt Movement har kvinnor fått en ledande roll och givits möjligheten att påverka sin situation. Analysen slår fast att organisationen har lyckats skapa female empowerment i flera aspekter bland de kvinnor som är aktiva i dess verksamhet.

Det här arbetet består av en djupgående fallstudie av FN:s roll i Kambodjas Demokratiseringsprocess, där fokus ligger på den stora interventionen som skedde i början av 1990-talet. Arbetet är till stor del av deskriptiv karaktär där vi försöker reda ut händelseförloppen i Kambodja efter Röda Khmerernas fall. Vår utvärdering av FN:s insats är att den har haft en stor påverkan på landet, men att man inte till fullo lyckades uppnå den långsiktiga demokratin som var FN:s intention. En förklaring till varför man inte lyckades skapa demokrati i ett längre perspektiv, kan förklaras utifrån de organisatoriska brister som fanns, men även FN:s rädsla att bedriva det ledarskap man ålagts genom fredsavtalen. Vi kommer att utgå från ett koncept om ?peace-maintenance?, som innebär ett helhetsperspektiv, där vi konstaterar att FN hade kunnat förbättra vissa punkter för att åstadkomma ett bättre resultat..

Under perioden 1990-2000 har Ghana och Ugandas demokratiutveckling väsentligen skilt sig åt. Trots att de båda länderna delar många egenskaper och förutsättningar har Ghana demokratiserats medan Ugandas utveckling stannat vid ett enpartistyre.Denna uppsats tar sin ansatts i teorier kring vad som skapar goda förutsättningar för en positiv demokratisk utveckling. Enligt Gordon White rör dessa socioekonomisk utveckling, det civila samhället, det politiska samhället, politiska institutioner samt det internationella klimatet.Syftet är således att genom en komparativ fåfallstudie finna förklaringar till varför Ghana och Uganda utvecklats olika, samt att utröna vilken roll bistånd och konditionalitet kan spela i en Demokratiseringsprocess. Särskild fokus har legat på EU:s omfattande biståndsprogram i de båda länderna och hur dessa har inverkat de faktorer som utgör grunden för teorin.Genom att utifrån denna metodologi analysera de båda fallen, visar undersökningen att den skilda utvecklingen delvis kan förklaras utifrån hur externa aktörer har använt sig av bistånd och politisk konditionalitet i sin biståndspolitik. Dock existerar även andra viktiga förklaringsfaktorer, främst i Uganda, där den komplicerade etniska sammansättningen och ekonomisk snedfördelning försvårat en vidare demokratisering av landet..

Sanningskommissioner är organ som har använts i länder efter inbördes kriser för att göra upp med det förflutna, men som inte har juridisk makt. En sanningskommission kan ses som ett led i en Demokratiseringsprocess och är således ett steg på vägen till konsoliderad demokrati.Vi har gjort en komparativ studie mellan Argentina och El Salvador, eftersom båda dessa länder har använt sig av varsin sanningskommission. Resultatet av kommissionernas arbete fick olika följder i de båda länderna. I Argentina har man gått vidare till domstol medan man i El Salvador tillämpar en amnestilag. Denna skillnad beror bla.

This thesis intends to analyse conditions for a successful implementation of consociational democracy, as a democratic model in Afghanistan. The lack of critical reviews regarding the democratisation-process in Afghanistan initiated the purpose of this study.Lijpharts democracy model was used as the basis in the comparative study. Along with empirical evidence regarding how the complex process of democracy in Afghanistan is progressing, the study investigated whether the identified conditions occurred or not.The choice of which democracy model to use can be crucial for the democratic possibilities to even survive and become established in conflict-affected communities. The principle of consociational democracy is that it is an empirically based normative model that aims to organise the state in a way that works against the risks of majority domination and oppression against the minority.The empirical case study revealed that a majority of the conditions were not met, which then can counteract the possibilities for consociational democracy in Afghanistan. The study has critically examined the prospects for the success of consociational democracy in Afghanistan, and it can be assessed that there is a limited probability for a successful applying of this model..

This study aims at examine what kind of interest the European Union (EU) have in promoting a democracy process in Eastern Europe. The study is a descriptive case study where the case Ukraine is used to draw general conclusions. The questions asked to pursue the aim are: why does the EU want to promote a democracy process in Ukraine, what kind of methods does the EU use  and why is Russia trying to prevent the EU-Ukraine development and instead supporting a Russia-Ukraine development. In this study an analytical model is created and used to analyze EU:s way in promoting democracy in Ukraine. The analyze model consists of six steps used to describe the general promotion of a democracy process and it?s applied in the empirical analysis.

Mexiko har under de senaste decennierna gått från ett auktoritärt styre mot ett mer demokratiskt samhälle. Detta är en kvalitativ fallstudie där vi studerar vilka hinder och möjligheter det finns för Mexikos civilsamhälle att bidra till demokratisk fördjupning. Vi finner att civilsamhället varit drivande i Mexikos Demokratiseringsprocess, och fortfarande spelar en viktig roll för demokratins fördjupning. Civilsamhället verkar dock i ett samhälle som fortfarande präglas av de strukturer som skapats av den tidigare auktoritära regimen. Detta medför hinder för att denna demokratiska fördjupning ska äga rum.

Med denna studie avser vi att identifiera vilka hinder som finns i demokratise-ringsprocessen. För att göra detta använder vi oss utav en historisk-sociologisk te-ori, presenterad utav Rueschemeyer, Stephens, Stephens (1992). Teorin bygger på antagandet att det är maktrelationen mellan samhällets klasser som styr förutsätt-ningarna för en demokratisk utveckling, där en stark markägande elit samt en svag underklass utgör negativa faktorer. För att pröva teorin gör vi en fallstudie över Guatemala. Denna grundar sig på en jämförelse av Demokratiseringsprocessen över tid, från tidigt 90-tal fram till idag.

Detta arbete behandlar Rysslands Demokratiseringsprocess, och syftar till att studera vilka inslag av demokrati som förekommer i dagens ryska samhälle samt utröna vilka komplikationer Tjetjenienkriget fått för dess utveckling. Demokratibegreppet har vi delat in i tre avgränsningar, det politiska samhället, det civila samhället och det rättsstatliga samhället, vilka analyseras var för sig. I det politiska samhället behandlar vi frågor om Ryssland relationer med omvärlden samt konsekvenser av politisk ojämlikhet. Det civila samhället tar upp den ryska medieapparaten samt människornas rätt att organisera sig i sociala ickestatliga organisationer. Rättsstaten behandlar vikten av att ha ett stabilt regelverk samt betydelsen av dess efterlevnad.Resultaten tyder på att Tjetjenienkriget haft stor inverkan på demokratiseringen då det inneburit en degradering av den ryska rättstaten genom alla övergrepp mot civila som begåtts i samband med konflikten och lett till allmänt ökad brutalisering i det ryska samhället.

Syftet med uppsatsen är att undersöka bakomliggande faktorer som sätter käppar i hjulen för Demokratiseringsprocessen i Azerbaijan. Med hjälp av rapporter från olika internationella organisationer, såsom Freedom House ser jag landets demokratiska utveckling och fungerande. Jag använt mig av den teoribekräftande fallstudien där jag applicerar demokratiseringsteorin på fallet i Azerbaijan. Freedom House rapport ? Nations in Transit? i Azerbaijan 2011 kan man förknipa med Robert Dahls polyarki begrepp. Polyarkibegreppet bygger på två grundelement: medverkan och tävlan eller konkurrens.

Den här studien är utförd i Chiang Mai i Thailand och syftar till att undersöka situationen för burmesiska journalister som därifrån verkar i exil. Sedan 2011 har omvälvande politiska samhällsförändringar genomförts av regimen i Burma som internationellt omtalas som en pågående Demokratiseringsprocess. Exilmedierna har i skrivande stund flyttat delar av produktionen in i landet i hopp om att i framtiden flytta hela verksamheten till Burma. Följande frågeställningar behandlas: 1) Hur upplever exiljournalisterna sin roll i den pågående Demokratiseringsprocessen? 2) Hur ser förhållandet mellan exiljournalisterna och regimen ut? 3) Finns det skillnader mellan att jobba inifrån Burma eller i exil som påverkar rapporteringen? 4) Hur kan de studerade mediernas roll förstås i förhållande till McQuails (2003) teori om ?demokratiskt deltagande medier??Den teoretiska ramen baseras på teorier om demokrati, det offentliga rummet, mediers roll i underutvecklade länder, länder under samhällsförändring och alternativa medieformer.

In the beginning of this century United Nations expressed their concern about the lack of female participation in politics through a number of resolutions and conventions. To ensure sustainable development and democracy, United Nations argued the importance of women?s participation in every level of politics within a state.Burma is a country that is in the middle of an ongoing democratization process and women are not considered to participate in this process. The purpose of this thesis is therefore to analyze the experience of politically involved Burmese women in their political participation progress.This study has been realized through semi-structured interviews with nine Burmese women, in both Thailand and Burma. The questions that have been asked are about what societal and cultural barriers women meet when they are, or want to be, political involved, both from the society and within their own political organizations.

Demokrati och Demokratiseringsprocesser uppkommer inte bara ur tomma intet. Bakom varje förändringsprocess ligger ett antal faktorer eller orsaker som ger upphov till förändringen. Syftet med denna uppsats var att analysera den folkliga organiseringens påverkan på initieringen av Demokratiseringsprocesserna i Jemen och Liberia, med anledning av 2011 års tilldelning av Nobels fredspris. Problemet som skulle utredas var, hur denna folkliga organisering och påverkan teoretiskt kunde förklaras. Kunde initieringen av processerna förklaras utifrån den traditionella demokratiseringsteorin, kunde fallen snarare förklaras utifrån begreppet sociala rörelsers kollektiva handlande, eller var det i själva verket så att det var kvinnornas specifika roll som kunde förklara processerna.

AbstractBachelor thesis in political science by Alexander Hassan, autumn 2008, ?Effects of external factors on a nations democratisation process during the transition from authoritarian to electoral democratic rule ? A categorical analysis?Supervisor: Tomas SedeliusIn recent years globalization has become a hot topic in understanding the world we live in today. Globalization has indeed had a great impact on international relations and with it a great influence on the domestic conditions that determine a nation?s possibilities. It is therefore rational to hold true that this also would apply to a nation?s democratic process.

De senaste decennierna har vi kunnat bevittna demokratins frammarsch i stora delar av världen. Ett stort antal auktoritära politiska system har fallit och ersatts av ett institutionellt arrangemang, som i stor utsträckning har inspirerats av samma liberala och representativa demokrati som gör sig gällande i västvärlden. Demokratins segertåg över världen har också föranlett en väsentlig ökning av den vetenskapliga forskningen kring betingelser för och orsaker till demokratisering. Karaktäristiskt för den vetenskapliga litteraturen är att den tenderar att fokusera på demokratins processaspekter, dvs. på själva övergångsperioden från ett icke-demokratiskt tillstånd till ett demokratiskt sådant.