BakgrundSveriges kommuner och landsting (SKL) betonar i en Debattartikel i Dagens Nyheter 2010-03-15 vikten av att rektorer ges möjlighet att lokalt avtala tjänsteformen för lärarnas anställningar. Semestertjänster möjliggör enligt Sveriges kommuner och landsting ett bättre resursutnyttjande inom skolan i jämförelse med ferietjänster, vilket skulle kunna gynna eleverna. Detta väckte en nyfikenhet hos oss och vi ställde oss frågan: Hur ser gymnasieskolans rektorer på frågan om att införa semestertjänster istället för ferietjänster för lärarna?SyfteVårt syfte med detta arbete har varit att ta reda på vad rektorer inom gymnasieskolan har för syn på lärarnas arbetstidsavtal. MetodFör att få svar på våra frågeställningar har vi intervjuat fem rektorer och härigenom fått en bild av några rektorers åsikter kring semestertjänster för lärare.

Uppsatsen behandlar om gymnasieelever påverkas av argument och argumenterande text. Syftet är att se om eleverna kan påverkas att ändra inställning helt eller delvis i en fråga efter att ha läst en argumenterande text. För att ta reda på detta genomfördes en enkätundersökning i en gymnasieklass på en skola i Västsverige. Som argumenterande text valdes Debattartikeln Äktenskapet samhällets grund av Göran Hägglund och Stefan Attefall som publicerats i Svenska Dagbladet den 16 december 2007. Denna artikel argumenterar emot könsneutrala äktenskap.

Den 11 oktober 2011 publicerades en artikel i DN som handlade om äldre- och omsorgsboendet Koppargården. Artikeln blev startskottet till det som skulle bli en omfattande förtroendekris för Carema Care, företaget som driver Koppargården. Den 22 december bad representanter för KKR och Triton, riskkapitalbolagen som äger Carema Care, om ursäkt. I uppsatsen undersöks hur krisen skildras och varför samt vad det är som gör det till en kris som KKR och Triton känner sig nödgade att be om ursäkt för.Det material jag har undersökt i uppsatsen är fyra debattartiklar från Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet nätsidor. Genom ideologikritik, som genomförs med hjälp av Toulmins argumentationsmodell och framing, tar jag reda på vilken syn på krisen som kommer fram och möjliga förklaringar till varför det är just den bilden av krisen som skildras av respektive aktör.Det blev snabbt tydligt att detta inte enbart var en fråga som handlade om praktisk vård, utan det allra viktigaste verkade vara driftsformen och hur man skulle kontrollera den genom olika system. En ambivalent syn på en fri marknad och konkurrens blir synlig i argumentationsanalysen.

Denna uppsats undersöker en informationskampanj från Fair Trade Center (FTC) som drevs under hösten 2012 under namnet A wage to live on. Uppsatsens syfte är att utröna om Fair Trade Center har nått ut med sitt budskap till media och söker detta svar genom fyra frågeställningar; Har FTC nått ut med sitt budskap till de undersökta medierna (Aftonbladet, Expressen, DN och SvD)? Vilket budskap har FTC med sin kampanj (utifrån mål och material)? Verkar Kalla Faktas reportage ha påverkat medias respons? Är FTCs budskap samstämmigt i mål och material? Fokus för uppsatsen ligger på vecka 43 2012 då detta var fokusvecka för kampanjen. Mot en bakgrund kring teorier om budskapsstrategier, målgrupper och olika mål och tidigare forskning kring framgångsrika kampanjer har jag genom retorikanalys som huvudsaklig metod gått igenom utvalt material. Materielet består av Fair Trade Centers egna pressmeddelande och Debattartikel samt utvalda tidningars respons under fokus perioden.

Socialsekreterare är en yrkesgrupp med stora påfrestningar emotionellt och ärendemässigt. Enligt tidigare studier har belastningen på socialsekreterare de senaste tio åren ökat. Syftet med denna studie är att få en ökad förståelse för hur socialsekreterare upplever sin arbetssituation. Utifrån ett hermeneutiskt perspektiv belyses vilka emotioner som uppkommer i arbetet och hur socialsekreterare hanterar dessa samt vilken betydelse socialt stöd har för hur de uppfattar sin arbetssituation. Studien bygger på en sammansatt metod bestående av kvalitativa intervjuer och textanalys.

Uppsatsens syfte är att söka fram vanligt förekommande islamofobiska åsikter och motargument och undersöka om motargumenten kan vara användbara ur ett didaktiskt perspektiv. Jag har valt att använda textanalys som metod. Utifrån artikeln Muslimerna är vårt största utländska hot, författad av Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson, har jag hämtat de islamofobiska åsikterna då det finns goda skäl att anta att artikeln ger röst åt de mest vanliga främlingsfientliga åsikterna.I uppsatsen redogör jag för den kritik som uppkom i samband med publiceringen av Jimmie Åkessons Debattartikel. Kritiken och motargumenten har jag valt att söka på Internet. Det rör sig främst om debattartiklar som publicerats i de stora dags- och kvällstidningarna.

Temat för denna uppsats är - ökad service inom sjukvården. När ministrar ? de högsta ansvariga för sjukvården - i en offentlig Debattartikel efterlyser, ?att vården skall vara till för patienten och inte tvärtom? antyder det att sjukvården har problem när det gäller patient¬service. Uppsatsens empiriska material bekräftar denna bild.Vår avsikt med uppsatsen är att utforma en modell som kan vara ett verktyg i sjukvårdens arbete med att öka sin service till patienter. I uppsatsen undersöker vi möjligheterna till en patientdriven utveckling av service inom sjukvården.

Syfte: Vi upplever att människor i vår omgivning har en negativ bild av fastighetsmäklare. Undersökningar som Expressen har gjort bekräftar även detta. Vårt syfte med den här studien är därför att:? Ge vår bild av fastighetsmäklare.? Skriva en Debattartikel och få denna publicerad.Genom att uppfylla ovanstående syfte vill vi besvara frågorna:? Varför har fastighetsmäklare ett dåligt rykte?? Vad kan göras för att förbättra ryktet?Metod: Vi har utifrån ett hermeneutiskt synsätt skapat denna uppsats och därför låtit vår förförståelse och subjektivitet spegla innehållet. Data har samlats in genom att söka i litteratur, intervjuer och en mindre egen undersökning.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka om och i så fall hur kultursidorna i Aftonbladet och Expressen har förändrats mellan 1984 och 2014. Det som uppsatsen specifikt har tittat på är om kultursidorna har förändrats när det gäller innehåll och stil mellan 1984 och 1999 samt mellan 1999 och 2014 i Aftonbladet och Expressen och i så fall hur. Även om Aftonbladets kultursidor skiljer sig från Expressens och i så fall hur. Något som också har undersökts är om det har skett en kommersialisering av innehållet på Aftonbladets respektive Expressens kultursidor och hur tar den i så fall har tagit sig uttryck. Detta har både undersökts med en  kvalitativ textanalys och en analys av andelen annonser på uppslaget.

Titel: Den nya webben som partipolitisk kommunikationskanal ? en kvalitativ studie om den planerade användningen av sociala medier i riksdagsvalet 2010 och dess påverkan på den politiska kommunikationen i stortFörfattare: Anna HallbergÄmne: Medie- och kommunikationsvetenskapDatum: 2010-06-01Syfte: Att undersöka hur svenska partier planerar att använda sig av sociala medier i valkampanjen 2010 och vilka de vill nå med dessa. Vidare syftar studien till att klargöra hur de svenska partierna ser på sociala medier, hur stor del av det totala kampanjandet de upptar samt hur svenska partier anser att sociala medier påverkar den politiska kommunikationen.Metod: Den kvalitativa metod som används är personliga intervjuer av semistrukturerad art. Dessa har genomförts med representanter från sju svenska partier, varav sex är representerade i Sveriges riksdag medan det sjunde kan antas vara aspirant till att få riksdagsmandat.Teori: Det teorier som studien vilar på är teorin om nätverkssamhället enligt bland annat Castells, Habermas teori om den offentliga sfären, teorin om den nya demokratin enligt Hacker och van Dijk och Åström samt ett flertal forskares tankar kring internet inom politisk kommunikation.Resultat: Sociala medier anses av svenska partiers representanter vara ett utmärkt verktyg för politisk kommunikation då det möjliggör diskussion med användarna samt ger politiker en möjlighet att visa en personligare sida av sig själva. När partierna använder sig av sociala medier riktar de sig till i princip alla målgrupper i samhället, dock inte samtidigt.

Elementbyggnad medför ofta problem, dels på grund av avsaknaden av naturliga kopplingar mellan dess element, dels kring hur konstruktionen i dess utformning ska motstå fortskridande ras. Med fortskridande ras avses det förlopp som uppstår då kollaps av en enskild bärverksdel sprids till intilliggande konstruktion. En konstruktion som har tillräcklig förmåga att motstå detta förlopp benämns robust. Bo G. Hellers, professor emeritus i konstruktionslära vid Kungliga tekniska högskolan, beskriver i en Debattartikel att många byggnader uppförda med prefabricerade betongelement från miljonprogrammet inte uppnår tillräcklig robusthet. Syftet med denna studie baseras på Bo G. Hellers uttalande och har varit att undersöka om en befintlig byggnad uppförd under miljonprogrammet är utformad på ett sådant sätt att tillräcklig robusthet uppnås.