Den snabba kunskapsutvecklingen inom hälso- och sjukvården kräver att sjuksköterskans kompetens ständigt utvecklas för att tillgodose patientsäkerheten. Sjuksköterskans kompetensutveckling sker alltmer via e-learning, elektroniskt lärande, som är ett relativt nytt inlärningssätt. E-learning innebär att lärandet sker med hjälp av datorer via nätverk. Syftet med studien var att genom en sammanställning av aktuell vetenskaplig litteratur undersöka vilken inställning till och vilka upplevelser sjuksköterskan har av e-learning i samband med kompetensutveckling. Sökningar i fyra databaser, Cinahl, ERIC, PubMed och The Cochrane Library, resulterade i tio vetenskapliga artiklar som kritiskt granskades och analyserades.

Reaktionskrafter från monteringsverktyg är troligen en bidragande orsak till mångabelastningsskador i tillverkningsindustrin och monteringsarbete ligger också i topp istatistiken över arbetssjukdomar i Sverige.Idag används i stor utsträckning avancerat styrda verktyg, som kan programmeras så att dekänns bekväma, men det finns ingen utvärderingsmetod för reaktionsmoment som premierardessa funktioner. Dessutom tar dagens utvärderingsmetoder hänsyn till att människor är olikastarka i olika arbetsställningar.En utvärderingsmetods främsta syfte är att hjälpa till vid val av verktyg och vid bedömningom reaktionskraften kan tas upp för hand eller om mothåll bör användas. Tas inte operatörensstyrka beroende på arbetsställning med blir denna bedömning i många fall felaktig.Syftet med det här arbetet är att ta fram en bättre bedömningsmodell för reaktionsmomentfrån monteringsverktyg. Några krav som sätts på den förbättrade metoden är att den ska varaenkel att använda, mätningar ska inte behöva göras på verktyget och den ska ta hänsyn tillvariation i styrka beroende arbetsställning.En grupp om sju testpersoner sattes samman och de utvärderade reaktionsmomentet från envinkelmutterdragare i tre olika positioner. I varje position testades 6 olika typer avreaktionsmoment.

Sammanfattning Föreliggande studie syftar till att ur ett pedagogiskt undervisningsdidaktiskt perspektiv skapa en utökad förståelse för två studiegruppers dynamik och individens lärpotential inom IT-stödd distansundervisning via en elektronisk lärplattform. Grundläggande faktorer som belyses i studien avser interaktion, gruppdynamik och individens lärpotential, med tonvikt på dialog och kommunikation. Respons och återkoppling från sändare och mottagare är det som utgör den aktiverande principen då den ligger till grund för förståelse i dialogen. Metoden som är en fallstudie, inspirerad av en etnografisk ansats, har baserats på en textanalys av arkiverat dokument, ur en realistiskt IT-miljö med direktinsyn i den aktuella lärplattformen där kursen har bedrivits. Dialog och kommunikation studeras tillsammans med den pedagogiska idén; det problembaserade lärandet (PBL).

Sammanfattning Föreliggande studie syftar till att ur ett pedagogiskt undervisningsdidaktiskt perspektiv skapa en utökad förståelse för två studiegruppers dynamik och individens lärpotential inom IT-stödd distansundervisning via en elektronisk lärplattform. Grundläggande faktorer som belyses i studien avser interaktion, gruppdynamik och individens lärpotential, med tonvikt på dialog och kommunikation. Respons och återkoppling från sändare och mottagare är det som utgör den aktiverande principen då den ligger till grund för förståelse i dialogen. Metoden som är en fallstudie, inspirerad av en etnografisk ansats, har baserats på en textanalys av arkiverat dokument, ur en realistiskt IT-miljö med direktinsyn i den aktuella lärplattformen där kursen har bedrivits. Dialog och kommunikation studeras tillsammans med den pedagogiska idén; det problembaserade lärandet (PBL).

I dagens samhälle är det ofta viktigt att kunna använda datorer och internet för att göra olika vardagssysslor såsom hålla kontakten med släkt och vänner, kontakta myndigheter, utföra bankärenden och boka resor. Fortfarande finns det dock många som saknar kunskaperna att använda en dator, en grupp som är överrepresenterade bland dessa är pensionärerna.Det finns många olika operativsystem och vissa lämpar sig antagligen bättre än andra om man är över 65 år och saknar tidigare Datorkunskaper. I denna rapport undersöks huruvida det klassiska skrivbordsgränssnittet i Windows är bättre eller sämre än det nya gränssnittet Modern UI som återfinns i Windows 8 och Windows RT. I studien ingick fem par pensionärer i åldrarna 71-87 som utvärderades med hjälp av samupptäckarmetoden.Resultatet av studien visar att inget av de två undersökta systemen är optimalt för denna kategori av användare men att många av de nyheter som introducerades i Modern UI såsom levande paneler underlättade testpersonernas interaktion med datorn..

Syftet med arbetet var att undersöka hur och till vad eleverna egentligen använder datorn i skolan. Eftersom jag inte alltid tyckte att deras arbete var effektivt och att de var dåliga på att söka fakta och information på Internet ville jag undersöka hur det förhöll sig lite närmare.För att få svar på mina frågor har jag gjort en enkätundersökning som dels är kvalitativ, men den är också kvantitativ eftersom en del frågor handlar om mängden tid, antal dagar etc. som eleverna spenderar vid datorn. Enkätundersökningen gjordes på två olika skolor, en med högre datortäthet och en med lägre för att utforska om det fanns någon skillnad mellan skolor med olika förutsättningar. Litteraturen som jag har använt mig av och kopplat till arbetet ger en tillbakablick över användning av datorer och IT i skolan och berör tidigare forskning kring ämnet.Resultatet visar att datorer och Internet används flitigt i skolan men har inte tagit över andra läromedelsformer.

The aim of this essay is to get knowledge and to evaluate if the media student has equal or evenbetter knowledge of information technology (IT) than his/her teacher. Today the student of IToften has knowledge of hard ware and soft ware sometimes even unknown to the teacher. Themain reason for this might be that IT hitherto has played no prominent part at the institutes ofteacher education. Continuing further education of IT for teachers is also eligible as IT still is arather new subject on the time table.To adopt an empiric approach to the problem I have used trough interviewing and questions bothteachers and students at two upper secondary schools in the province of Värmland. The schoolsare called ?A? and ?B? in my investigation.Does the teacher have enough knowledge to give the student relevant knowledge concerninghard ware as well as soft ware to handle the computer and to utilize its possibilities? How can theteacher act to comply with the students? claims and demands?IT-knowledge can be expressed in a complicated way but I have limited my investigation to therole of the teacher and how he/she manages to teach and instruct concerning a selected numberof soft ware and how the students evaluate their own knowledge compared to that of the teacher.My investigation shows that the teachers consider their knowledge relevant for their task asinstructors and teachers.

Satsningarna på varsin dator till varje elev i skolan har de senaste åren med ett tämligen stort tempo vuxit fram och bildat en grogrund mot ett förändrat lärande. Syftet med denna uppsats har därför varit att utifrån upptaktsfasen av en sådan varsin-satsning undersöka skolledning och lärares tankegångar samt förväntningar därom. Som metod till insamlandet av material genomförde vi kvalitativa samtalsintervjuer varefter analysen gjordes uti ett hermeneutiskt tillvägagångssätt. Resultaten från vår studie visar på att skolledningen har stora förväntningar på att satsningen skall generera ett förändrat lärande i skolan. Framförallt ställs förhoppningarna mot att den inrutade skoldagen ska luckras upp och att detta i sin tur leder till mer ämnesövergripande undervisning.

Informationstekniken är ett begrepp som har vuxit fram ur de senaste årens datorteknikutveckling. De första datorerna som utvecklades var stora och klumpiga och hade som uppgift att lösa matematiska problem. Redan under 1960-talet kom riksdagen överens om att introducera datortekniken i den svenska skolan men det var inte förrän 80-talet och tidigt 90-tal som datorämnet blev obligatoriskt. Mellan 1984-1993 satsades sammanlagt 240 miljoner kronor på att få in datorer i skolans undervisning. Utöver denna summa satsade kommunerna oerhörda summor på datoranvändningen.

Informationstekniken är ett begrepp som har vuxit fram ur de senaste årens datorteknikutveckling. De första datorerna som utvecklades var stora och klumpiga och hade som uppgift att lösa matematiska problem. Redan under 1960-talet kom riksdagen överens om att introducera datortekniken i den svenska skolan men det var inte förrän 80-talet och tidigt 90-tal som datorämnet blev obligatoriskt. Mellan 1984-1993 satsades sammanlagt 240 miljoner kronor på att få in datorer i skolans undervisning. Utöver denna summa satsade kommunerna oerhörda summor på datoranvändningen.