Objektorienterade Databaser har en fördel gentemot relationsDatabaser när det gäller hantering av komplexa datatyper, dessa datatyper används inom till exempel applikationsområdena CAD, CAM och CASE. Trots detta är det relationsDatabaser som används mest inom dessa områden. Syftet med denna uppsats är att ta reda på vilka faktorer som påverkar att valet av lagringssätt inte faller på objektorienterade Databaser. Vi har valt att enbart titta på företag som utvecklar CAD-system och genomförde fyra semistrukturerade intervjuer på sådana företag. Vi kom fram till att de faktorer som påverkar att objektorienterade Databaser inte används är att systemets kod inte är helt objektorienterad, att det inte förmedlas tillräckligt med information om objektorienterade Databaser, att det inte finns någon benägenhet hos företagen att prova på ny teknik på grund av begränsad ekonomi samt att prestandafrågor har minskat i betydelse..

DennauppsatsundersökerhursynkroniseringmellantrevaldaplattformarsDatabaser(iOS,Android,MySQL)kanutföraspåbästasätt.Utifrånvårprimärdatasomärvetenskapligaartiklarskrivnaiämnet,samttidigareforskningochvårsekundärdatasomärvårtexperimentCrossSync,samtenintervjumedFredrikÅlundpåMimer,harvimedettkvalitativtsynsättsettpådeolikabeståndsdelarnasomkrävsförattkunnautförasynkroniseringmellandessaplattformar.Vårtresultatvisarpåattenlångsamsynkroniseringsmodellmåsteanvändas,därheladatabasenidenenaenhetenjämförsmedheladatabasenpåservernvidvarjesynkronisering.Detvisarocksåpåattsynkroniseringenmåsteanpassaseftermobilernasbegränsaderesurser..

Examensarbetets huvudsakliga syfte var att ta fram en metodik och en manual för hur tester kan genomföras på ett program som arbetar mot en databas. Manualen innehåller exempel på hur verktyg används, hur data skall tolkas, olika problem som kan uppstå med mera. Med metodikens hjälp skall användaren kunna hitta de delar av programmet som kan förbättras med hänseende på prestanda. Manualen skall vara så pass lättanvänd att den skall kunna användas av någon som inte har alltför djupa kunskaper inom Databaser eller mjukvaruutveckling. Resultatet av arbetet är denna rapport och en manual som personal på Ericsson kan använda vid testning av program som använder sig av Databaser och då främst Oracle-Databaser..

Detta arbete handlar om att ge riktlinjer för hur nivåbaserad åtkomstkontroll kan hanteras vid sammanslagning och replikering av distribuerade Databaser. Dagens komplexa distribuerade Databaser kräver hög säkerhet och det räcker ofta inte med lösenord för åtkomstkontroll. Nivåbaserad åtkomstkontroll ger möjlighet till att förbättra säkerheten genom att både användare och objekt klassas i olika säkererhetsklasser. Arbetet behandlar, utfrån specifika exempel, hantering av nivåbaserad åtkomstkontroll vid sammanslagning och replikering av distribuerade Databaser. Metoden som används i arbetet är litteraturstudie.

De senaste åren har molekylärbiologisk data växt explosionsartat. Ny teknik gör att information kan härledas ur data snabbare och mer än tidigare. Faktum är att det tillkommer så mycket ny data att de nya resultaten inte längre kan publiceras i artiklar. Dessa sekvenser av data finns istället bara åtkomliga i speciella Databaser. Dessa Databaser är tillgängliga för allmänheten dels genom att ladda ned dem eller att använda en Internet browser.Det har, för ett par år sedan, kommit en ny standard för att strukturera upp och lagra data på.

Databaser är vanligt förekommande i vardagen på företag och organisationer. De mer objektorinterade krav som idag ställs på vad en databas bör klara av att hantera, har med ökad datakapacitet gjort att mer komplexa dataobjekt måste kunna hanteras i databasen.1990 skrevs ett manifest av den tidens ledande databasforskare om vad de ansåg att den tredje generationens Databaser borde ha för funktionalitet. I detta arbete undersöks det huruvida dagens moderna relationsdatabasprodukter klarar av att hantera de krav som ställdes i manifestet på vad den tredje generationens Databaser borde klara av.Arbetet utgår ifrån manifestets krav och utförs med hjälp av en kombination av metoderna litteraturstudie och implementation. Fokus har lagts på att hitta en lösning i litteraturen för att om möjligt visa med kodexempel hur det kan se ut i en praktisk lösning..

Databaser är något som i dagens företagarsamhälle har kommit att bli väldigt viktigt då det läggs ner stora resurser i form av både tid och pengar på att arbeta fram en databas som blir en företagsprodukt. Därav krävs att dessa Databaser kan skyddas på ett för databasproducenten tillfredställande sätt, samtidigt som samhällets intresse av att får ta del av dessa verk skall tillgodoses. För att harmonisera lagstiftningen i Europa antogs det så kallade databasdirektivet 1996 enligt vilket en databas kan skyddas på olika sätt. Med hjälp av ett fiktivt fall analyseras de olika skyddens objekt och innehåll..

Den snabba utvecklingen inom informationsteknik bidrar till stora mängder av digitala handlingar. Den tekniska utvecklingen accelererar och innovationscyklerna blir kortare. Varje år skapas det mängder av information som hanteras och sparas i bland annat Databaser. Av praktiska skäl, inte minst av lagliga skäl vill enskilda individer och organisationer kunna bevara informationen som finns lagrad i Databaser på ett långsiktigt sätt. Dagens sätt att hantera de olika tekniker för användning av Databaser styrs av beslut som baseras på varierande faktorer såsom kostnader, kunskaper, befintliga plattformar, ändamål, med mera.

Som avslutande del i högskoleingenjörsutbildningar ingår ofta ett examensarbete. Denna rapport behandlar ett examensarbete som utförts för avdelningen för datorkommunikation och datalogi vid Luleå Tekniska Universitet. Avdelningen för datorkommunikation och datalogi har sedan tidigare använt sig av ett webbaserat system för hantering av BibTeX-Databaser. Systemet var skrivet i Perl och bestod av tre skript och ett BibTeX-bibliotek. Med senare versioner av Perl och användandet av BibTeX-biblioteket uppstod vissa problem, den nya versionen av Perl var inte längre kompatibelt med BibTeX- biblioteket.

Databaser och databassystem är grunden för en stor del av de verksamheter som företag och organisationer sysslar med idag. Att utnyttja moderna databasteknologier kan medföra ett säkrare och smidigare system vilket i sin tur kan leda till konkurrens-fördelar för de som använder dem.I detta arbete undersöks i vilken omfattning ett antal olika moderna databasteknologier används inom företag och organisationer i Sverige och huruvida kostnaden är det största hindret för vidareutvecklingar av befintliga system.Inledningsvis beskrivs ett antal moderna databasteknologier för att ge en uppfattning om vilka möjligheter som finns på databasområdet. Därefter redovisas den under-sökning som gjorts med hjälp av telefonintervju som metod för att samla in material.Resultatet visar att vissa teknologier, som exempelvis Databaser kopplade mot Internet, utnyttjas och i stor utsträckning kommer att användas i ännu högre grad i framtiden. Av undersökningen framkom ett flertal olika hinder för utveckling av databassystem där kostnaden endast är ett av dessa..

Detta examensarbete är framtaget för att utforma moduler till programmet BioSpider som utvecklats vid ADIT avdelningen vid IDA institutionen Linköping Universitet med syfte att förenkla för biologer när de söker information om andra forskares resultat.Det finns ett stort antal Databaser som innehåller forskningsdata kring proteiner, reaktioner, signalvägar etc. Exempel på Databaser är UniProt, Reactome, IntAct, BioModels och KEGG. Det uppstår problem med att dessa Databaser är uppbyggda på olika sätt och ej kan användas på ett universellt sätt, utan kräver individuellt utformning och anpassning för att kunna användas tillsammans med andra Databaser.  Det är där BioSpider kommer in, BioSpider är ett program som försöker bygga upp ett träd utifrån olika Databaser. Varje databas hanteras individuellt av BioSpider men presenteras på ett universellt sätt i form av ett träd för användaren. Examensarbetets del i BioSpider är att utforma moduler som behandlar ytterligare Databaser utöver BioModels som redan stöds i BioSpider.Behovet av att tillgängliggöra stöd för fler Databaser var nödvändigt för att kunna visa upp en användbar version av BioSpider med mer än en databas.

Moment Marketing är ett litet företag som arbetar med webbutveckling. För dem är det viktigt med versionshantering och de använder ett fåtal program som underlättar detta arbete. Idag saknar de dock möjligheten att kontrollera olika versioner av Databaser. Tillsammans med Moment Marketing och de program som redan används av dem skapas i detta projekt ytterligare applikationer med mål att lösa detta problem. Först görs en undersökning över programmen Subversion, TortoiseSVN, Trac och MySQL för att se de möjligheter som finns att använda dem till att uppnå målet.

Rapporten handlar om Databaser och olika problem som kan uppstå under arbetet i den. Transaktionshantering är en viktig del av databashantering. Vad händer när två transaktioner försöker att komma åt samma dataobjekt? Vad händer när det uppstår deadlocks och hur hanteras dessa?Vilka metoder finns det för att få arbetet i en databas att flyta utan att det uppstår några kollisioner mellan transaktioner. Vilka av dessa metoder passar bäst i vilka Databaser.

Den allmänna kunskapen om NoSQL-Databaser är begränsad. Den här uppsatsen koncentrerar sig på att sammanställa egenskaper och information om för- och nackdelar som rör dessa databastyper samt relationsDatabaser i en undersökning. Uppsatsen belyser även användningsområden för de olika databastyperna och i en fallstudie testas en grafdatabas förmåga att representera och utföra sökningar av data från ett järnvägsspårnät. Problemområdena undersöktes genom att samla information om olika typer av Databaser från artiklar och böcker. Tillämpningsfallet i fallstudien implementerades och testades i en grafdatabas.

Examensarbetet består i en utbyggnad av sökaplikationen för RON som Miljö och byggnadskontoret i Piteå kommun utvecklat. RON är en förkortining för Rekreations- och Naturdatabas, databasen används bl.a. som besluts underlag vid tillståndsprövning. Även länsstyrelsen och skogsvårdsstyrelsen samlar naturinformation i egna Databaser som kommunen är intresserad av. För utsökning ur RON används en Visual Basic applikation med MapObjects som kartfönster.