Syftet med undersökningen var att studera huruvida psykologiska faktorer påverkar skaderisken för elitfotbollsspelande Damer. Detta inkluderade också att undersöka sambandet mellan dagliga stressorer och uppkomsten av idrottsskador. Totalt deltog 42 kvinnliga fotbollsspelare i åldrarna 16-25 år. Via en prospektiv design inkluderades en förmätning med hjälp av enkäterna LESCA, SSP, Fotball Worry Scale samt Brief COPE. I tretton veckor fyllde sedan deltagarna i enkäten Daily Hassle Scale.

Syftet med undersökningen var att studera huruvida psykologiska faktorer påverkar skaderisken för elitfotbollsspelande Damer. Detta inkluderade också att undersöka sambandet mellan dagliga stressorer och uppkomsten av idrottsskador. Totalt deltog 42 kvinnliga fotbollsspelare i åldrarna 16-25 år. Via en prospektiv design inkluderades en förmätning med hjälp av enkäterna LESCA, SSP, Fotball Worry Scale samt Brief COPE. I tretton veckor fyllde sedan deltagarna i enkäten Daily Hassle Scale.

Fotboll är en av de största sporterna i världen med över 250 miljoner licensierade spelare varav ca 26 miljoner är Damer. Skadefrekvensen är hög och skadepanoramat skiljer sig åt mellan Damer och herrar. Två vanligt förekommande skador inom damfotbollen är ACL samt fotledsdistorsion, och en av de vanligaste traumatiska skadorna är hjärnskakning. Därför är det som sjukgymnast av stor vikt att arbeta med preventiva åtgärder mot dessa skador. Syftet med studien var att sammanställa evidens för preventiva åtgärder för ACL, fotledsdistorsion och hjärnskakning inom damfotboll.

 Svensk damhockey har de senaste åren genomgått stora förändringar och omorganiseringar vilket resulterade i en elitserie för Damer ? Riksserien. Trots de senaste årens förändringar råder det alltjämt stora skillnader mellan de åtta främsta damlagen och säsongen 09/10 skiljde 68 mellan serievinnaren och serieförloraren. Rapporten ämnar beskriva och analysera vilka skillnader som kan urskiljas i de åtta Riksserielagens organisationer, styrning och föreningsstöd och om detta kan förklara de skillnader som finns i resultattabellen 09/10. Studien har fokuserat på de åtta damlag som säsongen 09/10 spelade i Riksserien. Vidare är studien inriktad på att studera damorganisationernas sammansättning, styrning samt vilket föreningsstöd de upplever..

Syftet med studien var att undersöka socialsekreterares förståelse av missbrukande kvinnor ur ett genus- och klassperspektiv. Missbruk är ett utbrett och allvarligt socialt problem och socialtjänsten är den aktör som är ytterst ansvarig för stöd och hjälp gentemot de som behöver. Vilka föreställningar som socialsekreterare har om missbruket och de klienter som de möter är av betydelse. Bland de klienter som uppsöker socialtjänsten för sina missbruksproblem är majoriteten män, därför riskerar kvinnor att utgöra särskilda undantag. Den teoretiska utgångspunkten var Bourdieus klassperspektiv och Hirdmans teori om genussystemet.

Uppsatsen behandlar genombrottet av damfotbollen i Sverige på 1970-talet. Många hade då en pessimistisk syn riktad mot damfotbollen. Laholms FK är en mindre klubb i södra Halland, som 1971 startade ett damfotbollslag. I uppsatsen har jag undersökt Laholms FKs damlag, från det att damlaget startar sin verksamhet, fram till år 1980. 1980 hade damlagen i Sverige rotat sig i idrottens värld.

Denna uppsats belyser hur frekvent de svenska kvällstidningarna Aftonbladet Sportbladet ochSport-Expressen rapporterar kring damfotboll, men även hur gestaltningen i rapporteringenförändrats. För att kunna se denna förändring har åren 2009 och 2013 undersökts för attjämföra dessa två år med varandra. Dessa årtal valdes för att de var mästerskapsår därEuropamästerskapet för Damer spelades i Finland respektive Sverige.Den kvantitativa delen i studien genomfördes för att besvara frågan om frekvensen och ivilken gestaltning rapporteringen kring damfotbollen sker. Studien genomfördes genom attundersöka tidningarna från den 1 januari till den 31 oktober under både 2009 och 2013. Denkvalitativa delen i studien skedde genom en samtalsintervju med Sport-Expressens sportchefAnders Nettelbladt, för att få svar på hur hans redaktion tänker kring damfotboll.Undersökningens resultat visar en ökning av bevakningen av damfotboll.

Svensk damhockey har de senaste åren genomgått stora förändringar och omorganiseringar vilket resulterade i en elitserie för Damer ? Riksserien. Trots de senaste årens förändringar råder det alltjämt stora skillnader mellan de åtta främsta damlagen och säsongen 09/10 skiljde 68 mellan serievinnaren och serieförloraren.Rapporten ämnar beskriva och analysera vilka skillnader som kan urskiljas i de åtta Riksserielagens organisationer, styrning och föreningsstöd och om detta kan förklara de skillnader som finns i resultattabellen 09/10.I studien har flera skillnader mellan lagens kunnat skönjas inom de tre huvudområdena. Den främsta slutsatsen som dras är att det finns en stark koppling mellan det upplevda föreningsstödet och lagens resultat. Vidare kan vi bland annat konstatera att det råder skillnader i antalet personer lagen har att tillgå i sina verksamheter samt att hälften av lagen inte anser sig ha tillräckligt med personer för att kunna bedriva en elitsatsning i dagläget.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur erfarenhet av mäns våld ser ut för de kvinnor med funktionsnedsättning som ingår i studien ?Slagen dam. Mäns våld mot kvinnor i jämställda Sverige - en omfångsundersökning?, avrapporterad 2001, (Lundgren m.fl.)Frågan är om erfarenheten av mäns våld skiljer sig åt när gruppen kvinnor som angett att de har en funktionsnedsättning alternativt ett långvarigt hälsoproblem jämförs med gruppen kvinnor som angett att de inte har en funktionsnedsättning, det vill säga, är den större, mindre eller lika stor?Metod: En kvantitativ analys där enkätens svarsmaterial delas i två grupper, kvinnor som anser att de har en funktionsnedsätt¬ning resp. de som inte anser att de har en funktionsnedsättning.Resultat: Sammanfattningsvis rapporterar kvinnorna med funktionsned¬sättning i jämförelse med kvinnor utan funktionsnedsättning, en högre ut¬satthet för hot, fysiskt och sexuellt våld i alla relationer, efter femton års ålder, utom i den nuvarande relationen, det vill säga make eller sambo.Kvinnor med en funktionsnedsättning är i betydligt högre grad utsatta av vänner, bekanta och grannar samt betydligt mer utsatta av en far, bror eller annan släkting jämfört med kvinnor utan funktionsned¬sättning.

Svensk damhockey har de senaste åren genomgått stora förändringar och omorganiseringar vilket resulterade i en elitserie för Damer ? Riksserien. Trots de senaste årens förändringar råder det alltjämt stora skillnader mellan de åtta främsta damlagen och säsongen 09/10 skiljde 68 mellan serievinnaren och serieförloraren. Rapporten ämnar beskriva och analysera vilka skillnader som kan urskiljas i de åtta Riksserielagens organisationer, styrning och föreningsstöd och om detta kan förklara de skillnader som finns i resultattabellen 09/10. Studien har fokuserat på de åtta damlag som säsongen 09/10 spelade i Riksserien. Vidare är studien inriktad på att studera damorganisationernas sammansättning, styrning samt vilket föreningsstöd de upplever. I studien har flera skillnader mellan lagens kunnat skönjas inom de tre huvudområdena. Den främsta slutsatsen som dras är att det finns en stark koppling mellan det upplevda föreningsstödet och lagens resultat.

Den här uppsatsens syfte är att undersöka och jämföra Aftonbladets rapportering från handbolls-EM för Damer 2010 och handbolls-VM för herrar 2011. Anledningen till att denna undersökning genomfördes var för att se hur jämlik eller ojämlik Aftonbladets rapportering var från de två internationella idrottsevenemangen. Den teoretiska bakgrunden som uppsatsen präglas av är genusperspektivet. Utifrån genusperspektivet i kontext med medier och idrott så skapades den teoretiska ramen för uppsatsen. Den utförda undersökningen i uppsatsen gjordes kvalitativt genom en kritisk diskursanalytisk analys av utvalda artiklar från Aftonbladets pappersupplaga under de två idrottsmästerskapens gång. Resultatet i undersökningen visade på en fördelaktig framställning av männen i Aftonbladets rapportering. Under det kvinnliga mästerskapet tenderade männen att framställas som förebilder och fadersfigurer åt kvinnorna.

I den här studien har vi undersökt hur damlandslaget har gestaltats i Aftonbladet och Expressen vid de sex senaste mästerskapen. Vi har undersökt i vilken utsträckning mästerskapen har bevakats och hur de gestaltats. Stämmer tidigare teorier om att den mediala framställningen av kvinnliga idrottare är mindre saklig än i gestaltningen av manliga idrottare?För att söka svar på detta har vi använt en kvantitativ undersökning av 206 artiklar från världsmästerskapen mellan åren 1991 och 2011, publicerade av Aftonbladet och Expressen. Därefter har vi genomfört en kvalitativ innehållsanalys av 13 artiklar utifrån tidigare forskning om medial framställning av kvinnliga idrottare samt feministisk teori om normativ dualism.Studien visar att världsmästerskapen för Damer har fått alltmer utrymme i både Aftonbladet och Expressen, även om ökningen varit ojämn över tid.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna uppsats är att undersöka elitledares hantering av stressade elitgymnaster under tävling inom truppgymnastik.Hur använder sig elitledare inom truppgymnastik av idrottspsykologi?Vilka mentala eller psykologiska metoder använder ledare för att hjälpa de aktiva i tävlingssituationen för att bemästra stressituationer?MetodKvalitativa djupintervjuer har används. Fyra elitledare som tränar junior eller senior Damer i truppgymnastik i fyra olika Stockholmsföreningar har intervjuats, två kvinnliga och två manliga.Resultat3 av 4 ledare tycker att man absolut ska arbeta med idrottspsykologi med elitgymnaster. 3 av 4 ledare tycker att de kan se om deras gymnaster är stressade bl.a. genom deras kroppsspråk.

I den här studien har vi undersökt hur damlandslaget har gestaltats i Aftonbladet och Expressen vid de sex senaste mästerskapen. Vi har undersökt i vilken utsträckning mästerskapen har bevakats och hur de gestaltats. Stämmer tidigare teorier om att den mediala framställningen av kvinnliga idrottare är mindre saklig än i gestaltningen av manliga idrottare?För att söka svar på detta har vi använt en kvantitativ undersökning av 206 artiklar från världsmästerskapen mellan åren 1991 och 2011, publicerade av Aftonbladet och Expressen. Därefter har vi genomfört en kvalitativ innehållsanalys av 13 artiklar utifrån tidigare forskning om medial framställning av kvinnliga idrottare samt feministisk teori om normativ dualism.Studien visar att världsmästerskapen för Damer har fått alltmer utrymme i både Aftonbladet och Expressen, även om ökningen varit ojämn över tid.

SammanfattningUtveckling sker inom golfen i Sverige och kunskapen om golfens olika delkapaciteter ökar, men hur ser ?helheten? ut? Detta är en är nulägesanalys på SAS Masters Tour utifrån fyra utvalda hörnstenar samt deras delkapaciteter som vi finner relevanta för elitgolfare i Sverige. Hörnstenarna är fysiskträning, psykiskträning, golfträning samt sociala aspekter.Syfte och frågeställningarSyftet är att ta fram en nulägesanalys utifrån hur elitgolfspelarna tränar idag samt deras egna uppfattningar om vilka behov en elitspelare bör kunna tillfredställa utifrån fyra utvalda hörnstenar.Frågeställningar:1. Vilka delkapaciteter prioriterar elitspelarna?2.