Uppsatsen behandlar lågprisbutikers etablering på den svenska Dagligvarumarknaden. Fokus ligger på dessa butikers inträdes- och lokaliseringsstrategier. Eftersom etablering är knutet till en mängd olika faktorer och för att få en tydlig bild av den rådande situationen på den svenska Dagligvarumarknaden, liksom i vilken riktning marknaden är på väg har även en marknadsanalys gjorts. Den svenska Dagligvarumarknaden har länge karaktäriserats av internationellt sett höga priser och ett fåtal stora aktörer. Situationen håller dock på att förändras i och med lågprisbutikernas inträde.

Vi har undersökt mindre leverantörers konkurrenssituation på den svenska Dagligvarumarknaden samt att analysera hur den påverkar deras val av strategier. Vi har använt oss av relationsteorier samt teorier som speglar konkurrensstrategier och konkurrenssituationen på marknaden..

Bakgrund: Dagligvaruhandelns utveckling i Sverige under de senaste åren karaktäriseras främst av konsolidering, internationalisering och branschglidningar. Handeln är aktuellt föremål för en omfattande mediadebatt beträffande bland annat matpriser, antal aktörer på den svenska Dagligvarumarknaden och nya aktörers intresse. Vår uppmärksamhet har därigenom riktats mot dagligvaruhandelns utveckling och den rådande konkurrenssituationen för att skönja möjliga utvecklingar i framtidens konkurrens. Syfte: Syftet är att bidra med och diskutera framtida möjliga utvecklingar beträffande konkurrenssituationen på den svenska Dagligvarumarknaden. Vi ämnar göra detta med bakgrund och analys av utvecklingen inom dagligvarubranschen under 1900-talet, med fokus på de senaste fem till tio åren, samt rådande konkurrenssituation.

Problem Vi ämnar utreda om det finns ett samband mellan butikslojalitet och EMV-lojalitet. Vi studerar befintliga märkes- och butikslojalitetsteorier för att genom dessa skapa en för vårt syfte relevant modell. Syfte Vårt syfte med uppsatsen är att utreda huruvida ett samband finns mellan butikslojalitet och EMV-lojalitet på den svenska Dagligvarumarknaden. Metod Arbetet är av induktiv karaktär och bygger på en explorativ studie av lojalitetsaspekter inom dagligvarubranschen. Metoden i uppsatsen är uppdelad i två huvudsteg: övergripande och handgripligt tillvägagångssätt.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur ekonomistyrningen är utformad i dagligvaruhandeln. Uppsatsen bygger på en undersökning av tre företag, ICA, Coop och Axfood. Vi har med hjälp av teori och empiri tagit fram en egen modell som vi använder för att analysera fallföretagens ekonomistyrning. Vår slutsats är att den befintliga ekonomistyrning som finns i dagligvaruhandeln är högst traditionell. Dagligvarumarknaden präglas av få aktörer som är stora kedjeföretag.

Den svenska marknaden för dagligvaror har länge varit ohotat och några få aktörer harvarit dominerande. Under senare år har dock konkurrensen ökat i och med att nyautländska lågprisaktörer har börjat etablera sig i Sverige. Denna etablering har lett till attde stora svenska aktörerna har agerat och en prispress har börjat. För att försvara sinapositioner har företagen börjat producera egna märkesvaror, centraliserat sin verksamhetoch utvecklat nya koncept. De har på detta sätt stått sig ganska bra i den nyakonkurrenssituationen och lyckats stå emot trycket denna gång..

Structural changes on the grocery market usually take place when the consumer is persuaded to take on the more labourintense parts of the distributionprocess. Internettrade changes this by causing competition between the unpaid work done by consumers and the labor performed by employees. In this master thesis grocery shopping on the internet is analyzed in a economic perspective with focus on distribution, changing marketstructures, driving forces and the future potential of internet as a saleschannel. The main conclusions are that consumerdemand and the belief in electronic commerceas a costreducing mechanism as well as a powerful new marketing tool were the driving forces behind the fast growth of grocery shopping on the internet. Electronic commerce introduces a new model of distribution with changing roles for consumers and grocerychains.

Forskningsfråga: I vilket avseende kan ett företag stärka sin konkurrenskraft via diversifiering genom företagsförvärv?Syfte: Syftet med uppsatsen är att belysa vilka bakomliggande motiv som finns vid ett företagsförvärv.Metod: Vi har gjort en kvalitativ fallstudie med en abduktiv ansats. Fyra intervjuer utgör våra primärdata medan diversifierings- och förvärvsteoretisk litteratur utgör våra sekundärdata.Slutsatser: Våra slutsatser är att förvärvet har skett till följd av tre bakomliggande huvudmotiv; marknadsstrukturella, samordningsfokuserade och personliga. Genom att öka motståndskraften gentemot nedgångar på Dagligvarumarknaden, skapa skal- och samordningsfördelar vid inköp samt fortsätta sin expansion inom specialvaror förstärks möjligheterna för Bergendahls att skapa varaktiga konkurrensfördelar..

Matbutikerna på Dagligvarumarknaden befinner sig för närvarande på en mättad marknad och slåss om sina kunder och vill inte bli passerade av någon konkurrent. Därför är det viktigt för aktörerna på marknaden att veta vad som skapar nöjdhet för kunden och vilka faktorer det är som styr värdeuppfattningen hos konsumenten.I den här uppsatsen har en jämförelse gjorts mellan ICA Maxi och Citygross, med syftet att se vilka faktorer som påverkar uppfattningen av värde och vad som skapar kundtillfredsställelse. För att ge läsaren en djupare förståelse har faktorer som berör värdeuppfattning och kundtillfredsställelse diskuterats.Den empiriska informationen samlades in genom en enkätundersökning som genomfördes på ICA Maxi och Citygross i Stockholm.Resultatet från undersökningen visade att skillnaderna mellan ICA Maxi och Citygross är ganska små, det som sticker ut är uppfattningen av pris hos ICA Maxi, som bildar en konkurrensfördel. Enligt undersökningen påverkas ICA Maxi´s konsumenter mer av priset än konsumenterna hos Citygross. Det gällde både som värdefaktor och som kundtillfredsställare.

Matbutikerna på Dagligvarumarknaden befinner sig för närvarande på en mättad marknad och slåss om sina kunder och vill inte bli passerade av någon konkurrent. Därför är det viktigt för aktörerna på marknaden att veta vad som skapar nöjdhet för kunden och vilka faktorer det är som styr värdeuppfattningen hos konsumenten.I den här uppsatsen har en jämförelse gjorts mellan ICA Maxi och Citygross, med syftet att se vilka faktorer som påverkar uppfattningen av värde och vad som skapar kundtillfredsställelse. För att ge läsaren en djupare förståelse har faktorer som berör värdeuppfattning och kundtillfredsställelse diskuterats.Den empiriska informationen samlades in genom en enkätundersökning som genomfördes på ICA Maxi och Citygross i Stockholm.Resultatet från undersökningen visade att skillnaderna mellan ICA Maxi och Citygross är ganska små, det som sticker ut är uppfattningen av pris hos ICA Maxi, som bildar en konkurrensfördel. Enligt undersökningen påverkas ICA Maxi´s konsumenter mer av priset än konsumenterna hos Citygross. Det gällde både som värdefaktor och som kundtillfredsställare.

Matbutikerna på Dagligvarumarknaden befinner sig för närvarande på en mättad marknad och slåss om sina kunder och vill inte bli passerade av någon konkurrent. Därför är det viktigt för aktörerna på marknaden att veta vad som skapar nöjdhet för kunden och vilka faktorer det är som styr värdeuppfattningen hos konsumenten.I den här uppsatsen har en jämförelse gjorts mellan ICA Maxi och Citygross, med syftet att se vilka faktorer som påverkar uppfattningen av värde och vad som skapar kundtillfredsställelse. För att ge läsaren en djupare förståelse har faktorer som berör värdeuppfattning och kundtillfredsställelse diskuterats.Den empiriska informationen samlades in genom en enkätundersökning som genomfördes på ICA Maxi och Citygross i Stockholm.Resultatet från undersökningen visade att skillnaderna mellan ICA Maxi och Citygross är ganska små, det som sticker ut är uppfattningen av pris hos ICA Maxi, som bildar en konkurrensfördel. Enligt undersökningen påverkas ICA Maxi´s konsumenter mer av priset än konsumenterna hos Citygross. Det gällde både som värdefaktor och som kundtillfredsställare.

Matbutikerna på Dagligvarumarknaden befinner sig för närvarande på en mättad marknad och slåss om sina kunder och vill inte bli passerade av någon konkurrent. Därför är det viktigt för aktörerna på marknaden att veta vad som skapar nöjdhet för kunden och vilka faktorer det är som styr värdeuppfattningen hos konsumenten.I den här uppsatsen har en jämförelse gjorts mellan ICA Maxi och Citygross, med syftet att se vilka faktorer som påverkar uppfattningen av värde och vad som skapar kundtillfredsställelse. För att ge läsaren en djupare förståelse har faktorer som berör värdeuppfattning och kundtillfredsställelse diskuterats.Den empiriska informationen samlades in genom en enkätundersökning som genomfördes på ICA Maxi och Citygross i Stockholm.Resultatet från undersökningen visade att skillnaderna mellan ICA Maxi och Citygross är ganska små, det som sticker ut är uppfattningen av pris hos ICA Maxi, som bildar en konkurrensfördel. Enligt undersökningen påverkas ICA Maxi´s konsumenter mer av priset än konsumenterna hos Citygross. Det gällde både som värdefaktor och som kundtillfredsställare.

Syftet med denna uppsats är att öka förståelsen för relationer inom ramen för CM, ur ett leverantörsperspektiv. Uppsatsen ämnar även att utreda hur EMV kan påverka denna relation. Uppsatsen baseras på fem djupintervjuer med ledande leverantörer på den svenska Dagligvarumarknaden. Studiens respondenter representerar fem olika livsmedelskategorier, med låg, mellanhög samt hög andel EMV. De teorier vi utgått från är hämtade från områdena Category management samt relationsmarknadsföring.

Sverige är internationellt sett ett land som har bland de högsta livsmedelspriserna i världen. Stor kritik har riktats mot de höga priserna som har blivit allt mer uppmärksammade i media de senaste åren.Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida en ökad konkurrens påverkar den svenska Dagligvarumarknaden och dess livsmedelspriser. Vidare vill vi, för att få en helhetsbild av vilka faktor förutom konkurrens, undersöka i vilken utsträckning andra variabler inverkar på priset.Vi har undersökt den svenska livsmedelsmarknaden, hur den ser ut idag och vad som påverkar prisutvecklingen i ett land samt hur denna har sett ut de senast tjugo åren. Insamlandet av data har gjort genom statistik, rapporter, intervjuer och en enkätundersökning.Det finns flera variabler som påverkar livsmedelspriserna i ett land. De som enligt rapporterna är direkt mätbara är växelkursen, skatter och arbetskraftskostnader, distribution och transportkostnader, konsumenternas preferenser samt butiksstrukturen.

Problem: Allt fler marknader uppvisar idag en större tillgång än efterfrågan och konkurrensen blir hårdare, Dagligvarumarknaden inberäknad. Ett sätt att möta den hårdnande konkurrensen för ett företag är att investera i sina befintliga kunder. Med bakgrund av detta är det intressant att undersöka om dagligvaruhandelns egna varumärken kan användas som ett verktyg för att stärka kundlojaliteten. I våra undersökningar, inför denna uppsats, har vi inte funnit någon forskning som, ur ett kundperspektiv, granskar hur dagligvaruhandelns egna varumärken påverkar kundlojaliteten. Avsaknaden av forskning inom detta ämne, tillsammans med övertygelsen att kundens perspektiv är avgörande för utvecklingen, motiverade oss i vårt val av ämne.Syfte: Uppsatsens syfte är, att ur ett kundperspektiv undersöka vilken betydelse dagligvaruhandelns egna varumärken har för kunderna, såväl som för kundlojaliteten.Metod: Uppsatsen grundas på teorier kring varumärke, lojalitet, positionering och profilering.