Detta examensarbete är ett försök att att integrera musik i det Dagliga skolarbetet. Syftet är att öka trivseln och glädjen i skolan i allmänhet och arbetsglädjen i synnerhet. Jag har genomfört och sedan utvärderat Dagliga musikaktiviteter tillsammans med barnen. Dessa utvärderingar har tillsammans med observationer och dagboksanteckningar legat till grund för min slutsats att det är möjligt att skapa arbetsglädje i skolan genom att integrera musik i det Dagliga skolarbetet. Dessutom har jag funnit att musik rent allmänt representerar ett plusvärde i skolan.

MS är en kronisk sjukdom som påverkar alla aspekter i en människas liv; det Dagliga livet, familjerelationerna såväl som arbetslivet. Syftet med vårt arbete är att beskriva vilken påverkan MS har på det Dagliga livet och hur det påverkar individen i relation med andra människor samt att beskriva vilka omvårdnadsåtgärder som krävs i denna situation. Vald teoretisk referensram är Carnevalis omvårdnadsmodell. Metoden är en systematisk litteraturstudie som grundar sig på nio vetenskapliga artiklar vilka är granskade enligt Polit et al. (2001).

Bakgrund: Reumatoid artrit är en ledsjukdom som ca 60 000 personer i Sverige är drabbade av. Sjukdomen har påverkan på det Dagliga livet, detta leder också till en känslomässig påverkan för personerna med sjukdomen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur personer i medelåldern med sjukdomen reumtoid artrit upplever det Dagliga livet. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats. Artiklarna som användes granskades utifrån Graneheim och Lundmans tolkade innehållsanalys.

Bakgrund: Reumatoid artrit är en ledsjukdom som ca 60 000 personer i Sverige är drabbade av. Sjukdomen har påverkan på det Dagliga livet, detta leder också till en känslomässig påverkan för personerna med sjukdomen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur personer i medelåldern med sjukdomen reumtoid artrit upplever det Dagliga livet. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats. Artiklarna som användes granskades utifrån Graneheim och Lundmans tolkade innehållsanalys.

Bakgrund: Stroke är ett tillstånd som innebär att det uppstått minskad eller upphörd blodtillförsel till hjärnan. Cirka 100 000 personer i Sverige lever med något slags resttillstånd som följd efter en stroke. För människor upplevs hälsa, välbefinnande, lidande och sjukdom i och genom livsvärlden.Syfte: Att  beskriva strokedrabbades erfarenheter av det Dagliga livet.Metod: En systematisk litteraturstudie baserad på 13 vetenskapliga artiklar. Dessa har kvalitetsgranskats och sedan analyserats enligt Forsberg och Wengströms (2013) innehållsanalys som resulterade i fem kategorier.Resultat: De fem kategorierna är, det Dagliga livet, sociala relationer, emotionella reaktioner, copingstrategier samt  nya livsperspektiv. Resultatet visade att många strokedrabbade kunde uppleva sig begränsade över att inte längre kunna utföra sina Dagliga aktiviteter som tidigare.

Uppsatsen hade som syfte att undersöka hur fysisk aktivitet med hjälp av olika arbetssätt går att integrera i olika ämnen i den Dagliga undervisningen i år 6. I studien har vi använt oss av observationer, en kvalitativ metod. Undersökningen bestod av 16 elever i år 6, varav 6 pojkar och 10 flickor. Resultatet av studien visar att fysisk aktivitet går att integrera i olika ämnen i den Dagliga undervisningen om förutsättningar finns. Det krävs både tid, planering och engagemang hos lärarna för att kunna använda sig av detta arbetssätt..

Syftet med denna litteraturstudie är att belysa de psykiska aspekterna av att drabbas av hypertyreos och hur det påverkar individens Dagliga liv. Studien vänder sig till sjuksköterskor som kan använda studien i sitt arbete för att underlätta omvårdnaden kring patienter med hypertyreos, vilket på så sätt ger kunskap åt blivande kollegor. Hypertyreos är en sjukdom som blir alltmer vanlig i Sverige och som kan ge stora inverkningar på individens Dagliga liv om den inte upptäcks och behandlas i tid. Metoden som valts är en litteraturstudie där tio vetenskapliga artiklar blivit systematiskt och kritiskt granskade utifrån Polit & Hunglers kriterier för vetenskap. Resultatet visar att ett flertal psykiska symtom påverkar som kan ge stora inverkningar på individens Dagliga liv, vilket leder till reducerad generell hälsa och minskad vitalitet och känslomässighet, därmed upplever patienter begränsningar i det Dagliga livet..

Introduktion: Långvarig smärta är ett stort hälsoproblem som drabbar kvinnor i större utsträckning än män. Hur den långvariga smärtan inverkar på det Dagliga livet skiljer sig mellan män och kvinnor. Jämställdhet i vården utgår ifrån att kvinnor och män har dels lika och dels olika omvårdnadsbehov.Syfte: Att belysa könsskillnader i hur det Dagliga livet påverkas av långvarig smärtaMetod: Litteraturstudie enligt modell av Polit och Beck. Sökningar gjordes i databaserna Cinahl, PubMed och PsychInfo samt manuell sökning som resulterade i 10 artiklar. Under bearbetningen identifierades koder som delades upp i kategorier med innehållsanalys utifrån Forsberg och Wengström.Resultat: Könsskillnader i inverkan på det Dagliga livet påträffades.

AbstraktAtt drabbas av kroniska whiplashassocierade besvär kan innebära olika former av funktionshinder som påverkar patientens livskvalitet. Grad av påverkan i det Dagliga livet förefaller vara individuellt. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa faktorer som hade betydelse för kroniska WAD patienters skildring avdet Dagliga livet. Metoden bestod i att fjorton artiklar funna via referensdatabasrena Pubmed/Medline och Chinal samt manuella sökningar, sammanställdes och analyserades med manifest kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att; smärta, självkänsla, copingstrategier och yttre omständigheter hade betydelseför patienternas redogörelse av hur det Dagliga livet påverkades.

Delaktighet hos personer med stroke belyses i denna studie utifrån personers upplevelser av delaktighet i deras Dagliga aktiviteter. Arbetsterapeuter har en viktig roll i rehabiliteringen hos personer med stroke, detta genom att bedöma och delta i behandling av personer som har svårigheter att vara delaktiga och utföra aktiviteter. En ökad kunskap om personers upplevelser av delaktighet i deras liv, kan bidra till utformning av rehabilitering och insatser som är av betydelse för dessa personers delaktighet. Syftet med denna studie var att beskriva upplevelsen av delaktighet i Dagliga aktiviteter hos personer med stroke som erhållit öppenvårdsrehabilitering. Författaren använde en kvalitativ ansats och intervjuade personer med stroke från tre kommuner i norra Sverige, en intervjuguide med semistrukturerade frågor användes vid datainsamlandet.

Att införa ett nytt informationssystem kan påverka och förändra det Dagliga arbetet för användarna, förändringarna kan både vara positiva och negativa. Vi har därför i denna uppsats undersökt hur användarnas, i detta fall ambulanspersonal och sjukvårdspersonal, Dagliga arbete förändras i samband med att ett mobilt informationssystem införs. Informationssystemet kallas IS SWEDE och är tänkt att underlätta och förbättra arbetet för användarna vilket i sin tur förbättrar patienternas situation. Vi kan konstatera utifrån vår undersökning att det skett stora förändringar och att de positiva förändringarna överväger de negativa..

Syftet med denna studie var att beskriva hur personer med Multipel skleros (MS) upplever att sjukdomen påverkar deras Dagliga liv. Metoden var en beskrivande litteraturstudie. Arton vetenskapliga artiklar av kvalitativ och kvantitativ karaktär analyserades. Databaserna Medline via PubMed och Cinahl användes vid sökningen av artiklar. Huvudresultatet i denna studie visade att personer med MS upplevde att deras sjukdom och dess symtom hade en stor påverkan på det Dagliga livet.

Att drabbas av en hjärtinfarkt kan liknas vid att en bomb briserar i patientens liv. Plötsligt påminns man om den egna dödligheten och lämnas efteråt i ett kaotiskt töcken där man inte längre är samma person som innan, vare sig fysiskt eller emotionellt. Det Dagliga livet är plötsligt fyllt med begränsningar och problem.Det är viktigt att man som sjuksköterska har kunskap om dessa förändringar i patienternas Dagliga liv så att man kan ge stöd och minimera att deras livskvalitet försämras.Studiens syfte är att beskriva patienters upplevelse av det Dagliga livet efter en hjärtinfarkt.Till grund för studien ligger nio stycken kvalitativa artiklar som beskriver patienters upplevelser av det Dagliga livet efter en hjärtinfarkt. Materialet analyserades och sammanfattades utifrån en innehållsanalys.Resultatet pekar på hur det Dagliga livet efter en hjärtinfarkt oftast påverkas negativt. Patienterna känner sig begränsade i det Dagliga livet av rädsla för nya infarkter, ilska över att ha drabbats och upplever sig mindre värda som människor då den sjuka kroppen inte kan fungera som de är vana vid.

Glaukom eller grön starr är en kronisk och åldersrelaterad sjukdom som drabbar flera miljoner människor och är en av de vanligaste orsakerna till blindhet i världen. Syftet med pilotstudien var att beskriva patienters upplevelser om hur sjukdomen glaukom påverkar det Dagliga livet. Pilotstudien hade en kvalitativ deskriptiv design och genomfördes som en intervjustudie som analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet presenteras i tre kategorier: Maktlöshet, Trygghet och Självständighet. Patienterna upplever maktlöshet i det Dagliga livet på grund av den oro det innebär att ha glaukom, samt begränsningen det innebär med en synnedsättning.

Syftet med denna studie var att beskriva erfarenheter av förändringar i Dagliga aktiviteter efter ett falltrauma som resulterat i en höftfraktur. Data samlades in via kvalitativa intervjuer med sex kvinnor i åldrarna 77 till 84 år. Analysen genomfördes sedan utifrån en innehållsanalys vilket resulterade i tre kategorier: ?Aktiviteter tillsammans med andra har minskat?, ? Behov av assistans för att kunna utföra aktiviteter? samt ? Aktiviteter möjliggörs genom anpassning? Resultatet visar att flertalet av informanternas Dagliga aktiviteter har förändrats efter höftfrakturen. Informanternas erfarenheter avspeglar hur de idag utför färre aktiviteter tillsammans med andra vilket medfört att de är mer begränsade till att utföra aktiviteter i hemmet.