Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur barn upplever sin vardag på Dagis. Detta har jag försökt ta reda på genom att vara med på ett Dagis under två veckors tid. Där har jag sedan observerat och samtalat med barnen i deras vardag. Det är främst samtalen med barnen som ligger till grund för undersökningen. Jag har använt mig av kvalitativ metod och den fenomenografiska ansatsen som metodologiska verktyg, samt Alfred Schütz och Johan Asplunds begrepp och resonemang som hjälp för att begripliggöra materialet.

The project investigates features of Romani Architecture.

The aim of this study is to examine the language, used in parts of The day care report of 1968 (?1968 års Barnstugeutredning?). The day care report of 1968 was a public investigation appointed by the cabinet intended to prepare new policies on the part of the Swedish state.  I focus on the change, which can be assumed to have occurred, when replacing the names ?day care? (?Dagis/daghem?) and ?kindergarten? (?lekskola?) with the name ?preschool? (?förskola?).

Upp till 300 barn drabbas varje år av cancer, de vanligaste cancerformerna för barn är hjärntumörer och leukemi. De flesta barn som drabbas är mellan 4-5 år och befinner sig mitt uppe i sin motoriska utveckling. Cancerdiagnosen påverkar familjen som helhet men det är framförallt det cancersjuka barnen som drabbas, hela barnens levnadssätt förändras. En vardag som tidigare kretsat kring Dagis, skola och lek, handlar nu istället om sjukhusbesök och behandlingar. I nuläget finns det bristfälligt med studier om hur barnen upplever sin nya livssituation efter sin cancerdiagnos.

Påverkar dagomsorgen ett barns språkutveckling, och i så fall hur?I den här uppsatsen undersöks just den frågan. Jag har, under två veckor, besökt och spelat in åtta femåriga barn (fyra barn från Dagis och fyra barn från dagmammegrupper.) och deras språk, för att uppmärksamma och jämföra eventuella skillnader och / eller likheter. I  uppsatsen diskuteras bland annat frågor som Finns det någon skillnad i ordförrådets utveckling hos dagbarn, jämfört med Dagisbarn? och Finns det någon skillnad i barnens ordval?Ett stort tack till de barn och fröknar som deltog i undersökningen..

av litteraturen på området visar sig vara i det närmaste förbisedda i tidi-gare beskrivningar av svenskan: progressiva participkonstruktioner, dvs. sekvenser bestående av ett verb följt av ett verbalt presensparticip.I undersökningen används i första hand korpusmaterialet i Parole. Vid analysen av de 875 progressiva participkonstruktioner som påträffas i materialet används konstruktionsgrammatiken som verktyg.Analysen av de progressiva participkonstruktionerna visar att de kan delas upp i tre kategorier: riktningsbetecknande participkonstruktioner, som företräds i exempel som De kommer gående nedför gatan, befint-lighetsbetecknande participkonstruktioner, som kan representeras av De blev sittande med biljetterna, och additiva participkonstruktioner, som man finner i exempelvis Barnen sprang gråtande tillbaka till Dagis.Undersökningen visar bl.a. att de tre typerna av participkonstruktioner är progressiva former i svenskan och att det inte är de enskilda lexemen utan konstruktionerna som ger den progressiva tolkningen..

Slänten är en byggnad som innehåller två olika lager, ett privatare mer skyddat i form av förskolan och ett offentligt lager i form av danslokaler,restaurang och ett parkdäck på taket. Platsen är vald eftersom även den innehåller två tydliga lager i olika höjdnivåer. Ett trafikseparerat cykeloch gångstråk där man nästan utan att passera en enda gata kan nå ändå fram till medborgarplatsen, det andra lagret är ca 5 meter ovanförstråket i form av den hårt trafikerade ringvägen. Konceptet utgår ifrån att synkronisera platsens förutsättningar med programmet och skapa en intressant dynamik mellan två egentligen oberoende programdelar. Byggnaden är också tänkt att aktivera och stärka entren till Tanto både vid Zinkens väg och vid ringvägen..

Detta projekt innefattar en förskola med en tvist. Tanken är att byggnaden ska ge mervärde till staden & dess invånare, inte bara som en privat verksamhet som står för sig. Genom att korsa en privat med en offentlig användning d.v.s. en förskola med + aktiviteter, så som café, ateljé & bibliotek, har denna byggnad tagit form. Till & börja med tar en förskola plats utanför hemmet & innefattar både barnomsorg & utbildning. En sådan verksamhet ska hushållas i en trygg & kreativ miljö där lek & behov får ta sin plats; många Dagis är som öar, avskurna från allmänheten av en grind & gård, med en tegel- eller träkåk i mitten: i & med de stora barnkullarna på senare tid hushålls verksamheten i temporära baracker eller bottenvåningar i innerstan. Intentionen i detta projekt har varit att undersöka vad en trygg & spännande miljö kan vara för barn att vistas i.

Syftet med vårt examensarbete var att barnen utvecklade sitt tänkande och lärande för de betingelser som krävs för fröets väg till blomma, genom ett storylineinspirerat temaarbete. Med tänkande menar vi hur barn i konkreta situationer får reflektera över sin egen inlärning. Med lärande menar vi hur barn i olika sammanhang lär sig genom ett meningsfullt innehåll. Den empiriska delen av vårt examensarbete utfördes på en förskola i Luleå kommun under sju veckor. Undersökningsgruppen bestod av 14 barn i åldrarna 4-6 år.

Syftet med denna uppsats är att påvisa skillnader mellan daghem och förskola som verksamheter. Vi vill undersöka på vilket sätt förskolan är mer pedagogiskt utvecklad och genomtänkt än daghemsverksamheten var. Uppsatsen består av litteratur som behandlar relevant forskning kring utvecklingen från daghem till förskola och vad det innebär för förskolläraren. Med stöd av litteraturen valde vi att göra en enkätundersökning där respondenterna fick tillfälle att fritt besvara frågor kring sitt förhållningssätt till de förändringar som har påverkat verksamheten och yrkesrollen. Undersökningen är gjord på 25 slumpmässigt utvalda förskolor i en kommun i Skåne och bland dessa svarade 17 respondenter.

Undersökningens syfte är att vinna kunskap om hur barn på två utvalda förskolor resonerar kring genus. Kvalitativa intervjuer med barn i åldrarna 4:9-6:6 år har genomförts för att se om barnen eventuellt bryter mot de traditionella könsmönster som finns i samhället eller om de följer desamma. De genomförda samtalen har främst berört leken på förskolan samt barnens uppfattningar om och förväntningar på att vara flickor och pojkar. Resultatet av undersökningen visar att de könsmönster som framträder på förskolorna följer den traditionella syn som finns kring flickor och pojkar, men att det även finns tillfällen då barnen bryter mot denna syn. Barnen väljer i stor utsträckning att leka lekar som kan anses tillhöra det egna könet även om det finns barn som är mer gränsöverskridande i val av lek. Då barnen diskuterar hur flickor och pojkar är framträder även här ett mönster där barnen i stor omfattning följer de traditionella könsmönstren, samtidigt som vi kunnat utläsa att de vid vissa tillfällen bryter mot rådande norm. .

SAMMANFATTNINGEtt av de valbara kandidatprojekten på KTH 2014 var att utifrån ett ganska detaljerat program utforma en stor förskola i Tantolunden i Stockholm. Åtta avdelningar, det vill säga 130 barn och 30 anställda. Dessutom en så kallad plusfunktion med avsikt att ge byggnaderna användning även när förskolan var stängd. Min ambition var att göra en pedagogisk arkitektur på barnens villkor och med ständigt prioritet på barnens bästa.Efter en serie workshops med barnen på Ragvalds förskola utkristalliserade sig tre bärande idéer. ? Förskolan ska ha torn att leka i.? Tegel är det bästa byggmaterialet.? Det ska vara enkelt att gå in och ut. Detta lovade jag dem att ha med i mitt förslag. Resultatet blev en serie byggnader, sammanlagt 8 stycken sammanbundna av lider och lektorn, över en av de befintliga stigarna i Tantolunden.  Även barn som inte går på förskolan har tillgång till de fyra lektornen individuellt utformade.

The Swedish state and educational system are secular, so to say they do not depend on the former protestant state church anymore. Many people in Sweden are also secular. Even so, in school teachers meet students with a religious faith. The purpose of this study is to examine how teachers without a religious belonging experience the encounter with religious students. The method used was semistructured interviews with five teachers in a upper secondary school in a multicultural suburb of Stockholm.

The aim of this study is to examine the language, used in parts of The day care report of 1968 (?1968 års Barnstugeutredning?). The day care report of 1968 was a public investigation appointed by the cabinet intended to prepare new policies on the part of the Swedish state.  I focus on the change, which can be assumed to have occurred, when replacing the names ?day care? (?Dagis/daghem?) and ?kindergarten? (?lekskola?) with the name ?preschool? (?förskola?).

The aim of this study is to examine the language, used in parts of The day care report of 1968 (?1968 års Barnstugeutredning?). The day care report of 1968 was a public investigation appointed by the cabinet intended to prepare new policies on the part of the Swedish state.  I focus on the change, which can be assumed to have occurred, when replacing the names ?day care? (?Dagis/daghem?) and ?kindergarten? (?lekskola?) with the name ?preschool? (?förskola?).