Denna sja?lvsta?ndiga studie behandlar en musikalisk djupdykning i den fo?rsta satsen av Oskar Bo?hmes trumpetkonsert op.18 i f-moll. Genom en musikteoretisk, grafisk och praktisk analys av satsen fo?rdjupar jag mig i musiken pa? ett annat sa?tt a?n att som musiker bara spela den och kan da?rigenom fo?rhoppningsvis ta till mig musiken pa? ett djupare plan. .

I detta självständiga arbete gör jag en omfattande analys av första satsen i Carl Philipp Emanuel Bachs verk Flöjtkonsert i D-moll. I mitt arbete har jag studerat kompositörens liv och samtid, gjort en teoretisk analys av Allegrot i flöjtkonserten samt analyserat min övningsteknik och med hjälp av relevant litteratur fått nya verktyg till själva instuderingsprocessen av detta stycke..

Titel: Ett annat sätt att tänka - Brahms stråkkvartett i a-moll, Op. 51b. Baaserar på ett projekt som gjordes som en del av forskningsarbetet "mot ett konstmusikens utvidgade fält" vid Högskolan för scen och musik, hösten 2010. Projektet handlade om att i arbetet med kammarmusik i stråkkvartett tänka på ett alternativt sätt vad gäller interpretation, ensemblespel, sceniskt framförande och repetitionsteknik. Texten handlar om min upplevelse kring projektets arbete och vilka konsekvenser det medförde och hur det påverkade mig som musiker och människa.

Syftet med denna studie var att undersöka om det fanns en skillnad på studentens prestation i ett läsförståelsetest (TISUS), beroende på vilket tonläge (dur eller moll) på klassisk musik de fick lyssna på. Undersökningen genomfördes som ett laboratorieexperiment i en studierum på Karlstads Universitet, utifrån en oberoende mellan-grupps-design. Urvalet var ett tillfällighetsurval av studenter (N= 26), i åldrarna 19 ? 33, inom Karlstads Universitet. Oberoende variabeln var klassiskt musik komponerad av Wolfgang Amadeus Mozart, vilket var uppdelat i de två olika betingelserna dur och moll.

Den här uppsatsen är en komparativ studie av Daniel Defoes Moll Flanders och Vladimir Nabokovs Lolita. Genusteoretiskt perspektiv har använts vid genomförandet av analysen..

Syftet med denna uppsats a?r fra?mst att dokumentera min instudering av Carl Philipp Emanuel Bachs Sonat i e-moll fo?r traversflo?jt och basso continuo (H.551), som jag har spelat pa? blockflo?jt. Bach skrev sonaten under upplysningstiden och den a?r ett fint exempel pa? den nya stil som bro?t fram mellan barocken och klassismen, Empfindsamer Stil, med snabba karakta?rsva?xlingar och ka?nslobyten. Jag har reflekte- rat o?ver ma?nga aspekter av musikskapandet, fra?mst tempo, artikulation och dynamik.

En novellsamling med korta noveller..

Syftet med denna undersökning är att studera första satsen ur Beethovens pianosonat nr 32 i c-moll, op. 111, ur ett interpretperspektiv för att därigenom bidra till en fördjupad förståelse av verket. Min huvudsakliga metod är en detaljerad analys av kompositionen för att klargöra min förståelse av verket samt redogöra för de insikter som varit avgörande för min interpretation. Jag undersöker även den biografiska, kulturella och sociala kontext där verket tillkommit. Resultatet visar att en djupare förståelse av verkets struktur och faktur är betydelsefull för att förtjänstfullt kunna interpretera verket: vikten av den fixerade ordningen av de tre förminskade septimackorden, submediantens funktion som utökad dominant samt hur huvudtemats motiv fylls med karaktärsmässigt olika uttryck relaterade till artikulation, dynamik, kompositionsteknik och stämdubbling kan inte underskattas.

Denna sja?lvsta?ndiga studie behandlar en musikalisk djupdykning i den fo?rsta satsen av Oskar Bo?hmes trumpetkonsert op.18 i f-moll. Genom en musikteoretisk, grafisk och praktisk analys av satsen fo?rdjupar jag mig i musiken pa? ett annat sa?tt a?n att som musiker bara spela den och kan da?rigenom fo?rhoppningsvis ta till mig musiken pa? ett djupare plan. .

Alla lyssnar vi på musik på olika sätt och uppskattar dess aspekter på skilda vis men finns det något vi har gemensamt i ämnet? En grunduppfattning tycks vara att ett musikaliskt stycke, oavsett genre, bör ?sitta ihop? och inge lyssnaren en känsla av helhet. Man skulle kunna uttrycka detta som att en ?röd tråd? bör gå att följa genom stycket. Men vad är det som åstadkommer detta? Nyckelord som repetition, kontrast och variation brukar ligga nära till hands för att beskriva musikens ingredienser men dessa ger oss endast ett mycket abstrakt svar på vår fråga.

Syftet med det här arbetet var att använda den moderna flöjtens möjligheter och samtidigt följa ett barockinterpretetatoriskt ideal i interpretationen av Telemanns Fantasia nr 8 i e-moll. För att genomföra min undersökning har jag spelat tre av Telemanns fantasior för soloflöjt, men behandlat dem på olika sätt. Fantasia nr 6 har jag spelat som om den vore en helt vanlig del av min utbildning, inte med barockinterpretation i åtanke utan med mitt instrument i fokus. Fantasia nr 2 har jag spelat efter barockpraxis med hjälp av min barockinterpretationslärare, en barockviolinist och med idéer från mina litteraturkällor. Jag har analyserat arbetet med dessa två stycken för att sedan kunna göra en egen tolkning av Fantasia nr 8.

Syftet med den här uppsatsen är att uppmärksamma hur elever på gymnasiet tänker kringbegreppet gehör och vilka strategier de använder för att lösa gehörsbaserade problem. För attfå svar på mitt syfte har jag utfört kvalitativa intervjuer med fyra elever som går det estetiskaprogrammet med inriktning musik. En fenomenografisk ansats har använts för att få reda påhur elever upplever begreppet gehör och vilka strategier de använder. Inledningsvis har endeduktiv analys gjorts för att anknyta till olika befintliga begrepp inom ämnet. Sedan har eninduktiv analys gjorts för att påvisa utsagor som inte kunde kopplas till dessa begrepp.Resultatet visar att eleverna använder liknande beskrivningar av begreppet gehör där auditivinlärning av musik är den mest återkommande.

Under tio veckor har jag arbetat med skapandet av kollektionen Blandband. Utgångspunkten var ränder och lura ögat. Jag ville undersöka vad som utgör en rand och hur en tredimensionell rand ser ut. Redan i början av arbetet satte jag en färgskala bestående av dels kulörta, starka färger och dels två nyanser av grått samt svart och vitt. Jag angrep arbetet med hjälp av en designmetod bestående av fem faser: Målsättning och research, Idéutveckling, Konceptutveckling, Realisering, Presentation och kommunikation.

Denna uppsats är en komparativ studie av två pianister med olika kulturell bakgrund, Hans Pålsson och Valentina Lisitsa. Utgångspunkt för arbetet är en undran över varför klassiska pianister tenderar att i viss mån gestalta ett stycke olika trots framförande av samma noterade stycke. Frågeställningarna lyder:Hur skiljer sig gestaltningsprocessen åt mellan pianisterna?Hur skiljer sig tolkningar av två specifika verk åt mellan pianisterna?Går det att koppla avvikande skillnader i tolkningarna till gestaltnings­processen för att besvara varför pianisterna i vissa avseenden spelar olika?Metoden för att utforska detta möjliggörs först genom en redogörelse av pianisternas gestaltningsprocess där källmaterialet är intervjuer, tv-program och skriftlig dokumentation i form av böcker och artiklar. Därefter en komparativ analys av audiovisuella inspelningar i form av youtube-klipp och tv-program av pianisternas interpretationer av samma verk.

Musik har i alla tider och kulturer varit ett naturligt inslag i människans vardag. Historiskt sett har musiken ansetts ha läkande kraft och använts i helande och botande syfte. Idag har musiken hamnat i skymundan i den specialiserade och tekniskt avancerade vården. Inom omvårdnaden betonas vikten av rätt miljö kring patienten för att befrämja hälsa. Ljud påverkar patienten och musik kan bidra till en bättre miljö runt patienten.