Osteoartrit (OA) är en vanlig sjukdom både hos människor och hos hästar. Studier tyder på att olika Cytokiner, där IL-1? och TNF? tros vara de viktigaste, bidrar till att driva de katabola processer i ledbrosket som man ser vid OA. Syftet med det här arbetet var att undersöka om IL-17 skulle kunna vara ytterligare ett sådan betydelsefull Cytokin. IL-17 kan inducera produktion av både NO och PGE2 i ledbrosk, öka produktionen av andra proinflammatoriska Cytokiner som IL-1?, IL-6, IL-8 och TNF?, samt uppvisar potent synergi med IL-1? och TNF?.

Endometrios,  en  sjukdom  med  symtom  som  smärtor  eller  blödningar  i  samband  med menstruation, börjar ofta i tonåren men diagnostiseras inte förrän flera år senare. Kvinnorna med denna diagnos beskriver ofta att de inte  fått förståelse för sina problem under tonåren. Sjukdomen kan innebära stora besvär  för den drabbade och följder på det fysiska, psykiska och sociala planet kan ses. Syftet var att studera hur unga kvinnor med endometriossymtom upplevde  skolsköterskans  stöd  under  högstadie-  och  gymnasietiden,  för  att  kunna  påverka deras livskvalitet. Via Svenska endometriosföreningens ungdomssektion i Sverige gjordes en kvantitativ   undersökning   med   kvalitativt   inslag.   Ett   frågeformulär   skickades   ut   till föreningens  59  medlemmar,  24  kvinnor  svarade.  Resultatet  visade  att  några  få  kvinnor  var nöjda med den hjälp de fått under skoltiden men de flesta kvinnorna uttryckte att de saknade kunskap,  stöd  och  förståelse  från  skolsköterskan  vilket  ibland  gav  ett  icke  tillfredsställande bemötande.

Psoriasisartrit (PsA) är en inflammatorisk ledsjukdom som förekommer hos patienter med hudsjukdomen psoriasis. Sjukdomen kan se väldigt olika ut hos olika patienter, allt från några få till väldigt många leder kan vara drabbade. Det är ofta de distala lederna i fingrar och tår som drabbas men även större leder kan ge symtom. Daktylit (korvliknande svullnader av fingrar och tår) och entesit (smärtsamma inflammationer vid seninfästen) är sjukdomsspecifika kännetecken. Vid PsA angriper immunförsvaret kroppens egna vävnader och den inflammatoriska reaktion som uppstår hålls igång och blir kronisk.

Teblad innehåller en mängd substanser som på olika sätt kan påverka biologiska processer i människan. I föreliggande arbete har en sammanställning gjorts utifrån vetenskapliga artiklar över teets antagna effekter på människans immunsystem .Främst har den mest studerade komponenten i te, epigallocatechin gallate, EGCG, undersökts. De variabler som studerats i immunförsvaret är neutrofiler, tumörnekrosfaktor-?, interferon-?, interleukin-1?, interleukin-2, interleukin-5, interleukin-6, interleukin-8, interleukin-10 ,interleukin-12, interleukin-13, eikosanoidmetabolismen, lymfocyter, makrofager, dendritiskaceller och T-cellsdifferentiering. Sammafattningsvis föreföll te hämma följande: Neutrofilaktiviteten, TNF-?-bildningen, IFN-?-aktiviteten, stimuli-inducerad IL-?-bildning, IL-8-aktivering och IL-10-bildning.

Osteoartrit (OA) är den vanligaste orsaken till för tidig pension av tävlingshästar och är den sjukdom som står för den enskilt största ekonomiska förlusten inom hästnäringen. Diagnostiken är svår i ett tidigt skede vilket gör att man vill hitta bra markörer och inflammationsmediatorer som kan användas för att snabbt ställa rätt diagnos samt sätta in lämplig behandling. Sedan början av 2000-talet har man i prekliniska studier på gnagare och människor tittat på den pro-inflammatoriska Cytokinen high mobility group box protein-1 (HMGB-1) och dess inblandning i inflammationen vid artrit. De senaste åren har det även kommit studier på häst. Det här arbetet går igenom resultatet av dessa studier för att kunna diskutera vilken roll HMGB-1 spelar vid OA, dess lämplighet som markör för sjukdomen och huruvida en inhibering av HMGB-1 skulle kunna användas som en framtida behandlingsmetod. HMGB-1 är ett litet intracellulärt protein som finns i nästan alla celler hos vertebrater, bakterier, växter samt jäst.

Atopisk dermatit hos hund (CAD) är en kliande hudsjukdom med komplex patogenes som involverar felreglering av immunförsvaret, allergisk sensibilisering, defekter i hudbarriären, mikrobiell kolonisation samt olika miljöfaktorer. Dock är den inbördes relationen mellan dessa faktorer inte klargjord. En ökad förståelse för sjukdomens patogenes, bland annat den immunologiska bakgrunden inklusive vilken T-cells- och Cytokinprofil som kännetecknar sjukdomen, skulle kunna öka drabbade hundars livskvalitet genom förbättrade behandlingsmetoder. Studier har undersökt cellinfiltrat och visat att både CD4+ och CD8+ T-celler förekommer i ökade mängder i huden hos AD-hundar, och således att det finns Th-celler samt CTLs och/eller suppressoriska T-celler i denna hud. Dessa studier hittade också förhöjda CD4/CD8-kvoter, vilket visar på en ökad lymfocytreaktivitet.

Atopisk dermatit är en sjukdom som drabbar ungefär en tiondel av världens hundar. Sjukdomen ger som följd av allergenexponering symptom såsom klåda, hudlesioner och otitis externa. Patogenesen för atopisk dermatit är komplex och multifaktoriell. Målet med denna litteraturstudie var att undersöka hur genetiska och immunologiska faktorer bidrar till sjukdomens patogenes. En obalans i T-hjälpar-(Th)-svaret vid atopisk dermatit är allmänt accepterad.