I denna studie har costume play (förkortat Cosplay) analyserats i förhållande till identitet. Fortsättningsvis kommer förkortningen Cosplay att användas i den här studien. Andra böjningar av ordet kommer också att förekomma som exempelvis Cosplayare, som är en person som håller på med Cosplay.Idag är det ett medielandskap med deltagarkultur och konsumenten kan även vara producenten. En person som väljer att klä ut sig till en karaktär (vanligtvis från en manga eller anime) kallas det för Cosplayare. Deras medierade fantasier har fått blivit verklighet genom Cosplaying.Syftet med den här undersökningen är att ta reda på varför personer väljer att tillfälligt bli någon annan genom att Cosplaya och hur det påverkar deras individuella identitetsskapande.

Uppsatsens problematik grundar sig i en ökad hybridisering av offentliga platser och hur denna process påverkar våra kroppar samt virtualitetens förväntade riktning, från fysisk till virtuell, och förväntad laddning av manlighet. Cosplay är en subkultur där utövaren återskapar animerade och många gånger virtuella kroppar. Uppsatsen ser därför till hur Cosplay kan förstås som en virtuell-fysisk praktik vilken går från det virtuella till det fysiska och vilka rum som skapas i denna process. Syftet består i att undersöka och beskriva konventet som en hybrid miljö och Cosplay som en virtuell-fysisk praktik. Uppsatsen avgränsar sig sitt en svensk Cosplay- och konventskultur.

This paper investigates the relations between the fantasy genre and the phenomena of escapism. It also delves into the factors which motivates consumption of various fantasy mediums. This is done through interviews with six different fantasy-consumers, along with two observations; of which one is performed at a science fiction convention and the other at a table-top role playing game. The study resulted in a basic understanding of escapism ? it is not limited to the fantasy genre, and fantasy consumers do not deny that fantasy is a form of escapism.

Japansk populärkultur får allt fler fans i Sverige och svenska ungdomar inspireras av popartister, japanskt mode och framför allt de speciella tecknade serieformerna - manga och anime. Den här uppsatsen behandlar språkandet inom den svensk-japanska subkulturen med fokus på slanguttryck, språkblandning och lånord. Syftet är att undersöka kommunikation inom subkulturen och ta fram de speciella ord som används där.Materialet som analyserats är bildtexter och kommentarer publicerade på internetcommunityt Dayviews. Tio deltagare i gruppen "Cosplayare" har bevakats under tre månaders tid och de ord som är speciella för deras kommunikation har tagits ut och sorterats i olika kategorier. Användningen av dessa ord har också analyserats ur både ett fonologiskt och ett morfologiskt perspektiv.Resultatet visar att studiens informanter har ett stort ordförråd med japanska ord som används som slangord i kommunikation som annars sker på svenska.

Uppsatsen syftar till att undersöka ungdomars reception av fenomenet manga/anime på ett etnografiskt arbetssätt, avgränsat med begreppet ungdomskultur. Fokus ligger på två mangayttringar som närmast berör ungdomar: sh?jo för flickor och sh?nen för pojkar. Resultatet redovisas i tre olika teman: Estetik/Stil, Makt/Könsroller och Berättelser/Myter,vilka tolkas med hjälp av ett raster på textuell, kontextuell och sociohistorisk nivå.Undersökningen är kvalitativ med sju ungdomar som informanter, och empirin består avfältanteckningar, fotodokumentation och intervjuer.Ungdomarnas fascination av mangaserier kan delvis förklaras med att de ritas i ett utstuderat ?filmiskt? maner, med snabba bildväxlingar och många olika bildvinklar, och delvis med att läsaren kan följa protagonistens utveckling under många år, parallellt med sin egen utveckling till ett vuxnare jag.