In this thesis a prototype board for data aqcusition is designed and manufactured. The board is compliant with Compact PCI Express and it can sample an analog signal with two time interleaved ADC:s. Furthermore, the board is also equiped with one FPGA for the possibility of signal processing. The thesis also include a study for investigation what is needed for a total solution for data aqcusition, represention and managing the sampled data with LabView..

Studiens syfte är att undersöka hur företag inom den svenska byggindustrin integrerar Global Compact samt huruvida detta fenomen kan förklaras med delar av nyinstitutionell teori. Tidigare studier har påvisat svårigheter kring integreringen av frivilliga regleringar, såsom Global Compact, då de i stor utsträckning är utformade på ett övergripande och flexibelt sätt. Inom byggindustrin återfinns denna problematik, samtidigt som branschen de senaste åren gett hållbarhet ett ökat fokus. För att undersöka studiens syfte har vi gjort en fallstudie som inkluderar de tre största byggföretagen i Sverige. Resultatet visar att integreringen av Global Compact inom den svenska byggindustrin sker främst via uppförandekoder samt genom uttalade visioner och hållbarhetsaktiviteter, främst inom miljöområdet.

CSR har kommit att bli centralt i många företags strategier. Vissa akademiker hävdar att företag söker sig till intresseorganisationer som arbetar med CSR för att förbättra sitt CSR-arbete medan andra påstår att det endast är ett sätt att framhäva sitt företag i ett positivt ljus. Till skillnad från de många artiklar som skrivits om vad företag kan vinna på medlemskap i intresseorganisationer fokuserar denna uppsats istället likt Knudsen (2011) på vilka företag som har något att vinna på engagemang i intresseorganisationen The Global Compact. Undersökningen utgår från Knudsens påståenden och prövar om dessa stämmer för svenska företag, via intervjuer med fyra företag av varierande storlek. Våra resultat pekar mot att påståendena i huvudsak stämmer men att de bakomliggande orsakerna varierar när man jämför vår geografiska begränsning mot Knudsens mer globala fokus.

Detta arbete har kartlagt att BP har ett CSR-arbete utifrån Global Compact?s tio principer, men med brister. Den främsta bristen gällande deras CSR-arbete är inom miljö, men företaget är klar med att företagets huvudsyfte är att hitta, utvinna och generera vinst till sina aktietagare - vilket följaktligen inte är en miljövänlig handling för ett oljeföretag. Arbetet har även jämfört det CSR står för med Global Compact´s tio principer, som utvecklades av FN 1999. Global Compact innefattar fyra områden; Mänskliga rättigheter, Arbetsrätt, Miljö samt Bekämpning av korruption.

Den statsvetenskapliga forskningen har påvisat ett ansvarsskifte från offentliga aktörer till privata. I samhällen där gränsen mellan offentligt och privat luckrats upp har frågor som tidigare riktades enbart mot offentlig sektor numera även adresserats gentemot privat sektor. Sedan 2000-talets början har frågan om vem som bör bära ansvaret för de mänskliga rättigheterna blivit viktigt på den internationella dagordningen. År 2000 lanserade FN ett initiativ om Global Compact som baseras på ?corporate social responsibility? med mjuk reglering.Denna uppsats belyser frågan kring detta ansvarsskifte utifrån de teorier som utvecklats om corporate social responsibility och mjuk reglering.

ÄMNEVilken information om Corporate Social Responsibility lämnas i årsredovisningen av svenska företag? Hur följer företagen riktlinjerna Global Reporting Initiative och UN Global Compact? Vilka motiv kan företagen ha för att lämna information om CSR i årsredovisningen?SYFTESyftet är att rekapitulera studien ?Corporate Social Responsibility - vilken information lämnas i årsredovisningen av företagen på Stockholmsbörsens A-lista?, Göteborgs Universitet 2005, genom att kartlägga och jämföra CSR-redovisningen hos de företag från den dåvarande A- listan som idag är noterade på Stockholmsbörsen. Utifrån en utarbetad checklista skall undersökas vilken information som företag lämnar samt vilka skillnader som finns mellan företag och över tiden.GENOMFÖRANDEUndersökningen bygger på kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys av årsredovisningar. Årsredovisningarna har analyserats efter en utarbetad checklista som bygger på indikatorer och principer från GRI och UN Global Compact.SLUTSATSERStudien visar att det råder stora skillnader mellan företag och den mängd CSR-information de publicerar i sin årsredovisning. Sedan 2004 har en svag ökning skett av mängden information som redovisas, denna ökning återfinns främst inom branschen industri.NYCKELORDCorporate Social Responsibility, Global Reporting Initiative, UN Global Compact, årsredovisning.

This thesis adresses the subject of stormwater management and the problematic with stormwatermanagment and landuse in the Compact city. The thesis research different solutions in stormwater managment and how to implement them in the context of the Compact city. And at the same time preserve and make good recreaational places and keep quality green land per capita. The thesis also analyses risks and problems that could effect the environment with focus on stormwater managment and hov to minimize these problematic factors an create a good environment. In an urban context where the water has a natrual place, and is used as a asset.

Uppsatsens undersökningsområde är den världsomspännande idé eller rörelse som går under beteckningen Corporate Social Responsibility (CSR), företags samhälleliga ansvar. En viktig del i CSR-rörelsen är den internationella avtalskonstruktion som benämns Global Compact. Med FN som plattform har ett globalt samarbete mellan företag och intressegrupper upprättats där frågan om företags samhälleliga ansvar behandlas med hjälp av tio principer. Undersökningen har två delsyften; A) att beskriva och undersöka bolags samhälleliga ansvar enligt Global Compact, särskilt enligt principerna 1 och 2, samt B) att kritiskt pröva frågan om det ansvaret är förenligt med bolags legala vinstsyfte. Först följer en deskriptiv redogörelse av CSR och Global Compact för att visa på grunder, struktur och terminologi.

Syftet med denna uppsats är att kasta ljus över ämnet Corporate Social Responsibility (CSR). Inom detta ämne kommer fokus att ligga på det initiativ som heter Global Compact (GC), och som blivit föremål för såväl beundran som skepticism. Målet är att utröna om GC i Sverige blivit, eller är i riskzonen för att bli, en front för det som i uppsatsen kallas kulörtvätt, eller om det tvärtom är en välfungerande sammanslutning som hjälper till att sprida CSR. Frågeställning: ?Hur och vart åberopar de svenska företagen sitt medlemskap i Global Compact??, ?Av vilka anledningar ansluter sig företag till Global Compact??, ?Vilka effekter kan företagens frivilliga val av Global Reporting Initiative (GRI) som rapporteringssystem ha på de åtaganden av transparens och kommunikation som Global Compact medlemskapet för med sig?? Metod: För att uppfylla syftet och frågeställningarna används en kvantitativ och en kvalitativ metodel.

Syftet med denna uppsats är att kasta ljus över ämnet Corporate Social Responsibility (CSR). Inom detta ämne kommer fokus att ligga på det initiativ som heter Global Compact (GC), och som blivit föremål för såväl beundran som skepticism. Målet är att utröna om GC i Sverige blivit, eller är i riskzonen för att bli, en front för det som i uppsatsen kallas kulörtvätt, eller om det tvärtom är en välfungerande sammanslutning som hjälper till att sprida CSR. Frågeställning: ”Hur och vart åberopar de svenska företagen sitt medlemskap i Global Compact?”, ”Av vilka anledningar ansluter sig företag till Global Compact?”, ”Vilka effekter kan företagens frivilliga val av Global Reporting Initiative (GRI) som rapporteringssystem ha på de åtaganden av transparens och kommunikation som Global Compact medlemskapet för med sig?” Metod: För att uppfylla syftet och frågeställningarna används en kvantitativ och en kvalitativ metodel. Intervjuer har genomförts med Global Compacts svenska medlemsföretag och dessutom har hemsidor, årsredovisningar, artiklar samt litteratur inom området använts.

Uppsatsens undersökningsområde är den världsomspännande idé eller rörelse som går under beteckningen Corporate Social Responsibility (CSR), företags samhälleliga ansvar. En viktig del i CSR-rörelsen är den internationella avtalskonstruktion som benämns Global Compact. Med FN som plattform har ett globalt samarbete mellan företag och intressegrupper upprättats där frågan om företags samhälleliga ansvar behandlas med hjälp av tio principer. Undersökningen har två delsyften; A) att beskriva och undersöka bolags samhälleliga ansvar enligt Global Compact, särskilt enligt principerna 1 och 2, samt B) att kritiskt pröva frågan om det ansvaret är förenligt med bolags legala vinstsyfte. Först följer en deskriptiv redogörelse av CSR och Global Compact för att visa på grunder, struktur och terminologi.

The aim is to design a module for living which is flexible in a bigger context, which could condens the city and to answer the questions: How is it possible to make a livingmodule where the Compact living theme works in an everyday situation? How is it possible to make one module which is able to function in several different situations? The process in solving problem has been characterized of trial and error: design a module and learn from the mistakes and take the knowledge to the next module. This is the way I have worked until I found a good solution. As a result I can show an efficient module which has several nice values of space and that is flexible and to some part adjust for a disabled person. It can on several ways condens the city.

Detta examensarbete är utfört vid Hägglunds Drives AB i Mellansel där man utvecklar och tillverkar hydrauliska radialkolvmotorer som Compact, Marathon och Viking. Compact motorn har problem med läckage vilket lett till att Hägglunds Drives AB beslutat att studera det problemet närmare. Syftet med arbetet är att experimentellt studera läckageproblemet. En testrigg för radial tätningar har tagits fram där olika tätningar kan testas. Testriggen kan variera temperaturen på oljan, trycket i tätningshuset och det dynamiska radialkastet.

The company LightLift Esystems AB manufactures patented motorized lift systems for the illumination of halls with high ceilings. The company wants a new design for singular heavy lights in order to be more competitive.This project consists of the development of the new design under the requirements and specifications imposed by the company. The new design must support lights up to 300kg and keep the overall dimensions as low as possible without modifying the driving unit.This document contains all the designing steps followed to reach the final solution as well as the material selection, manufacturing process and assembly of all the parts that form it.The solution obtained shows to be very competitive with other alternative products, since this new design triples their maximum load capacity while the dimensions are very similar.In this context, the optical appearance was also very important to the company and so it was another main objective of this project. From an aesthetical point of view, the final solution proves to be very Compact and versatile since it can either be hidden behind a false ceiling or covered by a plastic case that gives the design a very nice look.Finally, the solution achieved fulfils all the requirements and specification previously imposed. It is reliable, Compact, cheap to manufacture, easy to assembly and it has a good optical appearance. .

Examensarbetet utfördes vid produktionsenheten för Hägglunds Drives AB i Mellansel, Ångermanland. Syftet har varit att föreslå förändringar inom produktionssystemet för att den totala ledtiden för hydraulmotor Compact CA skall reduceras. Arbetet har baserats på en analys över hur produktionsstyrning och orderhantering skall fungera för att en ledtidsreducering från fyra veckor till nio dagar skall vara möjlig. Ledtiden har i arbetet definierats som den tid som åtgår från att en order läggs fram till att en motor är leveransklar till kund. Vidare har arbetet fokuserats på de sex huvuddetaljer som ingår i varje motor och som tillverkas från råämne till slutdetalj.