Återigen har ett betänkande om en s.k. "Civilkuragelag" gjorts i Sverige, och resulterat i samma slutsats som tidigare: En dylik lagstiftning skulle göra mycket liten skillnad i verkliga livet. Vad som sällan diskuteras från offentligt håll är däremot de bakomliggande faktorer som inverkar på vårt mod att stå upp för moraliska värden eller att säga ifrån vid missförhållanden trots personlig risk. I detta sammanhang är begreppet socialt kapital av särskild betydelse för att belysa påverkande faktorer. Studiens syfte var att mäta attityder kring Civilkurage hos en grupp gymnasieungdomar och yrkesarbetande vuxna genom skalan personligt risktagande /mod kopplat till skalor om tillit, social ångest och samhälleligt engagemang, liksom att identifiera attityder till straffsanktionerad lagstiftning på området.

This thesis studies public service social workers' opinions regarding their ability to act with moral courage as loyalty conflicts occur. The purpose of the thesis is to describe the social workers' experiences of their possibilities to stand up for what they believe in. We made qualitative interviews with five social workers in Stockholm. In an effort to pinpoint their experiences we asked them questions about what they want but cannot do and what is stop-ping them, what they do not want to do and why, aswell as what the possible solutions would be as loyalty conflicts occur. We were able to identify five different opinions on the organisa-tional cultures and how the employees' experience the extent of their actions.

A tragic event in 2012 sparked a debate about the need for a law of civil courage when it became clearthat passivity in situations where people ?s lives are put in danger is not punishable. In this essay based on qualitative interviews with jurists and students of law the issue of civil courage is analyzed with the help of sociological theory. My objective has been to try and find out if a law of civil courage can be motivated with the argument that it would strengthen the public moral. My conclusion is that a law of moral courage is not a suitable way of making people more willing to help others or to strengthen the civil courage or the public moral.

Under senare år har allt fler företagsskandaler uppmärksammats i media. De som larmar om oegentligheterna kallas ofta för whistleblowers och de har fått en alltmer framträdande position, efter att ha fört en relativt anonym tillvaro. Vårt syfte med uppsatsen är att få en bild av dessa whistleblowers. Vi vill även ta reda på om de i viss mån ersatt revisorernas arbete när det gäller att avslöja bedrägerier. Vi har med hjälp av en kvalitativ undersökningsmetod genomfört intervjuer med personer som besitter kunskaper i ämnet och intervjuat whistleblowers som på olika sätt visat Civilkurage.

Jag vill med denna uppsats belysa frågan om man i Sverige bör införa en allmän skyldighet att hjälpa nödställda. Syftet är att undersöka vilken betydelse en sådan så kallad Civilkuragelag skulle kunna få för samhällsmoralen. Genom att använda mig av relevant samhällsvetenskaplig teori om bland annat medmänsklighet, moral, tillit, normer och socialt kapital vill jag sätta frågan i ett sociologiskt perspektiv. Jag har genomfört intervjuer med jurister och juridikstudenter för att få deras perspektiv på frågan. Frågan har jag sedan analyserat utifrån deras svar och utifrån de teorier och den tidigare forskning jag använt mig av.