Byteskostnader är den kostnad som uppstår när konsumenter som köpt en vara eller tjänst från en leverantör byter till en konkurrerande leverantörs produkt. För en konsument innebär kostnaden reducerade incitament att byta leverantör av en vara eller tjänst. Syftet med denna uppsats är att estimera byteskostnader på den svenska elmarknaden. Estimeringen av byteskostnaderna bygger på elhandelbolagens marknadsandelar och priser/avgifter. Elhandelsbolagen som inkluderas för att beräkna byteskostnaderna har begränsats till de 15 största utifrån deras respektive marknadsandel, där marknadsandelar avser antal kunder.

Kost är ett brett ämne i dagens samhälle. Idag läggs ett stort fokus på barn och ungdomars prestation i skolan. Är det bara duktiga lärare som hjälper eleverna framåt eller finns det andra faktorer? Vi som blivande idrottslärare vill se hur mycket frukostens betydelse har på elevernas fysiska prestation. Eftersom kropp och själ hänger ihop har eleverna även fått skatta den upplevda fysiska ansträngningen.

Sverige kallas ofta för världens mest jämställda land. Trots detta har kvinnor i genomsnitt endast 92 % av männens löner och återfinns i betydligt mindre utsträckning än män i chefspositioner. I yrken som har breda karriärvägar, såsom Civilekonom, är risken ännu större att löneskillnader mellan könen uppstår. I vår uppsats har vi gjort en studie av kvinnliga och manliga Civilekonomers olika förutsättningar i arbetslivet. Forskningsfrågan för vår uppsats är: På vilket sätt och i vilken utsträckning upplever kvinnliga Civilekonomer att de diskrimineras i arbetslivet? Syftet med vår uppsats är: Att uppmärksamma och skapa debatt kring de ojämlika förhållandena på arbetsmarknaden som drabbar kvinnliga Civilekonomer.

Tjänsterna utgör en allt viktigare del av vårt samhälle. Den skillnad som uppstår mellan förväntad och upplevd tjänstekvalitet är central vid utvärderingen av hur väl genomförd en tjänst är, och lägger grunden för idén om ständiga förbättringar. Syftet med den här uppsatsen är därför att närmare förstå de gap som kan uppstå mellan förväntad och erhållen kvalitet, vid ett svensk universitet. De insikter som genereras från denna undersökning kan användas som underlag för kvalitetsfrämjande åtgärder. För att uppnå syftet har två forskningsfrågor formulerats.FF 1: Vilka gap kan identifieras mellan förväntad och erhållen kvalitet vid ett svenskt universitet?FF 2: Hur kan resultat från tidigare studier användas för att minska de identifierade gapen mellan förväntad och erhållen kvalitet?Rapporten använder SERVQUAL som en metod för att utvärdera tjänstekvaliteten vid högre utbildning i Sverige.

Verkliga värden uppges ofta vara relevanta i och med att de avspeglar aktuella händelser, men däremot ifrågasätts deras tillförlitlighet. Framförallt för sådana verkliga värden som kategoriseras inom nivå tre av den värderingshierarki som finns i redovisningsstandarden IFRS 13. Värdering av sådana tillgångar genomförs med avsaknad av marknadsdata från en aktiv marknad. Input till värderingsmodellerna är då ofta företagets egna antaganden och bedömningar av framtida händelser kopplat till tillgången där utfallet vid värderingstidpunkten i högsta grad är osäkert. Det uppkommer då en inneboende osäkerhet över utfallet av de antaganden och bedömningar som görs, en inneboende osäkerhet som även riskerar medföra vinklade värderingar från framställarna av de verkliga värdena.

Verkliga värden uppges ofta vara relevanta i och med att de avspeglar aktuella händelser, men däremot ifrågasätts deras tillförlitlighet. Framförallt för sådana verkliga värden som kategoriseras inom nivå tre av den värderingshierarki som finns i redovisningsstandarden IFRS 13. Värdering av sådana tillgångar genomförs med avsaknad av marknadsdata från en aktiv marknad. Input till värderingsmodellerna är då ofta företagets egna antaganden och bedömningar av framtida händelser kopplat till tillgången där utfallet vid värderingstidpunkten i högsta grad är osäkert. Det uppkommer då en inneboende osäkerhet över utfallet av de antaganden och bedömningar som görs, en inneboende osäkerhet som även riskerar medföra vinklade värderingar från framställarna av de verkliga värdena.

Varje år är det ett stort antal studenter som väljer inriktningen revision på högskolor och universitet. Enligt Ekonomifakta (2012) börjar ungefär 1000 nyutexaminerade ekonomer på någon av landets fyra största revisionsföretag. Det stora antalet utexaminerade och den goda arbetsmarknaden för revisorer (Mitt yrke 2012) gör det aktuellt att undersöka vilka kompetenskrav och förväntningar revisionsföretagen har på de nyutexaminerade ekonomerna. Med tanke på olika företagsskandaler där revisorer i högsta grad varit inblandade, exempelvis Carnegie-affären (Affärsvärlden, 2010), tyckte vi att det tillförde studien en ytterligare dimension att ta hänsyn till vilka kompetenskrav och förväntningar revisionsföretag har inom hållbarhet och företagsetik.Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera vilka kompetenskrav och förväntningar som revisionsföretag har på nyutexaminerade ekonomer. Ett delsyfte är även att belysa på vilket sätt etik och hållbarhet är del i denna kontext.Vi har genomfört halvstrukturerade intervjuer med åtta personer som jobbar med rekrytering på rikstäckande revisionsföretag i Sverige.