1920-talet var en tid av turbulenta förändringar i det västerländska samhället. Kvinnors rättigheter och möjligheter att styra över sina egna liv förändrades drastiskt. Tidigare årtionden hade i stor utsträckning sett på kvinnan som mamma och husmoder, men nya kvinnoroller börjar under 1920-talet bli accepterade. Bonniers Veckotidning var en tidskrift som publicerades på 1920-talet i Sverige. Detta arbete behandlar hur kvinnan som mamma och husmoder skildras i just denna veckotidning.

A1224SammanfattningDenna undersökning syftar till att beskriva anställdas individuella syn på balans mellan privat - och arbetsliv samt utreda vilka möjligheter och hinder som finns för att åstadkomma balans. I undersökningen har en Cirkelmodell använts för att definiera balans. Modellen innefattar tre olika cirklar där jag, arbete samt familj/annat socialt sammanhang är komponenter. I teoriavsnittet nämns ett flertal faktorer som bidrar till eller hindrar skapandet av balans. För att kartlägga en idealbild av synen på balans är en förstudie genomförd med företagscoachen Karin Tenelius.Det företag som undersökningen är gjord på är Länsförsäkringar Uppsala.

I det här arbetet undersöks högpresterande gymnasisters upplevelse av genrepedagogik och cirkel­modellen. I samband med detta studeras även elevernas litterära metaspråk, med fokus på vilken typ av begrepp de själva anser sig behärska och inte.Det ena syftet är att se huruvida genrepedagogiken, som ursprungligen utvecklades som ett stöd i andraspråksinlärningen för barn i grundskoleåldern, även stöttar hög­presterande gymnasister och om den i sådant fall behöver anpassas till dem. Det andra syftet är att kartlägga vilken typ av litterära begrepp eleverna anser sig förstå och använda, för att få insikt i vad undervisningen ska rikta in sig på.För att genomföra undersökningen har Cirkelmodellen implementerats i en elevgrupp, vilket resulterade i en litterär analys. Eleverna har fått besvara två enkäter, den ena undersöker elevernas upplevelse av Cirkelmodellens olika delar, den andra undersöker de begrepp eleverna anser sig förstå och använda. Tre elever valdes sedan ut för enskilda samtal där de fick resonera kring den första enkäten.       Resultaten visar att högpresterande gymnasister generellt har en positiv upplevelse av genrepedagogik och Cirkelmodellen.

Att recensionsskrivande är ett vanligt förekommande inslag i svenskundervisning på alla stadier i svensk skola konstateras i flera studier om barns och ungdomars skrivande samt i en rapport från Skolinspektionen (2010:5). I tidigare forskning antyds ett antal problem i samband med recensionsskrivande, bland annat att begränsade handlingsreferat ofta dominerar i elevers recensioner. Sedan hösten 2011 gäller en ny läroplan för grundskolan och i kursplanerna för svenskämnet betonas undervisning om olika texttyper, något som även tidigare forskning lyft fram som väsentligt och som ligger i linje med den så kallade genrepedagogiken.Ytterligare en aspekt av betydelse för föreliggande studie, är den avgörande roll som läroböcker kan ha för hur undervisning gestaltas. Denna roll lyfts på olika sätt fram i tidigare forskning.Syftet med föreliggande studie är att jämföra tre läroböcker i svenska med avseende på vilka möjligheter dessa erbjuder elever i årskurs sex till nio att utveckla recensionskompetens.I studien jämförs läroböckerna i en komparativ analys med hjälp av Ivani?s (2004) diskursanalytiska ramverk.

För många elever, särskilt bland dem med svenska som andraspråk och dem från studieovana hem, är gapet stort mellan det språk de använder till vardags och det abstrakta, ämnesspecifika språk de möter i skolan. Språkets svårighetsgrad ökar dessutom ju högre upp i årskurserna eleverna kommer. Skolverket rekommenderar en språk- och kunskapsutvecklande undervisning för att stödja elever i att lära ämnesinnehåll och språk parallellt, vilket gagnar alla elever, men särskilt de grupper som nämndes ovan. Under senare år har svenska elevers resultat försämrats i internationella mätningar. Det heterogena klassrum läraren möter i Sverige idag ställer krav på undervisningen som lärare många gånger inte har beredskap för att möta.

För många elever, särskilt bland dem med svenska som andraspråk och dem från studieovana hem, är gapet stort mellan det språk de använder till vardags och det abstrakta, ämnesspecifika språk de möter i skolan. Språkets svårighetsgrad ökar dessutom ju högre upp i årskurserna eleverna kommer. Skolverket rekommenderar en språk- och kunskapsutvecklande undervisning för att stödja elever i att lära ämnesinnehåll och språk parallellt, vilket gagnar alla elever, men särskilt de grupper som nämndes ovan. Under senare år har svenska elevers resultat försämrats i internationella mätningar. Det heterogena klassrum läraren möter i Sverige idag ställer krav på undervisningen som lärare många gånger inte har beredskap för att möta.