To save energy it?s popular to build houses with low energy loss. In these houses the walls are keeping a lower temperature in the external side which leads to a higher relative humidity. In addition more material, such as wood studs, are used which means that there is more moisture to dry. More moisture in combination with higher relative humidity may pose a higher risk of microbial growth.

Idag ökar man isoleringen alltmer i takkonstruktion för att spara energi. Ökad mängd isolering minskar temperaturen över takets yttre delar och höjer den relativa fuktigheten där.  Dessutom finns risk att fuktigt material byggs in mellan alltmer täta skikt vilket leder till att det tar längre tid för byggfukten att torka. Detta resulterar i en ogynnsam fuktfördelning med höga relativa fuktigheter över konstruktionen där risken för mikrobiell påväxt ökar. Syftet med denna studie är att utreda hur fuktomlagring sker baserad på inbyggnadsfuktkvoten i välisolerade parallelltak.

This bachelor essay is divided into two parts, the first being a construction of a single-familyhouse and the second an in-depth study of five different isolation materials, analysed from anenergy perspective.The first part, the construction of the single-family house, has been created from knowledgeacquired during three years of studying at KTH Royal institute of Technology in Stockholm, inthe program Architecture and the Built Environment. The constructed house is a one-floorhouse of 137m2with façade plaster, situated in Borlänge, Sweden. The house has a wooden framewhich is built on a on sight cast concrete foundation, on the ground. The house?s roof is a gableroof, which has an angle of 24 degrees.

Mikroplaster är små plastpartiklar, mindre än 5 millimeter i längd, som vanligtvis har sitt ursprung i kosmetika, hudvårdsprodukter, kläder eller blästringsmaterial. Oavsiktligt hamnar mikroplasterna i avloppsvattnet som leder partiklarna till reningsverken. Under reningsprocessen avskiljs den största mängden mikroplastpartiklar men ändå släpps det ut en ansenlig mängd mikroplaster varje år till recipienterna. Vilka skador mikroplastpartiklarna medför är idag oklart.Ett mål med studien har varit att kvantifiera mängden mikroplaster som kommer in till respektive släpps ut från Käppala reningsverk. För att kunna kvantifiera mängden mikroplaster har ett annat mål med studien varit att utveckla separationsmetoder för mikroplaster från organiskt material och övriga partiklar och ämnen i avloppsvattnet.

Syftet med projektet var att undersöka hur homogeniserings förhållanden (tryck antal passager och därmed energiinsatsen) vid framställning av MFC (mikrofibrillär cellulosa), från enzymatiskt förbehandlade pappersmassafibrer påverkar hållfastheten av papper förstärkt med MFC. Arbetsgivaren för projektet var Innventia och det laborativa arbetet har utförts i deras lokaler. Fördelen med att använda MFC som tillsats i papper är att arket blir starkare [1]. Detta medför att en mindre mängd material kan användas till ett material med liknande styrkeegenskaper.Vid Innventia används för närvarande en homogenisator för att delaminera (sönderdela) Cellulosafibrer till fibriller och fibrillaggregat och därmed producera MFC. Homogenisatorn kan köras vid olika tryck, samt att Cellulosafibrerna/MFC kan låtas passera genom homogenisatorn en eller flera gånger.