Mastitis, an inflammation of the udder mainly caused by a bacterial infection, induces an increase in the somatic cell count (SCC) in milk and is consequently one of several factors affecting SCC in milk. In this literature review it is investigated whether SCC; on udder quarter, cow composite or bulk tank milk level, can be used as a quality marker with focus on milk composition in terms of the content of fat, lactose, total protein, casein and whey protein. According to this literature review the relation between SCC and milk composition is not reliable either on udder quarter, cow composite or bulk tank milk level. SCC was related to lactose, casein and whey protein on udder quarter level; lactose and whey protein on cow composite level and lactose on bulk tank milk level.

Subklinisk mastit (juverinflammation utan synliga symtom) är vanligt hos flera mjölkproducerande arter inklusive får. I kött- och pälsfårbesättningar kan subklinisk mastit ge lägre slaktvikt hos lammen till följd av minskad mjölkproduktion hos tackan. Risken att lammen försöker dia en annan tacka ökar om de inte blir mätta av sin mammas mjölk. Eftersom de flesta mastiter är bakteriellt orsakade kan lammens tjuvdiande vara en potentiell smittväg för juverinfektioner. För att förhindra smittspridning behövs snabba och pålitliga fältmetoder för att detektera juverinfektion. Syftet med studien var att kartlägga förekomsten av juverinfektioner hos tackor med kliniskt friska juver i svenska kött- och pälsfårbesättningar.

Sinperioden är bra då den dels ökar mjölkavkastningen och dels är en period då infektioner kan läka ut. Det är dock en känslig period för kon då hon också är infektionskänslig och många nyinfektioner kan ske. Det är viktigt att ge kon en bra start på sinperioden genom att minska foder och mjölkning så att mjölkproduktionen avtar innan hon sinläggs helt, detta för att spenkanalen ska kunna sluta sig och juvret börja tillbakabildas. Kon ska under perioden hållas i en ren miljö, det är extra viktigt under de två första veckorna och i slutet när kalvning närmar sig då kon är mer infektionskänslig. Under sinperioden är det viktigt att ge en bra foderstat men man måste se upp så att kon inte blir fet då detta predisponerar för mastit. Sinperiodens längd verkar inte ha betydelse på juverhälsan.

Vid bakteriologisk undersökning av ostmassa i svenska getostproducerande besättningar identifieras ofta den patogena bakterien Staphylococcus (S.) aureus. Bakterien kan spridas till ostmassan via kontamination från omgivningen eller via infekterad mjölk från getterna. För att minska risken att bakterien hamnar i ostmassan är det viktigt att hitta smittkällan. Syftet med denna studie var att undersöka om Celltalsmätning och PCR-analys för S. aureus av tankmjölk kan vara ett effektivt hjälpmedel för ostproducerande getbesättningar för att indikera juverinfektion med S.

Mastit är ett stort problem för mjölkproducenter världen över. Mastiter ger försämrad djurvälfärd och stora ekonomiska förluster, både på grund av behandlingskostnader och minskad mjölkavkastning. Studier tyder på att det är de subkliniska mastiterna som kostar mest för bönderna, då de är vanligare än de kliniska fallen och leder till minskad mjölkproduktion. Dessa mastiter ger inga kliniska symtom eller synliga förändringar i mjölk och är därför svåra att diagnostisera. I USA är det vanligt med sintidsbehandling med antibiotika av alla kor för att minska mastitprevalensen.

Mastit (juverinflammation) är en mycket vanlig sjukdom hos mjölkkor som orsakar mjölkproducenterna stora ekonomiska förluster genom nedsatt produktion och mjölkkvalitet och representerar en avsevärd antibiotikaanvändning. Klinisk mastit (KM) ger synliga symtom som t.ex. juversvullnad. Den vanligaste formen är dock subklinisk (tyst förlöpande) mastit (SKM) som är en utmaning för mjölkproducenten eftersom den är svår att upptäcka och behandla. Kor med SKM har inga synliga symtom men förhöjda Celltal i mjölken vilket är ett tidigt tecken på mastit.

In Sweden regulations stipulates that dairy cows are kept on pasture, or given the opportunity to spend time outside during a coherent period of between two to four months, depending on region. The transition out to pasture is a big change from the winter period in the stable, especially for the modern high yielding dairy cows. The let out to pasture includes a change in feed, environment, and new routines. There are indications that the milk somatic cell count (SCC) rises in a peak shortly after the let out. The purpose of this study was to see if peaks in the SCC could be observed after the let out, and to study the contribution of inflammatory cells (neutrophils) and if the milk composition are affected. The study included 35 cows that were kept in stable during the winter.

Hälta orsakar djurlidande ute på våra mjölkgårdar och är dessutom ett stort ekonomiskt bekymmer. De flesta fall av hälta beror på klövsjukdomar. Som ett bidrag till att öka kunskapen om hur man når god klövhälsa, startades ett försök där 118 årsgamla kvigor i en ekologisk besättning följdes fram till slutet av deras första laktation. Försöket gick ut på att undersöka effekten av gummispalt i lösdriftsgångarna jämfört med betongspalt hos förstakalvare samt utvärdera betydelsen av vilket golvsystem, djupströbädd eller liggbås med betonggångar, förstakalvarna haft som kvigor. I denna tidigare del av studien undersöktes prevalensen av klövsjukdomar.

I Sverige drabbas årligen många mjölkkor av mastit, vilket medför stor kostnader för lantbrukaren och lidande för kon. Genom att först välja ut vilka kor som är intressanta för provtagning och framodling av bakterier i mjölken kan man senare upprätta en mjölkordningslista och på så vis förebygga mastiter. Målet med detta examensarbete är att öka kunskapen om olika mastitbakterier och hur man själv kan förebygga sjukdomsfall av mastit. I litteraturstudien har fakta sammanställts om de olika bakterierna, hur de tar sig in i juvret och hur de kan förebyggas. För var bakterie anges även en lista med konkreta åtgärder och vad man bör göra då kon har insjuknat. Provtagningen har skett på gården Lillegård som har problem med många sjukdomsfall av mastit. Under två tillfällen har utvalda kor från Lillegård CMT-testats och vid behov togs mjölkprov för framodling av bakterier.

Good feeding practices are a basic aspect of good calf health. During the calf's first few months the calf is fed with purchased milk replacer or raw milk straight from the cow. On all farms, it will be a surplus of milk that may not be delivered to the dairy for various reasons. Milk that may not be supplied to the dairy includes colostrum and milk with unnormal properties, including milk from cows suffering from mastitis. This study investigated the possibility of improving the milk by pasteurization in order to secure its use as feed for calves and thereby obtain an improved calf health.

SAMMANFATTNINGMastit är den vanligaste och mest kostsamma sjukdomen hos mjölkkor. Enligt statistik från Svensk Mjölk har cirka 65 % av alla kor i Sverige mastit någon gång under en laktation. Subklinisk (utan märkbara symtom) mastit utgör det största problemet. De är svåra att upptäcka då även mjölken ser normal ut, vilket resulterar i att den hamnar i tanken och levereras till mejeriet. Mjölk från kor med mastit har ett ökat Celltal samt försämrad kvalitet och sammansättning vilket i slutändan medför sämre betalt för lantbrukaren.

Kor har hög motivation för att beta och om de gör det så blir de rörligare i kroppen och antalet problemkor och dödsfall sjunker. Dessutom kan bete ge bra ekonomi eftersom foderåtgången inomhus blir lägre och korna håller sig friskare. Problemet är att många europeiska mjölkproducenter med mjölkrobot väljer att ha korna inne eftersom de inte litar på att alla kor kommer in och mjölkar. Försenade mjölkningar leder till sänkt mjölkproduktion och högre Celltal. Orsaken till att det blir problem är antagligen att motivationen för att mjölka är låg i jämförelse med att beta eller vara tillsammans med de andra korna i hagen.

The objective of this work was to evaluate and compare three field methods for detection of mastitis, California Mastits Test (CMT), DeLaval cell counter DCC (DCC) and FMA2001 Farm Milk Analyzer (FMA2001). Furthermore, to investigate at what cell count level clinical symptoms of mastitis are seen, and finally to check if the clinical findings and cell counts could be related to bacteriological findings. DCC and FMA2001 are new analytic instruments to be used on dairy farms for detection of mastitis. CMT has been a widely used cow-side-test of milk quality in mastitis control efforts, but it cannot be used for estimating cell counts in scientific studies or investigations. Two hundred and eight quarter milk samples from 52 cows were analysed with DCC and CMT, and 168 of these samples with FMA2001. Microbiological examination was done on 38 milk samples with CMT scores of 4 and 5.

Efterfrågan på ekologiska produkter ökar och detta gör att den ekologiska produktionen också gör det. Juverhälsan är en viktig fråga i den ekologiska mjölkproduktionen. Mastit ger det största inkomstbortfallet och medför i många fall, om den inte behandlas, ett lidande för djuret. Syftet med denna uppsats är att få en inblick i juverhälsan hos de ekologiska korna för att se om de har en bättre eller sämre juverhälsa än konventionellt hållna kor. De bestämmelser som reglerar ekologisk produktion begränsar användadet av läkemedel för sjukdomsbehandling genom restriktioner i antalet behandlingar samt en dubbel karenstid.

Staphylococcus aureus är den främsta orsaken till klinisk och subklinisk mastit i svenskamjölkkobesättningar och medför därmed ekonomiska förluster för en stor andel av Sverigesmjölkproducenter. S. aureus har förmåga att uttrycka egenskaper som medför etablering ijuvret och möjlighet att undvika värdens immunförsvar. S. aureus har visat sig vara svår atteliminera från en besättning och denna typ av mastit är i en del fall svår att behandla medantibiotika varför ett verksamt vaccin efterfrågas.