Redan under hösten 2007 började den finansiella oron sprida sig på finansmarknaden. Detta medförde att den finansiella sektorn fick svårare att finansiera sin verksamhet. Under krisperioden fick staten gå in med likviditetsstöd för att rädda bolaget Carnegie & Co. Carnegie & CO:s situation komplicerades av Finansinspektionens tillbakadragande av tillståndet att bedriva bank. Denna krisperiod i Carnegie & CO gav oss frågan om vi genom årsredovisningen kunde se att dem skulle hamna i kris.Vi har genomfört en fallstudie där vi har haft ett hermeneutiskt förhållningssätt.

A recent development in the field of accounting has been an increasing use of fair values in financial reporting. In 2005, this development was reinforced in Sweden by the adoption of the International Financial Reporting Standards. The aim of this thesis is to discuss the problems related to the use of fair values, through a case study of the Swedish investment bank Carnegie. In May 2007, Carnegie announced that the result had been overly stated by 630 MSEK, due to the valuation of derivatives within the trading department. The empirical material consists of documents produced in the legal process between Carnegie and the Swedish Financial Supervisory Authority.

Kultursatsningar motiveras idag samhällsekonomiskt med kulturens positiva externa effekter i form av kulturturism, multiplikatoreffekter och förbättringar av en regions image. Den här uppsatsen vill infoga ett nytt perspektiv i diskussionen om kulturens samhällsekonomiska nytta genom att lyfta fram den kreativitetshöjande potential som finns i de olika konstnärliga uttrycksformerna som musik, teater, litteratur, bildkonst, dans, o.s.v. En kreativ förmåga att komma på nya idéer har alltid varit viktig för att en ekonomi ska utvecklas. Enligt nya rön ifrån Richard Florida, professor i regional ekonomisk utveckling vid Carnegie Mellon University i Pittsburgh, så står vi dock vid ett nytt ekonomiskt strukturskifte där kreativiteten kommer att spela en alltmer avgörande roll för den ekonomiska tillväxten. Uppsatsens hypotes är att aktiv ?kulturkonsumtion? kan öka kreativitetsnivån hos individer och att kultursatsningar på det sättet bidrar till den regionala ekonomiska tillväxten.

Bakgrund och problemUnder de senaste åren har antalet börsnoterade småbolag ökat markant. Nya småbolag noterasi förstahand på någon av de mindre börslistorna, NGM Equity eller Aktietorget. Främstaanledningen till att mindre bolag väljer att börsnotera sig är för att få tillgång till riskkapital.Befintliga värderingsmodeller är anpassade och formade efter kriterier som småbolag inte kanuppfylla. De största problemen vid värdering av småbolag är att de har kort historisk, oftanegativt kassaflöde, unik produkt och därmed dålig informationstillgänglighet.SyfteFörfattarna vill klarlägga de problem som uppstår när mindre bolag värderas. För att tydligtillustrera problemen för läsaren genomförs en värdering av ett stort bolag för att visa vilkaskilda förutsättningar småbolag och större bolag har vid företagsvärdering.

Huvudsyftet med uppsatsen är att undersöka tre stora svenska tidningars bevakning av de ekonomiskt viktiga händelser som inträffade hösten 2008 och våren 2009 i jämförelse med mediebevakningen av det sena 1980-talets och tidiga 1990-talets bankkris, samt ur ett konstruktivistiskt perspektiv. Studiens resultat ställs i förhållande till Hadenius och Söderhjelms slutsatser från deras undersökning av bankkrisen under det tidiga 1990-talet.      Uppsatsen ska ge en bild av hur de svenska dagstidningarna Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter och Dagens Industri valde att framställa och kommentera krisen för den svenska fordonsindustrin, Carnegie-affären och Swedbanks förtroendekris. En övergripande fråga som ställs till materialet är hur dessa händelser har bevakats och gestaltats av ledande kommentatorer och krönikörer i de utvalda tidningarna. Materialet analyseras i perspektiv av den konstruktivistiska teoribildningen utifrån vilken det förutsätts att det journalistiska arbetet påverkar den verklighet som ska beskrivas.

Under det senaste decenniet har massmedia i olika sammanhang rapporterat om revisorers inblandning i olika företags oegentligheter. Vi har intresserat oss för området, vilket vi benämner redovisningsskandaler. Vi har valt att granska tre finansbolag där revisorerna varit inblandade i redovisningsskandaler. Dessa tre är Carnegie, Habo Finans och HQ Bank. I samband med avslöjandet av grova redovisningsfelaktigheter i dessa tre bolag har en debatt blommat upp i massmedia.

Uppsatsens syfte är att erhålla en förståelse för hur olika intressenter (företags Investor relations-avdelning, analytiker, media) på kapitalmarknaden tänker och agerar gällandes att stabilisera ett företags aktiekurs med stöd av Investor relations (IR). Det är även intressant att belysa och erhålla en bred förståelse gällande intressenternas handlande och hur deras beteende kan tänkas påverka en aktiekurs. För att erhålla en god empiri användes en kvalitativ metod med sex personliga intervjuer. Respondenterna utgörs av två börsnoterade företags IR-avdelning, Hennes & Mauritz (H&M) och Skandinaviska Enskilda Banken (SEB). Vidare intervjuades två analytiker som analyserar de nyss nämnda företagen.

Den journalistiska professionen har genom historien varit ett högaktat yrke som tillknutits stort förtroende från allmänheten. Förtroendet har baserats på en exklusiv tillgång till nyhetskällor samt journalisternas vilja att leva upp till de klassiska journalistiska idealen. I dagens medieklimat har dock allmänheten större möjlighet att själva ställa krav på journalisterna, i frågor om publiceringshastighet och medieinnehåll. Detta leder också till att arbetet med källhantering förändras.Studiens teoretiska underlag är baserat på teorier kring det amerikanska medieklimatet. Teorierna slår här fast att dagens medieklimat problematiserar utövandet av korrekt källverifiering.

Varje år är det ett stort antal studenter som väljer inriktningen revision på högskolor och universitet. Enligt Ekonomifakta (2012) börjar ungefär 1000 nyutexaminerade ekonomer på någon av landets fyra största revisionsföretag. Det stora antalet utexaminerade och den goda arbetsmarknaden för revisorer (Mitt yrke 2012) gör det aktuellt att undersöka vilka kompetenskrav och förväntningar revisionsföretagen har på de nyutexaminerade ekonomerna. Med tanke på olika företagsskandaler där revisorer i högsta grad varit inblandade, exempelvis Carnegie-affären (Affärsvärlden, 2010), tyckte vi att det tillförde studien en ytterligare dimension att ta hänsyn till vilka kompetenskrav och förväntningar revisionsföretag har inom hållbarhet och företagsetik.Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera vilka kompetenskrav och förväntningar som revisionsföretag har på nyutexaminerade ekonomer. Ett delsyfte är även att belysa på vilket sätt etik och hållbarhet är del i denna kontext.Vi har genomfört halvstrukturerade intervjuer med åtta personer som jobbar med rekrytering på rikstäckande revisionsföretag i Sverige.