Logistik på projekt inom byggbranschen är en avgörande faktor för framgång. Att i mångaavseenden detta behöver optimeras och förbättras i produktionen av Byggnadsverk harförfattarna till detta examensarbete fått uppleva vilket är bakgrunden och syftet till arbetet.Examensarbetet handlar om logistik på Skanska projektet Norra länken, del 52. Arbetet bestårav två delar, en frågeenkät som undersöker logistik arbetet generellt på projektet och en analysav leveranser av material till projektet. Dessa två områden som är ihopkopplade analyseras isyfte att få fram svårigheter inom logistik på projektet.Arbetet belyser att planering och planeringsverktyg är en förutsättning för att logistiken skafungera. Ett planeringsverktyg som är under implementering inom Skanska kommer användasför att visa dess fördelar inom logistik för att förhoppningsvis få hela projektets personal merintresserade och insatta i logistikens betydelse..

Rapporten beskriver en undersökning om de olika renoveringsåtgärder som typiskt behöver utföras för bostadshus byggda under miljonprogrammet. Studien utgår från ett flerbostadshus som byggdes under 1968-1969 och som ligger i Norrliden i kvarteret Graniten, Kalmar. Undersökningen fokuserar på energianvändning, energieffektivisering, tillgänglighet och kommunikation med hyresgäster under renoveringen. Dessa ämnen behandlas utifrån två perspektiv; dels genom beskrivning av det pågående projektet i bostadshusen i Graniten och dels genom teorier beskrivna i litteraturen. .

Rapporten är en undersökning gällande det som händer när en plats ändrarfunktion och karaktär. I Stockholm har pendeltågstationen Karlberg en centraloch social roll som kan komma att rubbas av dess stängning. Vår rapport kommersåledes handla om att undersöka och förstå platsen för att sedan geåtgärdsförslag på ett gestaltningsarbete i form av ett Byggnadsverk..

Idag, inte bara i Sverige, bygger man mer och mer i betong. Betongkonstruktioner ses inte längre som något kallt, grått och tråkigt då man kan uppföra Byggnadsverk som inte bara är starka och tåliga utan även med originella former och färger. För att få betongen stark, inte bara i tryck måste så gott som alla konstruktioner dock armeras på ett eller annat sätt. Dessa nya och ofta komplicerade former på konstruktionen ställer nya krav på armeringsmetoden som används, trots detta har sättet att armera i stort sätt sett likadant ut i många, många år.I den här rapporten kommer man att utreda möjligheterna för en ny typ av armering att etablera sig på en mycket konservativ marknad där utrymmet för utveckling och nytänkande är till synes mycket litet.Jämförelser mellan traditionell armering och denna nya cellarmering har gjorts, framförallt med avseende på projekterings- och utförandenivå. Detta har gjorts genom intervjuer med sakkunniga, både ute på byggarbetsplatsen och i armeringsverkstad.

Byggsektorn är en av de äldsta projektbaserade industrierna i vår tid. I byggprojekt skapas och delas en stor mängd information, ofta i form av bygghandlingar som är juridiskt bindande dokument vilka ligger till grund för utförandet av Byggnadsverk. Det kan vara oklart vem som ska läsa vilka handlingar, vem som ansvarar för att handlingarna blir lästa, att handlingarna blivit förstådda, efterföljda och hur informationen vidarebefordras på arbetsplatsen. Det är många parametrar som spelar roll för att hanteringen av bygghandlingarna skall fungera bra, så som ansvarsfördelning, kommunikation etc. Målet med studien var att kartlägga och besvara frågan om hur STRABAG Sveriges hantering av bygghandlingar fungerar.

Syftet med denna uppsats var att redogöra för rättsreglerna som är gällande i den nya plan- och bygglagstiftningen. I den svenska Plan- och bygglagen (1987:10) (PBL) stadgas bestämmelserna om den kommunala mark och vattenanvändningen samt bebyggelsemiljöns utveckling. Allt sedan PBL började gälla har behovet av en mer förenklad och förtydligad plan- och bygglagstiftning succesivt ökat. Detta har motiverats efter ett stort antal utredningsförslag som nu resulterat i en ny Plan ? och bygglag (2010:900) som träder i kraft 2 maj 2011.

SammanfattningFörtätning är idag ett högaktuellt begrepp då den svenska befolkningen beräknas passera tio miljoner invånare år 2025. Förtätning innebär att städer växer inåt istället för utåt som trenden länge varit i Sverige. Trollhättans Stad är inget undantag och kommunfullmäktige klubbade 2014-02-10 igenom en ny översiktsplan med tydliga mål om förtätning och en ökad hållbar utveckling. Översiktsplanen slår fast att staden skall öka med 14 000 invånare och att det då behövs byggas 7 000 nya bostäder till år 2030 för att klara behovet. Som svar på översiktsplanen har Eidar AB, som är Trollhättas allmännyttiga bostadsbolag, beslutat att fram till år 2030 producera minst 1 000 nya bostäder.  Syftet med undersökningen har varit att ta reda på vilka förutsättningar Eidar AB har till att förtätat tätorten Trollhättan utan att det behöver innebära att nyproducera bostäder på oanvänd mark, men även hur Eidar AB kan bidra till en hållbar utveckling av Trollhättan.

Detta kandidatarbete undersöker gröna tak i urban miljö. Gröna tak är i denna uppsats ett begrepp och samlingsnamn för vegetation på byggnaders tak i olika former. Trenden för gröna tak pekar uppåt, främst utomlands men även i Sverige. Emporia i Malmö som är ett av Skandinaviens största köpcentrum är byggt med ett så kallat grönt tak. Detta tak anlades dock på initiativ av byggherren och inte efter kommunens beslut.

Detta kandidatarbete undersöker gröna tak i urban miljö. Gröna tak är i denna uppsats ett begrepp och samlingsnamn för vegetation på byggnaders tak i olika former. Trenden för gröna tak pekar uppåt, främst utomlands men även i Sverige. Emporia i Malmö som är ett av Skandinaviens största köpcentrum är byggt med ett så kallat grönt tak. Detta tak anlades dock på initiativ av byggherren och inte efter kommunens beslut. Huvudsyftet med uppsatsen är att undersöka om och i så fall hur kommunen kan planlägga gröna tak. Fördelar och nackdelar med det gröna taket kommer också att utgöra en del av uppsatsen.

Målet med denna uppsats är att se vilka författningar som gör sig gällande vid planering, byggande och drift av en vägtunnel, främst med avseende på samråd men även brand och personsäkerhet. Processen kring att planera en tunnel är väl reglerad och innefattar många lagar. Väglagen (1971:948) reglerar om planprocessen, när de olika stegen ska utföras, vad de ska innehålla samt när och med vilka samråd ska ske. Miljöbalken (1998:808) reglerar främst att en miljökonsekvensbeskrivning ska utföras och godkännas, men innehåller även generella regler om förebyggande skyddsåtgärder. Plan- och bygglagen (1987:10) görs också gällande vid planeringen av en vägtunnel med avseende på detaljplaner och Länsstyrelsens tillsyn över plan- och byggnadsväsendet i länet.

Rosersbergs slottsanläggning, vackert beläget mellan Stockholm och Uppsala intill Mälarens strand är ett slott med kunglig dispositionsrätt. Området är byggnadsminnesmärkt och förvaltas av Statens fastighetsverk.Räddningsskolans verksamhet finns idag i området, men har en oviss framtid där. Egendomen tillkom 1620 och har ett stort historiskt intresse, ur såväl byggnads-, trädgårds- som personhistoriskt perspektiv vilket det omfattande material som finns om platsen understryker. Det omgivande landskapets lätt kuperade skogsmark och slätter med åker- och betesmark bidrar till platsens höga naturvärden, men det expansiva industriområdet i öster är däremot ett hot. Parken och trädgården ger ett förvuxet intryck,strukturen med gångsystem och alléer finns kvar men i övrigt är det svårt att tyda spår av tidigare Byggnadsverk eller kanalen. Den unika kombinationen av natur och kultur tillsammans med en variation av arkitektur, tidsskikt och användningsgrad samt både kontrasten och samspelet i anläggningen och till omgivningen gör platsen till ett viktigt rekreationsområde. Lustträdgården har förutom den ursprungliga anläggningen genomgått två stora förändringar som präglats av sina ägare och de arkitekter/ trädgårdskunniga de tagit hjälp av.

Uppsatsen beskriver konstverket ?Vridning? av Kalmarkonstnären Anders Lönn. På den pre-ikonografiskanivån beskrivs verket i avseende på vad som är möjligt att konkret uppfatta med ögat, både gällande material och form på den plats där det står. På samma nivå beskrivs också vad som finns i konstverkets omedelbara närhet geografiskt, samt Kalmars lokalisering i förhållande till konstverket och regionen. Verket är placerat i den så kallade Karlsrorondellen strax söder om Kalmar.