Sök:

Sökresultat:

7 Uppsatser om Byggkostnad - Sida 1 av 1

Logistikens betydelse inom byggsektorn Logistikkvot i Byggkostnad

Detta examensarbete är en studie som syftar till att undersöka och belysa vikten av logistikens betydelse inom byggsektorn och dess nödvändiga tillämpning för byggbranschen. Ett annat syfte är att undersöka logistikkvoten i byggnadskostnad inom byggföretaget wäst-Bygg och jämföra de med att par andra byggföretag inom byggbranschen.Det finns studier som visar att det finns stora kostnader i byggsektorn som är dold i form av slöseri. I byggbranschen kan detta slöseri vara så högt som 30 % av produktionskostnaden, vilket skulle innebära att så mycket som 50 % av Byggkostnaden kan vara rent slöseri. Studien (Josephson, Saukkorripi, 2005) visar att dessa kostnader kan sänkas betydligt mycket genom att fokusera på att minimera andelen slöseriet.Ett viktigt område där det finns en stor besparingspotential och förbättringsmöjligheter för den väl behövande byggsektorn är logistik och materialhantering.Byggföretag kan ha stor nytta av att veta sin logistikkvot i Byggkostnad för att lättare kunna bedöma graden av slöseri och de kan även förbättra sin lönsamhet och effektivisera byggproduktionen genom logistiska rutiner.Om man hårdrar begreppet slöseri i byggprocessen, så är det ju egentligen lika med allt som inte tillför ett värde till slutprodukten ur användarens perspektiv. Men det gäller att se begreppet ur en positiv synvinkel och försöka hitta de förbättringar som kan ge störst effektivitetsvinst (Josephson, Saukkorripi, 2005)..

Brytpunkten där passivhusets låga energikostnad uppväger det traditionella trähusets lägre produktionskostnad

Världens miljö och klimatsituation har försämrats kraftigt under det senaste decenniet ochbehöver förbättras i framtiden. Parallellt med detta har energipriserna stigit i Sverige. Ettled i att komma till rätta med miljöproblemen är att energieffektivisera våra byggnader.Under senare år har intresset för passivhus ökat i Sverige och byggandet av dessa husförväntas öka under kommande år.Jämförelsen har grundat sig i kostnader för villabyggsats, entreprenad och energikostnader.Fiskarhedenvillan har valts ut som leverantör då de levererar både traditionellt ochpassivhus i samma modell. Kostnader har baserats på offert från produktchefen MichaelStaffas på Fiskarhedenvillan som även delgivit övriga specifikationer på de olika hustypernaav modell Björken. Informationen som legat till grund för beskrivning av passivhus harsamlats genom rapporter, litteratur samt kontakt med sakkunniga personer.Resultatet visar att det är dyrare att bygga ett passivhus än ett traditionellt hus men attenergiförbrukningen är lägre hos ett passivhus.

Långsiktig lönsamhet för klimatskyddande konstruktioner

 Den här rapporten ställer frågan om dagens jakt efter så billiga konstruktioner som möjligt verkligen leder till långsiktig lönsamhet. Rapporten fokuserar på de 50 första åren av en byggnads livstid. Arbetet har genomförts genom intervjuer, datainsamling och beräkningar med tillhörande analys.Rapporten behandlar ytterväggskonstruktioner med olika fasadmaterial samt vindsbjälklagskonstruktioner med olika yttertakstäckningar. Kostnaderna som tas med i beräkningarna är Byggkostnader, planerade underhållskostnader, energikostnader, lånekostnader samt försäkringskostnader.Vi kommer fram till helt olika resultat beroende på om det är en yttervägg eller ett vindsbjälklag med yttertak som analyseras. I fallet med ytterväggarna kommer vår tes om att en större grundinvestering lönar sig efter några år visa sig stämma.

Studie ifall en nybyggnad går att åtgärda med energisparande lösningar, jämförelse av olika isoleringsmaterial och med en investeringsbudget på 5-6 miljoner kronor. : Jämtlands räddningstjänst personalbyggnad

Jämtlands räddningstjänst har 5-6 Mkr på sin investeringsbudget. Idag byggs det ett övningshus i Furulund, Östersund och till övningshuset vill Räddningstjänsten bygga en återställningsdel för avlastning av kläder som kan ha blivit utsatta för föroreningar och kontamineringar. Examensarbetets syfte är att undersöka om en nybyggnad går att utföra på Jämtlands Räddningstjänst övningsområde. Arbetet har gått ut på att projektera två nybyggnadsförslag med två delalternativ för varje förslag. I delalternativ 1 har fokus legat på att tillämpa användningen av mobila punktutsug och till delalternativ 2 utan mobila punktutsug och hur alternativen kompenserar mot den specifika energianvändningen.

Utredning av länkplattans användning vidvägbroar

För byggprojekt som läggs ut på anbudsupphandling eller utförs inom en egen koncern är det viktigt att i ett tidigt skede kunna ta fram vilka kostnader projektet kommer att resultera i för byggentreprenören. Byggentreprenören AR Bygg AB som för tillfället enbart verkar inom den egna koncernen har trots att de inte jobbar med specifika kostnadskalkyler ändå lyckats väl med sina byggprojekt. Med en önskan om att få bättre kontroll över projektkostnader och tidsåtgång samt öppna upp möjligheten till att göra noggranna anbudskalkyler har de beslutat att testa att använda nya verktyg för kalkylering och tidsplanering i samband med framtida byggprojekt. Syftet med examensarbetet är att för ett kommande på- och tillbyggnadsprojekt som AR Bygg AB kommer att utföra göra en kostnadskalkyl i kalkylverktyget Bidcon Bygg/anläggning utifrån befintliga projekteringshandlingar. Kostnadskalkylen ska fungera som ett underlag för att under och efter byggtiden kunna följa upp och utvärdera hur väl kalkylen stämmer överens med verkligheten samt även ligga till grund för framtida kalkyler. Kalkylunderlaget har tagits fram genom mängdavtagning från projekteringsritningar vilket sedan legat till grund för tidplaner som visar förväntad byggtid av byggprojektet. Kalkylen visar en total Byggkostnad på cirka 16 miljoner kronor och att byggtiden blir cirka 9-10 månader om det kontinuerligt är fyra byggarbetare som utför arbetet. Arbetet har även resulterat i att ett antal byggdelstyper skapats speciellt för projektet i kalkyleringsskedet.

Implementation av kalkyl- och planeringsverktyg hos byggentreprenör på ett planerat byggprojekt.

För byggprojekt som läggs ut på anbudsupphandling eller utförs inom en egen koncern är det viktigt att i ett tidigt skede kunna ta fram vilka kostnader projektet kommer att resultera i för byggentreprenören. Byggentreprenören AR Bygg AB som för tillfället enbart verkar inom den egna koncernen har trots att de inte jobbar med specifika kostnadskalkyler ändå lyckats väl med sina byggprojekt. Med en önskan om att få bättre kontroll över projektkostnader och tidsåtgång samt öppna upp möjligheten till att göra noggranna anbudskalkyler har de beslutat att testa att använda nya verktyg för kalkylering och tidsplanering i samband med framtida byggprojekt. Syftet med examensarbetet är att för ett kommande på- och tillbyggnadsprojekt som AR Bygg AB kommer att utföra göra en kostnadskalkyl i kalkylverktyget Bidcon Bygg/anläggning utifrån befintliga projekteringshandlingar. Kostnadskalkylen ska fungera som ett underlag för att under och efter byggtiden kunna följa upp och utvärdera hur väl kalkylen stämmer överens med verkligheten samt även ligga till grund för framtida kalkyler. Kalkylunderlaget har tagits fram genom mängdavtagning från projekteringsritningar vilket sedan legat till grund för tidplaner som visar förväntad byggtid av byggprojektet. Kalkylen visar en total Byggkostnad på cirka 16 miljoner kronor och att byggtiden blir cirka 9-10 månader om det kontinuerligt är fyra byggarbetare som utför arbetet. Arbetet har även resulterat i att ett antal byggdelstyper skapats speciellt för projektet i kalkyleringsskedet.

Finns det lönsamhet i att föda upp gårdens egna mjölkrastjurar?

Flera mjölkgårdar säljer idag sina tjurkalvar. Syftet med detta arbete är att se hur lönsamheten ser ut för de uppfödningsmodeller på egenproducerade tjurkalvar som anses vara lämpliga för ett utvalt fallföretag. Det finns olika typer av uppfödningsmodeller att välja bland, men bäst lämpade till den befintliga gården i arbetet, anses mellankalv och intensiv ungtjur-uppfödning vara. Det förespråkas att man skall använda ett bra foder med kvalitet till tjurarna för att på så sätt få ner slaktåldrarna och därmed en mer lönsam tjur. Båda kalkylerna, en för respektive uppfödningsmodell, ger dock negativa resultat.