Denna uppsats är en kvalitativ studie om hur chefer, medarbetare och samordnare ser på ledarskap och medarbetarskap. Syftet är att undersöka chefers, medarbetares och samordnares syn på ledarskap och medarbetarskap på ett äldreboende samt att ge en förståelse för hur ledarskap kan se ut i praktiken. Studien svarar på tre frågeställningar vilka är: Vad har chefer, medarbetare och samordnare för syn på ledarskap? Vad har chefer, medarbetare och samordnare för syn på medarbetarskap? Påverkas ledarskapet av yttre omständigheter och i så fall på vilket sätt?. Frågeställningarna besvarades genom att vi genomförde individuella semistrukturerade intervjuer.

Värmlands Idrottsförbund har tillsammans med kommuner gjort en satsning på idrottsskolor. Det pågår en utvärdering av forskare från Karlstads Universitet, som fått i uppdrag från Värmlands Idrottsförbund att studera barnens syn på idrottsskolan. Vi fick ett antal förslag på uppslag till examensarbete från Värmlands Idrottsförbund, vi valde att göra en studie med samordnare från olika idrottsskolor. Syftet var att ta reda på hur de ser på idrottsskola i allmänhet och hur deras verksamheter bedrivs. Denna studie har inget samband med utvärderingen som Karlstads Universitet gör.Vi valde ut tre samordnare som kommit ungefär lika långt i sitt arbete.

This master thesis is based on a general issue of quality in social services. I have chosen to illustrate through an empirical case, namely the position social responsibility coordinator and shortened SAS.This position is fairly new to the Swedish social services and has the overall mandate to monitor, develop and ensure quality.To study this, I have developed two analytic schemes. One is based on the concept of quality value components, the second is based on the concept of quality character components. These analytical schemes are used as the presented material. When I study mycase, I have used two methods, documents and questionnaires.In this study I will try to describe how new solutions to improve the quality of social services can conform and develop.

Examensarbetets övergripande syfte är att beskriva föräldrars upplevelse av stödinsatser under tre tidsperioder: tiden före utredning, tiden under utredning och tiden efter fastställd diagnos, utifrån att vara förälder till barn med autismspektrumstörning. Genom intervjuer med tre tjänstemän har vi även fått inblick i tre olika områden: historiken om autismspektrumstörning, intresseföreningar och specialiserad habilitering. Datainsamling har skett i form av en kvalitativ intervjustudie med 6 familjer (4 mammor, en pappa och ett föräldrapar). Vi har utgått ifrån en induktivt ansats, och samlat in empirin genom familjernas berättelser. Resultatet visar på att tiden före utredning av autismspektrumstörning hade föräldrarna olika erfarenheter av stödinsatser beroende på om deras barn hade ett tilläggshandikapp.

SammanfattningEnligt Migrationsverket har andelen invandrare i Sverige ökat avsevärt de senaste åren vilket har lett till att vissa stadsområden fått ekonomiska och sociala problem. För att förbättra utsatta stadsområden slöt regeringen år 2007 ett avtal med nio kommuner i landet. Växjö kommun var en av dem som ingick i avtalet och år 2013 blev kommunen tilldelad 4,8 miljoner kronor i prestationsbaserade medel. Araby är en utsatt stadsdel i Växjö där alltfler blir bidragsberoende och behöver jobb. För att stärka arabybornas levnadsvillkor driver kommunen ett stadsutvecklingsarbete.

Med syftet att utveckla den kommunala hemsjukvården har representanter från kommun, svenska kyrkan samt primärvården startat ett samverkansprojekt. Detta för att se om samverkan kan öka möjligheterna att tillgodose den palliativa patienten och dess närståendes behov. Denna samverkan startade då parterna upplever att palliativ vård är en komplex vård med många behov hos patienter och närstående. Ambitionen är att se om samverkan kan öka förutsättningarna för att bättre tillgodose de existentiella och andliga behoven då det ofta saknas kunskap om hur och vem som bäst kan hjälpa patienten och dess närstående att hantera dessa frågor.Syftet är att beskriva samordnarnas erfarenhet av samverkan mellan kommun, primärvård och Svenska kyrkan inom den palliativa hemsjukvården. Sju semistrukturerade intervjuer med samordnare för de lokala samverkansgrupperna genomfördes, datamaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalysI resultatet framkom tre huvudkategorier med tillhörande underkategorier.

Efter den rikspolitiska psykiatrireformen i mitten av 1990-talet uppstod runt om i Sverige rehabiliteringsverksamheter för psykiskt funktionshindrade människor. Att utveckla samverkan mellan olika myndigheter och andra organisationer kom då att anses som viktigt för att berörda personer inte skulle hamna "mellan stolarna". Inom Eskilstuna kommun uppstod bland annat en arbetslivsinriktad interorganisatorisk rehabiliteringsverksamhet kallad ArbetsDax, med professionella på operativ nivå som kallades samordnare.Syftet med framställningen har varit att utifrån olika materialtyper i sociologisk mening försöka bidra till begripliggörandet av verksamhetens diskursiva karaktär och samordnarens professionskaraktär. Det förstnämnda var intressant utifrån antagandet att den språkliga praktiken utgjorde något högst väsentligt inom verksamheten - särskilt med fokus på hur klienter, samordnare och samverkan framställdes. Det sistnämnda var intressant utifrån antagandet att ArbetsDax samordnare kunde bidra med något kvalitativt/kvantitativt annorlunda än professioner på de "rena" myndigheter, främst försäkringskassan och arbetsförmedlingen, som ArbetsDax samverkade med.Den diskursiva karaktären inom verksamheten framstod i analysen som ett komplext konsensusarbete.

Efter den rikspolitiska psykiatrireformen i mitten av 1990-talet uppstod runt om i Sverige rehabiliteringsverksamheter för psykiskt funktionshindrade människor. Att utveckla samverkan mellan olika myndigheter och andra organisationer kom då att anses som viktigt för att berörda personer inte skulle hamna "mellan stolarna". Inom Eskilstuna kommun uppstod bland annat en arbetslivsinriktad interorganisatorisk rehabiliteringsverksamhet kallad ArbetsDax, med professionella på operativ nivå som kallades samordnare.Syftet med framställningen har varit att utifrån olika materialtyper i sociologisk mening försöka bidra till begripliggörandet av verksamhetens diskursiva karaktär och samordnarens professionskaraktär. Det förstnämnda var intressant utifrån antagandet att den språkliga praktiken utgjorde något högst väsentligt inom verksamheten - särskilt med fokus på hur klienter, samordnare och samverkan framställdes. Det sistnämnda var intressant utifrån antagandet att ArbetsDax samordnare kunde bidra med något kvalitativt/kvantitativt annorlunda än professioner på de "rena" myndigheter, främst försäkringskassan och arbetsförmedlingen, som ArbetsDax samverkade med.Den diskursiva karaktären inom verksamheten framstod i analysen som ett komplext konsensusarbete.

I vårt examensarbete har vi undersökt hur det kommunala uppföljningsansvaret organiseras i Växjö kommun. Vi har också undersökt på vilket sätt ungdomarna motiveras till sysselsättning av de personer som kommer i kontakt med dem samt om ungdomarna får vägledning. I och med den nya lagen i skollagen fick kommunerna i Sverige från den 1 juli 2005 ansvar över att veta vad samtliga ungdomar mellan 16-20 år är sysselsatta med. Genom att ta del av rapporter, ut-redningar och annan för vårt arbete relevant litteratur har vi tillsammans med vårt resultat kommit fram till att Växjö kommun både har och genomför en upp-följning av ungdomar som står utanför gymnasieskolan. En person arbetar sedan hösten 2005 heltid som samordnare för det kommunala uppföljningsansvaret.

Denna studies syfte var att undersöka de komplementära behandlingsmetoderna som finns att tillgå vid behandling av kronisk ländryggssmärta, deras effektivitet samt vilken roll sjuksköterskan har. Studien utfördes genom en litteratursökning. Tio vetenskapliga artiklar granskades enligt kriterier av Polit och Beck (2006) samt Willman m fl (2006). Vid analysen kunde resultaten sedan delas in i fyra huvudkategorier; psykologiska behandlingsmetoder, behandling genom fysisk aktivitet, behandling med hjälpmedel och behandling med händerna. Som teoretisk referensram användes Carnevalis omvårdnadsmodell.

I uppsatsen intervjuas: samordnare, metodutvecklare och boendestödjare om sin syn på social dokumentation och om hur arbetet går till på deras arbetsplats. Social dokumentation handlar om att dokumentera vid handläggning och vid genomförande inom verksamheter styrda enligt SoL, LSS, LVU och LVM. Uppsatsens syfte är att visa på olika sätt att se på den sociala dokumentationen inom fältet boendestöd och att exemplifiera vad social dokumentation kan vara. Resultatet visar att social dokumentation sker i ett sammanhang och variationen mellan olika boendestöd är stor. Uppsatsen exemplifierar olika aspekter av dokumentationen genom att beskriva dokumentationen med beslut, genomförandeplan, uppföljning av insats, förbättringsåtgärder och visa på den sociala dokumentationens potential..

Denna studie har som syfte att undersöka elevers och lärares definitioner av begreppet entreprenöriellt lärande och samtidigt kartlägga deras föreställningar om begreppets användbarhet i arbetet med att utveckla gymnasieskolan. För att söka information gjordes en bakgrundsstudie i skolans styrdokument, i relevant litteratur och i aktuell forskning. Samtal utfördes med elever på handelsprogrammet i gymnasiet och med en samordnare. Samtalen analyserades i förhållande till vad som sades om lärandesituationen, elevers kompetenser, elevers motivation, lärarens roll samt kritik mot entreprenöriellt lärande. Studien är en kvalitativ studie.Resultatet ger uttryck för att det entreprenöriella lärandet är en benämning på lärande i ett sociokulturellt perspektiv.

Syftet med studien var att beskriva anhörigas erfarenheter av arbetsterapeutiska insatser i vården av dementa personer i hemmet. En kvalitativ metod valdes med öppna intervjufrågor och undersökningsgruppen bestod av elva anhöriga. Intervjuutskrifterna analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Det slutliga resultatet presenteras i tre kategorier ?Förskrivning av hjälpmedel och bedömningar?, ?Personligt stöd till anhöriga? samt ?Informatör och samordnare?.

CAD-samordning eller ?digital samordning?, används inte endast inom byggbranschen. Alla stora projekt som görs med CAD-program inom produkttillverkning och produktutveckling kräver maximal noggrannhet i mätdata. Teknologin tar jämna steg mot en programutveckling som blir alltmer komplex och kan i vissa fall upplevas som komplicerad och mer problematisk. Man behöver däremot inte stora kunskaper om CAD-användning för att förstå att en mer kontrollerad och strukturerad CAD-samordning som samordnar all CAD-relaterad information efter rutiner och krav bidrar till tidsbesparingar.

Syftet med uppsatsen är att belysa lärares åsikter om religiösa konflikter/kulturkrockar i gymnasieskolan. Fokus ligger på konflikter i Sverige mellan kristendom och Islam, på grund av att det enligt migrationsverkets statistik nu anländer flest invandrare från det muslimska landet Irak. Elva stycken gymnasielärare deltog i en enkätundersökning angående deras attityder kring frågor som slöjans vara eller icke vara i skolan och hur man som lärare ska kunna följa Lpf 94 och samtidigt vara verksam i en skola för alla. Jag intervjuade även en lärare och samordnare på IVIK; Individuella programmets introduktionskurser för invandrare och bad om hennes tankar och åsikter, då detta är områden hon arbetar med dagligen. Sveriges integrations- och jämställdhetsminister Nyamko Sabuni har även hon svarat på frågor om slöjförbud i den svenska skolan.