Sveriges demografiska utveckling visar att fler och fler bor i tätorter samtidigt som resandet ökar. Det skapar efterfrågan på bostäder i tätorter med god tillgång till kommunikationer. Boende nära kollektivtrafiknoder ger god tillgång till transporter samt möjlighet för god service, men en av dess baksidor är Buller. Bostäder i tätorter planeras genom detaljplaner. Kommunen är ansvarig för planeringen samt att ta andra aktörers åsikter i beaktning.

Arbetets syfte är att genom en textanalys av olika forskningsarbeten upptäcka sambanden mellan textila fibermaterial, Buller och ohälsa med inriktning mot det öppna kontorslandskapet och det lågfrekventa ljudet. Utifrån syftet besvaras följande frågeställningar: Vilka kunskapsområden blir synliga vid tillverkning av textila ljudabsorbenter med inriktning mot det lågfrekventa ljudet? Vilka kunskapsområden kan en tillverkare av textila ljudabsorbenter behöva belysa utifrån ett specifikt ljudproblem? Frågeställningen besvaras genom en kvalitativ dokumentstudie där textmaterialet består av forskningslitteratur, facklitteratur och artiklar. Syftet är att utveckla nya perspektiv kring textila ljudabsorbenter. Genom att ge inblick kring ljudets beteende och skapa insikter kring hur Buller påverkar hälsan.

Studier har visat att höga Bullernivåer kan vara skadliga för såväl röst, hörsel och språkliginlärning som andra kognitiva förmågor. Höga ljudnivåer kan bidra till ett hyperfunktionelltröstbeteende som kan ge kroniska besvär. Barns röstorgan kan vara särskilt sårbara då de ännuinte är fullt utvecklade. På många förskolor är Bullernivån hög och ogynnsam för både barn ochpersonal och därmed utgör de båda en riskgrupp för att utveckla röstbesvär och hörselskador.Föreliggande studie består av ljudnivåmätningar av två förskolors lokaler samtfokusgruppsintervjuer av 16 femåriga barn. Syftet var att kartlägga hur barnen upplever Bulleroch kommunikation på förskola samt relatera det till uppmätta ljudnivåer.

Projektet Buller på förskola/fritidshem är ett uppdrag i samråd mellan Ängelholms kommun som beställare och AB Previa företagshälsovård som utförare. Syftet var att hitta metod för stickprovsundersökning i särskilt utsatta lokaler för Buller. Med resultat från Bullermätning relaterat till undre och övre gränsvärden bedömes behovet av insats och riskbedömning enligt arbetsmiljöverkets AFS 2005:16 Bullernivån i våra mätningar visade resultat som överstiger undre men ej övre gränsvärde för insatts.Hörselundersökning erbjöds personalen. Sex personer av dessa hade en tröskel för hörbarhet i diskantområdet som avviker från riktvärdet 20db men efter viktning mot ålder kunde jag inte finna något i resultatet som talar för primär Bullerskada. Enkäten med 6 frågor delades ut till 20 personal.

Milosevic, S. 2014. Buller ? Hur planers en Bullerfri stad?. Kulturgeografiska institutionen, Uppsatser, Uppsala universitet. This essay is about noise pollution caused by urbanization.

Sveriges demografiska utveckling visar att fler och fler bor i tätorter samtidigt som resandet ökar. Det skapar efterfrågan på bostäder i tätorter med god tillgång till kommunikationer. Boende nära kollektivtrafiknoder ger god tillgång till transporter samt möjlighet för god service, men en av dess baksidor är Buller. Bostäder i tätorter planeras genom detaljplaner. Kommunen är ansvarig för planeringen samt att ta andra aktörers åsikter i beaktning.

Syftet var att undersöka och beskriva hur ljudmiljöer i våra svenska skolor kan se ut. Om problematiska faktorer som Buller och höga ljudnivåer förekommer. Syftet var också att besvara frågan om ljudmiljön kan ge negativa effekter på elever och lärares hälsa samt på elevernas kognitiva och perceptuella förmågor. Resultaten baserades på 13 stycken vetenskapliga artiklar som visade på att ljudnivåerna i de svenska skolorna nästan aldrig översteg den lagstadgade gränsnivån 85dBA under en 8-timmars arbetsdag men generellt visades relativt höga ljudnivåer. Ljud inne iklassrummet som egenljud, skrapljud från bord och stolar samt elevernas prat utgjorde de mest störande Bullerkällorna.

Folkets Hus och Parker gav under våren 2008 en förfrågan om att under sommaren uppmäta den ljudtrycksdos en normal festivaldeltagare tillskansar sig under ett festivalbesök. De mätningar som genomfördes skedde på tre olika festivaler, Hultsfredsfestivalen, Peace & Love och Storsjöyran. Mätningarna skulle ske över hela festivalbesöket och inte endast innefatta mätningar av konserter, för att kunna ge en rättvisare bild av den ljudtrycksdos som en person kan tänkas utsättas för under en festival. De två av Socialstyrelsen uppsatta gränsvärdena som ska följas är att evenemanget ska hålla sig under ett medelvärde på max 100 dB(A)LEQ och dess toppvärde får vara högst 115 dB(A). I överlag kunde vi se att ljudnivåerna hölls relativt bra inom riktvärdena på de tre festivalerna.

Störningar som damm, Buller och vibrationer förekommer vid alla byggarbeten. Detta skapar problem vid byggnation av sjukhus med pågående verksamhet. Stockholms sjukhus uppfyller inte samhällets växande behov på hälso- och sjukvård. Stora investeringar görs därför för att rusta upp sjukhusen, Södertälje sjukhus är det första att moderniseras [2].Examensarbetet undersöker vilka störningar som vårdpersonalen vid Södertälje sjukhus upplever och vad Locum samt Södertälje Sjukhus AB gör för att reducera dessa. Observationer, möten och litteraturstudier genomfördes för att samla information om Södertälje sjukhus, Locum och byggrelaterade störningar.

Please see attached files for Swedish and English summaries..

Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger upplever ljudnivån, hur de blir påverkade av den på förskolan och hur de arbetar för att göra den bättre. Jag har även hämtat tips från litteraturen på hur man kan arbeta för att få god ljudmiljö på förskolan. Enkäter och intervjuer har genomförts med verksamma pedagoger. Undersökningen visar att personalen dagligen störs av för hög ljudnivå: 89 % av de medverkande upplever problem med ljudnivån på sin arbetsplats. De påverkas på olika sätt, genom stress, trötthet och huvudvärk.

Projektet innebär en nyprogrammering och ombyggnad av en stor 60-talsbyggnad, belägen framför det nationalromantiska "Kontrollkontoret" i Solna, Tomteboda. Det nya förslaget innebär yteffektiva student och forskarbostäder i mångfald. Från enkilda boendeceller till gemensamma boenden och radhusliknande lägenheter. Detta för att möta den efterfrågan av bostäder som ständigt ökar och för att anpassa den ekonomiska aspekten i att bygga bostäder så nära Stockholms city. En central fråga har varit att anpassa boendet efter Buller, då platsen är utsatt för Buller från olika håll; järnväg & motorväg.

Vid både ny- till- och ombyggnation sker ofta arbete tätt inpå redan befintlig bebyggelse. Då dessa innehåller både kontor, bostäder samt övriga verksamheter är risken stor att dessa påverkas negativt av Buller från närliggande byggarbetsplatser. I dagsläget finns allmänna råd som Naturvårdsverket har tagit fram. I dessa går det att utläsa vilka ljudnivåer Buller från byggarbetsplatser inte bör överstiga samt under vilka tider på dygnet dessa gäller. Det är viktigt att komma ihåg att allmänna råd inte är bindande utan endast riktvärden som i möjligaste mån bör följas.

Den Bullerreducerande beläggnigen har en porös struktur som förbättrar dräneringen och reducerar Buller vid källan men egenskaperna orsakar ett snabbt slitage och portäppning. Detta medför att beläggningen måste omläggas och rengöras oftare än en konventionell beläggning som t.ex. ABS 16. Kritiken mot den Bullerreducerande beläggningen riktar sig på de höga drift- och underhållskostnaderna, detta gör att många väghållaren satsar på Bullerskärm som Bulleråtgärd.  Syftet med arbetet är att jämföra Bullerreducerande beläggning med Bullerskärm, för att reda på vilken Bulleråtgärd är mer kostnadseffektivt under 20 år. Ett teoriavsnitt kommer att förklara och beskriva på ett tekniskt sätt: väg, ljud och Buller, Bullerskärm och Bullerreducerande beläggningar.Kostnadsjämförelsen mellan Bulleråtgärderna omfattar investering, drift och underhåll.

Syftet med denna studie var att mäta och jämföra de Bullernivåer som en passagerare utsätts för på SL:s pendelbåtslinje 80, Sjövägen, med SL:s busslinjer 443 och 76. Sträckan Nacka Strand ? Nybroplan var lämplig för att båda fordonens start och slutpunkt är belägna nära varandra och båda trafikslagen är valbara alternativ för passageraren.  I denna studie genomfördes Bullermätningar ombord i enheten dB(A) med en loggande ljudtrycksmätare.  Studien genomfördes som en fallstudie där metoden designades för att undersöka ljudnivån under en normal resa.