Anorexi/Bulimi Nervosa drabbar framför allt flickor i åldern 11- 20 år. Varför vissa flickor utvecklar sjukdomen är okänt. Flera faktorer spelar in som till exempel en krissituation som uppstår i familjen, kommunikationsproblem, ett missnöje över sin egen kropp eller en försämrad självkänsla. Mödrarnas inverkan på döttrarna kan vara en anledning till att vissa flickor utvecklar Anorexi/Bulimi Nervosa. Syftet: Syftet med litteraturstudien var att belysa flickors utveckling av Anorexi/Bulimi Nervosa, med särskilt fokus på mödrars påverkan gällande kroppsuppfattning, mat, vikt och ätbeteende.

Syftet med detta arbetet är att göra en handledning till lärare hur de kan arbeta med anorexi och Bulimi i skolan, dvs förebyggande, upptäckande och bemötande. Jag har gjort en litteraturstudie där jag inriktar mig på litteratur som behandlar anorexi och Bulimi ur många olika perspektiv. Litteraturen jag har valt är i första hand av den informerande karaktären och i de flesta fallen skrivna av läkare eller psykologer som har lång erfarenhet av att jobba med patienter som har anorexi eller Bulimi. Jag har även intervjuat skolsköterskor. Vad jag kom fram till är att lärare kan förebygga ätstörningar uppkomst på många olika sätt.

AbstractSyftet med studien var att utvärdera fluoxetins effekt på hetsätning och kräkning vid Bulimia nervosadå ingen samtidigt psykoterapi ges. Även tid för behandlingseffekt, förändringar på andrasjukdomskarakteristika, förekomst av viktförändring och biverkningar undersöktes. Studiengenomfördes som en litteraturstudie. Sökningar efter litteratur skedde i Pubmed, Google, ELIN,Artikelsök, Cochrane, EMEA, SweMed+. Sökorden var; Bulimia, Bulimia nervosa, fluoxetine, prozac,psychotropic drugs, antidepressive agents, serotonin uptake inhibitors, ätstörning, eating, disorder.Sammanfattningsvis hade fluoxetin 60 mg/dag en god effekt på att minska antalet hetsätningar ochkräkningar per vecka jämfört med placebo.

Syfte:Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur olika behandlingskoncept för Bulimi ser ut, att undersöka vilka styrkor respektive svagheter behandlare och tidigare patienter anser finns inom vården gällande Bulimia Nervosa, och att undersöka hur patienter med Bulimia Nervosa kan bli återhämtade från sin sjukdom. Frågeställningarna har varit: Vad anses vara styrkorna med respektive behandlingsmetod? Vad anses vara svagheterna med respektive behandlingsmetod? Hur kan en individ övervinna sin sjukdom?Metod:Metoden i studien har varit att göra intervjuer med personer som på olika sätt varit inblandade i behandling av patienter med Bulimia Nervosa. Urvalet skedde genom ett så kallat snöbollsurval. Sex stycken intervjuer har genomförts med behandlare och patienter från Stockholms Centrum för Ätstörningar och Mandometerkliniken.

SammanfattningSyftet med denna uppsats är att undersöka om det är faktorer i själva identitetsskapandet som ligger bakom problematiken kring ätstörningar. Detta görs med hjälp av begrepp från Anthony Giddens struktureringsteori. Vi vill även försöka förstå kvinnor som haft ätstörningar och deras subjektiva upplevelser utifrån deras värld och erfarenheter. De frågeställningar vi försöker besvara är:? Varför utvecklar en ung kvinna en ätstörning?? Finns det faktorer i identitetsskapandeprocessen som kan orsaka en ätstörning?Vi utgår från insamlad data från fyra respondenter i åldrarna 24-34 år.

Abstract Arbetets art: C ? uppsats i Barndoms- och ungdomsvetenskap Sidantal: 32 Titel: Ätstörningar hos ungdomar i årskurs sex i två orter i Skåne Författare: Emma Stenfell Handledare: Ann-Sofi Råstam Datum: 2006-06-08Bakgrund: Medierna påverkar oss människor mycket. Ett budskap som förmedlas är de kroppsideal som råder idag. Man ska vara smal och se bra ut. Flera studier visar att värderingarna påverkar många, och framförallt de unga människorna i samhället.

Syftet med uppsatsen är att ge en ökad förståelse för hur ätstörningar påverkas av den övergripande samhällsutvecklingen och det samhälle vi idag lever i. Frågeställningarna jag haft som avsikt att besvara är hur livshistorien ser ut för personer med ätstörningarna anorexi, Bulimi och ortorexi och hur de olika ätstörningarna kan kopplas till specifika drag som kännetecknar senmoderniteten. Jag har även velat ge en bild över hur de intervjuade ser på ätstörningarnas utveckling i framtiden. För att få svar på mina frågeställningar valde jag att använda mig av kvalitativ metod och livshistorier, som innebär djupintervjuer som förklarar den intervjuades liv. Personerna jag har intervjuat har berättat om sin tid innan sjukdomen, om tiden med sjukdomen och hur de mår idag.

Syfte och frågeställningarSyftet har varit att ur ett komparativt perspektiv undersöka två elitidrottskvinnor med ätstörningar.? Vilka likheter och skillnader finns det i hur de beskriver sin identitet?? Vilka likheter och skillnader finns det i hur de framställer upplevda krav?? Vilka likheter och skillnader finns det i hur de uttrycker sin självkänsla?MetodSom metod valde jag textundersökning av de två böckerna Genom helvetet: om fotboll, kärlek och anorexi av Tina Nordlund och Simon Bank och Simmar-Emma: Min kamp mot Bulimin av Emma Igelström och Carina Olofsson.ResultatTina är fotbollspelare, utan fotbollen är hon ingen, det är hela hennes identitet. Även Emma är sin idrott, hon är känd som ?Simmar-Emma?. Emma och Tina har höga krav på sig själva och från andra.

The aim of this thesis is to examine how five works of fiction about anorexia and Bulimia have been received in Swedish daily press reviews. The investigation is based on 60 reviews, which are analysed with a qualitative method consisting of close-reading and where a feministic perspective is used. The main question concerns how and to which extent the basis of valuation in the reviews is effected by the fact that the books describe a primary female world of experiences. The investigation shows, among other things, that many reviewers consider the books about eating disorders to be too many. They categorize the books about anorexia and Bulimia as a genre of its own and place the books into the literary system principally by referring to other books about anorexia and Bulimia.

SammanfattningDenna studie, baserad på enkätdata från det nationella kvalitetsregistret RIKSÄT, insamlad mellan 2003-2010, undersökte betydelsen av vikt vid ätstörningsbehandling för svenska kvinnor. Viktgrupper inom diagnoserna anorexi, Bulimi, ätstörning utan närmare specifikation samt hetsätningsstörning jämfördes avseende behandlingsutfall. Utfallsmåtten var kvarvarande symtom efter avslutad behandling i form av Hetsätning och kompensatoriska beteenden och Ångest kring mat och vikt, Tillfredsställelse med behandlingskontakt, samt Förändringar i global funktionsförmåga (GAF). Resultatet indikerar samband inom diagnosen anorexi. Underviktiga vid behandlingsslut var mindre nöjda med behandlingskontakten än de med hälsosam vikt och de som förblivit underviktiga var mindre nöjda än de som gått från undervikt till hälsosam vikt.

SammanfattningDenna studie, baserad på enkätdata från det nationella kvalitetsregistret RIKSÄT, insamlad mellan 2003-2010, undersökte betydelsen av vikt vid ätstörningsbehandling för svenska kvinnor. Viktgrupper inom diagnoserna anorexi, Bulimi, ätstörning utan närmare specifikation samt hetsätningsstörning jämfördes avseende behandlingsutfall. Utfallsmåtten var kvarvarande symtom efter avslutad behandling i form av Hetsätning och kompensatoriska beteenden och Ångest kring mat och vikt, Tillfredsställelse med behandlingskontakt, samt Förändringar i global funktionsförmåga (GAF). Resultatet indikerar samband inom diagnosen anorexi. Underviktiga vid behandlingsslut var mindre nöjda med behandlingskontakten än de med hälsosam vikt och de som förblivit underviktiga var mindre nöjda än de som gått från undervikt till hälsosam vikt.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur det kommer sig att vissa personer med ätstörningar väljer att starta en ätstörningsblogg samt hur de upplever sitt bloggande. Respondenterna bestod av fem kvinnor i åldrarna 23-35 år som bloggar om sina ätstörningar. En kvalitativ metod användes där semistrukturerade intervjuer genomfördes över telefon. Resultaten analyserades och tolkades med hjälp av känslan av sammanhang (KASAM) och copingteori. Resultaten visade att anledningarna till att starta en blogg var många, bl.a.

Syftet med denna uppsats är att beskriva några pro-anasidors upplägg och innehåll samt att försöka beskriva och förstå vilken funktion dessa sidor har för användarna utifrån ett copingperspektiv. Vi har utgått ifrån följande frågeställningar:? Vad är en pro-ana sida?? Vilket/vilka budskap har pro-ana sidor?? Till vilka vänder sig pro-anasidor och vilka använder dem?? Vilken funktion fyller pro-anasidorna för användarna utifrån ett copingperspektiv, enligt användarna själva och enligt professionella som möter dem?Vi har byggt undersökningen på intervjuer med sex användare av pro-anasidor, två professionella som arbetar med anorexia och Bulimi samt på observationer av två svenska och fyra engelska pro-anasidor.Resultatet av vår undersökning visar att en pro-anasida är en sida som riktar sig mot personer med en ätstörning. Användarna stöttar varandra, ger varandra råd för att t.ex. gå ner i vikt och hur man döljer sin ätstörning för andra.

Detta examensarbete syftar till att ge en bild av hur högstadietjejer ser på sin kropp med tanke på de ideal som vi har i samhället i dag. Genom en kvantitativ studie har jag även undersökt vilka erfarenheter och föreställningar som finns kring bantning och olika dieter, samt vilka faktorer som påverkar dessa erfarenheter och föreställningar hos dessa tjejer. Media samt vänner och familj är de faktorer som visade sig vara relevanta att ta med i arbetet. Därefter har jag studerat vilka konsekvenser en negativ självbild kan få när det gäller tjejernas hälsa. Anorexi, Bulimi och benskörhet är några av de konsekvenser som nämns.

Syfte: Undersöka möjliga metoder till att finna matglädje vid ätstörningar samt undersöka hur användbara dessa metoder kan vara för människor med ätstörningar både i och utanför behandling.Bakgrund: Ätstörningar är ett växande folkhälsoproblem och ett område där det krävs mer uppmärksamhet och forskning för att öka förståelsen och kunskapen av ätstörningar, samt även för att kunna öka förebyggandet och behandling av dessa sjukdomar. Denna uppsats inriktar sig på ätstörningar och matglädje. Det är oerhört viktigt att hitta glädjen för mat när man har en ätstörning för att kunna nå ett friskare liv och ett friskare tänkesätt kring mat och sin egen kropp. Denna uppsats har undersökt möjliga metoder som kan användas för att hjälpa människor med ätstörningar att finna matglädje. En studie har genomförts på Capio Anorexi Center i Malmö som fokuserade på hur personalen arbetar för att hjälpa patienter att finna glädje för mat under behandling, samt hur de arbetar för att förmedla mat på ett positivt sätt för sina patienter.Metod: Litteraturstudier genomfördes både innan och efter undersökningen på Capio Anorexi Center.