Bakgrund. Enligt den nya kompetensbeskrivningen för anestesisjuksköterskor framgår bland annat att anestesisjuksköterskan ska ha kompetens att övervaka och följa upp ventilation och cirkulation hos sina patienter. Det har länge varit vanligt att använda volymkontrollerad ventilation (VCV) till patienter som genomgår Bukkirurgi. Nu finns det ett annat alternativ, tryckkontrollerad ventilation (PCV). Det är ett omdiskuterat ämne huruvida det mer traditionella VCV eller det senare PCV ska tillämpas på patienter som genomgår Bukkirurgi.

SAMMANFATTNING (svenska) Introduktion: I Sverige genomförs över 400 000 operationer årligen på inneliggande patienter. Tidigare forskning visar brister på hur patienters förväntade smärta och den upplevda smärtan upplevs i samband med öppen Bukkirurgi. Syfte: Syftet var att undersöka samband mellan förväntad smärta och upplevd smärta samt upplevelser av smärtlindring vid öppen Bukkirurgi. Metod: En pilotstudie med kvantitativ design som syftar till att beskriva och mäta variablerna förväntad smärta och upplevd smärta samt upplevelse av given smärtlindring. I pilotstudien deltar 12 patienter från två kirurgiska avdelningar.

Bakgrund: Studier har visat på ett samband mellan otillräcklig information preoperativt och upplevelser av höga nivåer postoperativ smärta hos kirurgpatienter. Även oro preoperativt har visats påverka postoperativ smärta i negativ riktning.Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hur patientgruppen skattade oro, smärta, information och smärtlindring vid kirurgi. Samt undersöka om det fanns samband mellan preoperativ information, oro och upplevelsen av smärta efter operation för patienter som genomgår laparotomisk Bukkirurgi.Metod: En tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats baserad på ett konsekutivt urval. Data samlades in genom enkäter, deltagarna var kirurgiska patienter som genomgått laparotomisk Bukkirurgi. Tjugo patienter deltog i studien i åldrarna 22-75 år, hälften kvinnor och hälften män.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur travhästar vilka behandlats kirurgiskt vid kolik på UDS 2007-2011 återgår till tävling samt att utvärdera om detta går att göra med hjälp av den omfattande tävlingsdatabas för svenska travhästar som finns tillgänglig på www.travsport.se. Hästarna till studien har identifierats ur journalsystemet som används på Hästkliniken UDS. För de hästar som stämde in på uppsatta kriterier för deltagande i studien valdes även en representativ kontrollgrupp av hästar ut, utformad att vara så lika den opererade gruppen som möjligt vid tidpunkten precis före operationen. De båda grupperna har sedan jämförts med avseende på prestation. Statistik på antal starter, insprungna pengar per start och totalt insprungna pengar har för alla hästar inhämtats ur tävlingsdatabasen. Totalt ingår sex opererade och 12 kontrollhästar i studien, av de sex opererade har fem startat under uppföljningsperioden och alla referenshästar har startat.

Postoperativ smärta upplevs av många patienter trots att det finns effektiv smärtlindring tillgänglig. Infiltrationsanestesi är en metod då lokalanestetika injiceras i operationsområdet och därmed blockerar överföringen av smärtimpulserna till centrala nervsystemet. Syftet var att undersöka om infiltrationsanestesi vid Bukkirurgi minskar den postoperativa smärtan. 16 randomiserade-dubbelblind studier analyserades och gav information om läkemedlets betydelse, administreringstillfället och det kirurgiska bukingreppets betydelse. 13 av 16 studier visade på en reducering av den postoperativa smärtan hos patienterna med variation från den första postoperativa timman upp till 10 dagar.

Genom detta examensarbete har ett webbaserat system utvecklats för hantering av ämnesinriktade diskussioner i realtid. Systemets funktioner skapades med hjälp av PHP som ett serverspråk medan JavaScript användes som ett klientspråk. HTML och CSS användes för att skapa systemet grafiska gränssnitt. Samt att datalagring uppnåddes med hjälp av en MySQL-databas. Författaren använde sig av olika verktyg för att utveckla systemet.

The aim of this study was to elucidate day surgery patients´ subjective experiences of postoperative pain after orthopedic and abdominal surgery and if there was any difference in the experience according to sex and age.Selection was not random and the study included 87 patients. Data were collected from patient questionnaires. VAS method was applied in the questionnaire to measure patients´ pain.The outcomes of the study show that there was no significant difference between women´s and men´s experiences of pain during days 1-7.It was found that patients undergoing orthopedic surgery had significantly more pain on day 7 compared to those patients who underwent abdominal surgery.There was a significant negative correlation between age and perceived pain on day 7.Patients in day surgery group had significantly less pain on day 7 compared with day 1.The patients who have undergone orthopedic surgery and younger patients had more pain on day 7 while the patients in day surgery group had a pain level decreased gradually and on day 7 was the lowest.It appears that pain relief on day 7 of younger patients and patients who have undergone orthopedic surgery is an area that can be improved..

Bakgrund: Kroppstemperaturen skall mätas under de flesta generella anestesier föratt upptäcka hypotermi och hypertermi. Vid anestesi sjunker kroppstemperaturen.Peroperativ hypotermi har negativa konsekvenser för patienten.Anestesisjuksköterskan ansvarar för att övervaka patientens temperatur underanestesi.Syftet med studien var att utifrån litteraturen evaluera temperaturskillnaderperoperativt vid mätning av kroppstemperaturen på olika mätplatser hos patienten.Metod: Studien är en litteraturstudie med systematisk ansats. Artikelsökningarutfördes i PubMed, Cinahl och Scopus. Temperaturskillnaderna redovisas sommedelvärde, gräns för överensstämmelse ±1,96 SD och 95 % konfidensintervall.Resultat: Efter kvalitetsgranskning inkluderades 23 artiklar. Resultatet är indelat itre kategorier: Temperatur vid Bukkirurgi, temperatur vid kardiopulmonell bypasssamt temperatur vid övrig kirurgi.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att ta reda på vilka faktorer som påverkar uppkomsten av postoperativ urinretention, POUR, i tidigt postoperativt skede. Artikelsökning har skett i databaserna CINAHL, MEDLINE och PsycINFO. Artiklarna kvalitetsbedömdes utifrån en modifierad granskningsmall för artikelgranskning. Sexton artiklar inkluderades i studien. Resultatet visade att med stigande ålder ökade risken för POUR, speciellt för män.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att ta reda på vilka faktorer som påverkar uppkomsten av postoperativ urinretention, POUR, i tidigt postoperativt skede. Artikelsökning har skett i databaserna CINAHL, MEDLINE och PsycINFO. Artiklarna kvalitetsbedömdes utifrån en modifierad granskningsmall för artikelgranskning. Sexton artiklar inkluderades i studien. Resultatet visade att med stigande ålder ökade risken för POUR, speciellt för män.

Diskrepansen mellan vad patienten upplever som behov och sjuksköterskans tolkning av behoven finns beskrivna i studier. Skillnaden tolkas som brist på patientens delaktighet i omvårdnaden.Ökar patientens delaktighet inom omvårdnaden ökar även vårdens kvalité. Upplevelsen av delaktighet postoperativt har studerats i begränsad omfattning, varför denna studie förväntas bidra till ökad kunskap av delaktighet inom den postoperativa vården. Syfte. Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelse av delaktighet i postoperativ vård efter elektiv tarmkirurgi. Metod. En kvalitativ metod med fenomenologisk ansats har använts i studien.

Bakgrund: S?mn ?r n?dv?ndigt f?r ?verlevnaden och ?r en avg?rande faktor f?r att uppn? god h?lsa. Patienter som v?rdas p? sjukhus har en ?kad risk att drabbas av s?mnsv?righeter samtidigt som behovet av s?mn ?r st?rre eftersom det ?r energikr?vande f?r kroppen att vara sjuk. Natts?mnen under den postoperativa ?terh?mtningen ?r viktig f?r att patienten ska ?terf? kontrollen ?ver sina grundl?ggande funktioner och sjuksk?terskan har d?rmed en viktig roll i fr?mjandet av patientens natts?mn. Syfte: Syftet var att unders?ka patienters upplevelse av natts?mn efter kirurgiskt ingrepp p? en kirurgavdelning. Metod: Kvalitativ intervjustudie med induktiv design.

Kolik är ett vanligt sjukdomskomplex hos hästar som i vissa fall kan kräva kirurgisk behandling. Kirurgisk behandling är dyrt och komplicerat varför många studier har gjorts för att försöka förklara vad som påverkar prognosen efter buköppning. Resultaten i de olika studierna skiljer sig åt i många fall, vilket gör det intressant att undersöka hur prognosen ser ut för de hästar som genomgår kirurgisk behandling av kolik vid Universitetsdjursjukhuset (UDS) i Uppsala. Syftet med studien var att undersöka och beskriva prognosen för hästar som genomgått Bukkirurgi på UDS samt att undersöka hästägarnas inställning till buköppning. Studien är en retrospektiv studie kombinerat med en telefonintervju med ägarna till inkluderade hästar. Av de hästar som togs till operation överlevde 60.2 % så att de skickades hem, överlevnad fram till hemgång räknat på de hästar som överlevde operation och uppvak var 81.5 %.

Lean produktion (LP) etablerades som begrepp i början av 1990-talet och har sedan dess spridit sig över världen och många företag vill i dag arbeta efter konceptet. Detta innebär att arbetsförhållanden för många arbetstagare påverkas och konsekvenserna för dem är inte helt klarlagda. Ett forskningsprojekt har inletts på STH/KTH för att undersöka hur arbetsförhållanden och hälsa påverkas över tid vid införande av LP. I detta projekt fanns därför ett behov av att kunna mäta eller uppskatta om någon utveckling kan relateras till införandet av LP och en önskan om en kartläggning av metoder som använts för att göra detta.Utifrån dessa behov blev syftet med föreliggande arbete att genom en litteraturstudie undersöka och sammanställa metoder som använts för att göra en bedömning eller skattning av ett företags utveckling inom lean. En intervjuguide skulle också testas gentemot resultatet av studien för att undersöka om effekter av en lean-implementering kunde synliggöras med hjälp av intervjuguiden och i vilken omfattning den täckte in de områden som kommit fram i litteraturstudien.