Tillståndsbaserat underhåll är en gren under kategorin förebyggande underhåll. Denna typ avunderhåll går ut på att undersöka och analysera tillståndsvariabler i ett system för att kunnabestämma systemtillståndet. Beroende på systemtillstånd kan sedan förebyggande elleravhjälpandeunderhåll planeras. Idag finns det ca 300 frånskiljande Brytare installerade i detsvenska stamnätet. Svenska kraftnät planerar att införa tillståndsövervakning i form avtillståndskontroller på dessa Brytare.

Tillståndsbaserat underhåll är en gren under kategorin förebyggande underhåll. Denna typ avunderhåll går ut på att undersöka och analysera tillståndsvariabler i ett system för att kunnabestämma systemtillståndet. Beroende på systemtillstånd kan sedan förebyggande elleravhjälpandeunderhåll planeras. Idag finns det ca 300 frånskiljande Brytare installerade i detsvenska stamnätet. Svenska kraftnät planerar att införa tillståndsövervakning i form avtillståndskontroller på dessa Brytare.

Tillståndsbaserat underhåll är en gren under kategorin förebyggande underhåll. Denna typ avunderhåll går ut på att undersöka och analysera tillståndsvariabler i ett system för att kunnabestämma systemtillståndet. Beroende på systemtillstånd kan sedan förebyggande elleravhjälpandeunderhåll planeras. Idag finns det ca 300 frånskiljande Brytare installerade i detsvenska stamnätet. Svenska kraftnät planerar att införa tillståndsövervakning i form avtillståndskontroller på dessa Brytare.

SAMMANFATTNING Den svenska gymnasieskolan är könssegregerad och det finns gymnasieprogram som domineras nästan helt av det ena eller det andra könet. Ändå finns de ungdomar som gör ett otraditionellt gymnasieval och söker ett gymnasieprogram där de kommer att vara i minoritet. Syftet med detta examensarbete är att studera hur killar som valt ett program som domineras av tjejer resonerar kring sitt val och de erfarenheter de gjort under sin studiegång. Området har undersökts genom kvalitativa samtalsintervjuer med sju stycken killar på Omvårdnadsprogrammet och Hantverksprogrammet, frisör. Dessa program är läsåret 2007/2008 två av de mest könssegregerade svenska gymnasieprogrammen.

Norra Djurgårdsstaden, en ny stadsdel i Stockholms innerstad, utvecklas av Fortum och ABB till ett "smart elnät". Det smarta elnätet i Norra Djurgårdsstaden kommer att bestå av den samling integrerade tekniska lösningar som ska möjliggöra att elnätet och dess abonnenter kan bidra till en hållbar utveckling samt anpassa elmarknaden till människors liv och ett optimalt utnyttjande av energi. Tillförlitlighet, energieffektivitet, förnybar elproduktion från vindkraft och solceller samt integration av elfordon är fokusområden för det smarta elnätet i Norra Djurgårdsstaden. Drift- och underhållskostnader för Fortum i Stockholms elnät är uppskattningsvis cirka 38 miljoner SEK. Det ligger därför ett stort intresse hos energibolag som Fortum att optimera och effektivisera underhållet av elnätet.

Omsorgsarbete har traditionellt sett utförts av kvinnor, och den svenska arbetsmarknaden uppvisar mönster på könssegregation, vilket innebär att män och kvinnor väljer olika yrken. När kvinnor är i minoritet visar studier på att de oftast får kämpa mer för att bli accepterade, medan män åker "glashissen" upp i organisationerna. Vi har undersökt om det ser ut på samma sätt inom omsorgen för de män som arbetar där. Syftet med vår studie är att män som arbetar inom omsorgen skall få berätta sina upplevelser om hur det är att vara man inom ett kvinnodominerat yrke. Teorierna vi använder för att förklara det som kommer fram ur männens upplevelser är hänsyn och emotionssystemet, habitus - fält, genuskontrakt, heteronormativitet.

Utmattningssyndrom, som bland annat innefattar påtaglig brist på psykisk energi, är en relativt ny svensk diagnos. Det saknas fortfarande i hög grad forskning kring effektiv behandling, trots att likartade tillstånd rapporteras internationellt. Syftet med denna studie var att undersöka patienters upplevelser av en behandling av utmattningssyndrom och därigenom öka förståelsen för vad de tycker är viktiga komponenter i denna. Fem informanter, som har genomgått gruppbehandling på Stressmottagningen, har intervjuats och materialet har analyserats induktivt tematiskt. Viktiga komponenter enligt informanterna är att hantera skam och lära sig acceptans, att sätta upp mål och strukturera problemen, att få kontakt med kroppen, att hantera ickefunktionella tankar, att testa nya beteenden, att lära sig gränssätta samt att öka sin tillit.

Underjordsgruvor är i konstant utbyggnad neråt i berget på jakt efter mineraler. Detta medför andra utmaningar gällande elektrifieringen än vad som finns vid en installation ovan jord där den är mer permanent. Att bibehålla en god selektivitet i en underjordsgruva är en sådan utmaning. Kabellängder förändras och delar i anläggningen tillkommer eller tas bort.I en del av ABB:s vision om ?Smart Mine Power? har New Boliden AB visat sitt intresse av att modernisera elektrifieringen i Kankbergsgruvan och undersöka ifall det är möjligt att införa en dynamisk selektivitet.

Examensarbetets mål är att bygga en Quadcopter som kan flyga och styras via en radio-sändare i alla riktningar, stabilisera sig själv i luften, kunna landa autonomt och den skall även motverka krock i framåtgående riktning.För att uppnå grundmålet att kunna flyga så implementerades en PID-kontroller som används för att stabilisera Quadcoptern i luften genom att reglera motorer efter sensor-orientering. Denna sensororientering fås kombinera vinkeldata från en accelerometer och ett gyroskop.För att uppnå målet med autonom landning så användes en ultraljudssensor. En egen algoritm utvecklades för att läsa avstånd från marken. Avståndet från marken användes som grund för att skapa en egen algoritm för den autonoma landningen.Quadcoptern kan i slutprodukten stabilisera sig själv i luften, styras via radio och landa autonomt. Säkerhetsfunktioner som att aktivera autonom landning ifall Quadcoptern kommer utanför radions täckning är implementerade och även en Brytare som stänger av motorerna.

I denna rapport beskrivs en utvecklad utbildningssimulator o?ver spa?rfordon och dess del- komponenter pa? ja?rnva?gen. Simulatorn a?r en ha?rdvarubaserad prototyp o?ver ett do?rrsystem pa? spa?rfordon. Prototypen ska anva?ndas av systemspecialister och tekniker inom ja?rnva?gs- branschen.

Syftet med undersökningen var att ta reda på hur kvinnor utvecklar intresse för mansdominerade högre tekniska utbildningar. Forskningsfrågorna handlade om vilka personer som har haft inverkan på valet av studier, vilken hjälp studenten ansåg sig ha fått av studie- och yrkesvägledare samt vilka faktorer som hade haft inverkan på studievalet. Resultaten skulle kunna leda till studie- och yrkesvägledares bättre insikt för vad som kan väcka intresse hos kvinnor att välja dessa utbildningar, vilket i sin tur kan främja bättre jämställdhet på arbetsmarknaden. Undersökningen genomfördes som intervjuer med kvinnor som studerar på Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm på två dominerade av män inriktningar inom civilingenjörsprogrammet. Resultatet visade att kvinnorna till viss del hade blivit påverkade av föräldrar och syskon, men inte av studie- och yrkesvägledare eller vänner.

I vårt examensarbete har vi undersökt könskodning i gymnasieskolan för att tydliggöra hur det uttrycks. Utöver detta har vi valt att titta närmare på hur ungdomar och studie- och yrkesvägledare uppfattar detta fenomen samt hur könskodningen påverkar ungdomarna. Bakgrunden till detta arbete grundar sig på våra praktikerfarenheter där vi kommit i kontakt med könskodning och blivit uppmärksammade på detta ämne av främst vuxna i skolvärlden. Ungdomarnas erfarenheter och upplevelser av könskodning av gymnasieprogram är ett outforskat ämne vilket motiverade oss att forska inom ämnet med särskild fokus på ungdomarna. I vår undersökning har vi främst utgått från Hirdmans genusteori. Vi har genomfört två fokusgruppsintervjuer i två könsdominerade klasser; en manlig och en kvinnlig.

I samband med de ökade kraven på ett vädersäkrat nät har funderingar kring att placera ut fler frånskiljare/Brytare i luftledningsnätet för att reducera medelavbrottstiden för anslutna kunder (SAIDI) kommit fram. I Finland använder man till stor del fjärrmanövrerade apparater för att reducera SAIDI. Rapportens inledande avsnitt innefattar en förstudie om ursprunget till avbrottstid och SAIDI-statistik i Vattenfall Eldistributions nät. En jämförelse med Eldistributions nät och klimatet i Finland utförs och av detta fås olika förutsättningar för nätet i de olika länderna. Som en generell slutsats av väderjämförelsen mellan Sverige och Finland fastställs att Eldistribution i Sverige har sämre förutsättningar vädermässigt när det gäller luftledningsnät.

Detta examensarbete är utfört vid Brytarenheten i Ludvika, den del av ABB Power Technologies High Voltage Products som utvecklar, tillverkar och säljer högspänningsBrytare. Brytare är en av de ingående delarna i ett ställverk och har till uppgift att bryta respektive sluta spänningen i ett kraftnät. Eftersom brytarna placeras ute i samhällen och vid olycka skulle orsaka stora skador är det viktigt att arbeta med kvalitet. Detta sker genom att alla producerade Brytares funktion säkerställs med hjälp av en rutinprovning före leverans till kund. Syftet med examensarbetet är att genomföra ett förbättringsprojekt för att identifiera faktorer som påverkar Brytarenhetens First Pass Yield, ett mätetal i rutinprovningen.

Målet med detta examensarbete, utfört på uppdrag av Vectura Consulting AB, har varit att undersöka möjligheten att ansluta en vindkraftpark till järnvägens kontaktledningsnät. Möjligheten att koppla om vindkraftparken till järnvägens hjälpkraftnät, som bland annat förser växelvärmare och signalsystem med effekt, har också undersökts. Eftersom kontaktledningsnätet och hjälpkraftnätet arbetar med olika frekvenser och spänningar, 16? Hz och 15 kV respektive 50 Hz och 22 kV, måste därför en komplett krets för frekvensomvandling, spänningsomvandling och omkoppling tas fram. Projektet har begränsats till en del av Botniabanan, sträckan Örnsköldsvik-Nordmaling.I denna rapport har trafikfrekvensen på den valda sträckan på Botniabanan undersökts för att bestämma en genererad effekt till inkopplingspunkten, samt för att undersöka när det kan vara lämpligt att koppla om till hjälpkraftnätet.