Med dagens växande besättningar är det svårare att upptäcka Brunst hos mjölkkor genom visuell observation. Detta leder till ekonomiska förluster, minskat genetiskt framsteg, högre inkalvningsålder och längre kalvningsintervall. För att underlätta Brunstregistrering i besättningarna finns olika automatiska registreringar som kan upptäcka fysiologiska eller beteendemässiga förändringar som framträder hos kon vid Brunst. Denna litteraturstudie sammanställer tre olika principer för Brunstdetektering; visuell Brunstdetektering, stegräknare och bestigningsdetektor, som kan vara antingen elektronisk eller manuell. Resultatet visar att stegräknare är den metod som upptäcker flest Brunstperioder medan visuell observation ger minst felaktigt detekterade Brunstperioder.

Feromoner är substanser som används vid kemisk kommunikation mellan individer av samma art. Hos häst har ännu inga feromoner identifierats men studier gjorda i Litauen tyder på att kresoler, ämnen som bildas i tarmen vid nedbrytning av bland annat aminosyror och som utsöndras via urin och avföring, kan ha feromon effekt hos häst.Syftet med detta examensarbete var att undersöka förekomsten av kresoler och andra substanser i urin och Brunstsekret från ston i östrus med hänsyn till variation mellan dagar i Brunst och mellan provmaterial.Prover samlades in från 8 ston under 10 Brunster och vid tre tillfällen från ston i diöstrus. Uppsamling av flyktiga substanser från urin- och sekretproverna gjordes med ?Solid Phase Micro Extraction? (SPME). För separering och identifiering av substanserna användes gaskromatografi och masspektrometri.

Fler fårägare efterfrågar effektivare produktionsmodeller med billigare foder, vilket har ökat intresset för vallbaljväxter som alternativt proteinfodermedel. Rödklöver, vitklöver, lusern och käringtand är de vanligaste sorterna i Sverige. Syftet med litteraturstudien är att beskriva näringsvärden i de fyra baljväxterna samt deras effekt på konsumtion, näringsbalans och produktion hos tackor och lamm. Baljväxters höga halt av protein och låga halt av WSC gör baljväxter svårensilerade. Därför krävs en snabb förtorkning och tillsatsmedel för att tillräckligt med mjölksyra ska bildas.

Det finns en direkt koppling mellan den allt högre mjölkavkastningen hos våra mjölkraser SRB och SLB och vissa reproduktionsstörningar. Posten fruktsamhet är idag den största utslagsorsaken i kokontrollen. Högre produktionsnivåer leder till kortare och mer svårupptäckta Brunster eller t o m till att Brunst helt uteblir. Det tar också längre tid för kon att komma i Brunst efter kalvning. Allra tydligast ses detta hos gruppen förstakalvare.

Det finns en direkt koppling mellan den allt högre mjölkavkastningen hos våra mjölkraser SRB och SLB och vissa reproduktionsstörningar. Posten fruktsamhet är idag den största utslagsorsaken i kokontrollen. Högre produktionsnivåer leder till kortare och mer svårupptäckta Brunster eller t o m till att Brunst helt uteblir. Det tar också längre tid för kon att komma i Brunst efter kalvning. Allra tydligast ses detta hos gruppen förstakalvare.

Älgstammen har stor betydelse för jägares rekreation, turism och som livsmedel. För att älgstammen ska vara en hållbar naturresurs i längden krävs en välfungerande reproduktion. Under hösten 2011 har reproduktionsorgan tillsammans med ytterligare material och data från 90 älghondjur samlats in från Fyringens älgtilldelningsområde i Jämtlands läns. Insamlingen gjordes under två perioder, tre veckor i september (5 - 24/9) samt från 10 oktober till början av november. Uppehållet gjordes under den 2-veckorsperiod, det så kallade ?Brunstuppehållet?, (25/9 ? 10/10) då jakt ej är tillåtet.

Dairy farmers using artificial insemination (AI) are dependent on effective oestrus detection. In Sweden, AI is used for a majority of all dairy cows and oestrus synchronisation with hormones is not allowed. There are reports of declining ability to express oestrus with higher levels of milk production. This makes oestrus detection more difficult. Several aids for oestrus detection have been developed, for instance pedometers and mounting detectors.

Målet med den här litteraturstudien är att belysa effekterna av golv som stressfaktor på Brunstbeteende och fruktsamhet hos kor. Gummi som ytmaterial på golv i kostall ökar i popularitet och det medverkar till att korna kan utföra normala rörelsermönster och beteenden. Men, fortfarande dominerar betong som golvmaterial för både spalt-golv och hela golv. Golvtypen har en direkt effekt på hygienen i stallet och hos djuren. Gummigolv (mjukt golv) ger överlag bättre klövhälsa än betonggolv, samt förbättrar fertilitet och hållbarhet, vilket olika studier har belyst. Hälta hos kor beror vanligen på en sjukdom i klövar eller ben. Golvtypen som djuren exponeras för kan vara en huvudsaklig orsak till klövsjukdomar som ger hälta. Dessutom ökar risken för fall och traumatiska skador hos korna om golvet har blivit slitet och halkigt.

Renar (Rangifer tarandus) lever i ett extremt klimat och vintertid dessutom under födobrist. De är intermediära idisslare och kompenserar sin begränsade förmåga att bryta ned fibrer genom att vara selektiva i sitt betande. Under en kort sommarsäsong med gott om bete tillväxer renarna och återhämtar sig efter den långa perioden av dåligt bete då de tappat vikt. Renarna anpassar sin diet efter säsong. Sommartid äter de till stor del kärlväxter, vilka vintertid främst ersätts av lavar.

2,5% av alla tumörsjukdomar som drabbar ston är granulosacelltumörer eller granulosa-thecacelltumörer. Tumörerna är hormonproducerande och påverkar även hormonutsöndringen i andra endokrina organ. Med en påverkan på Brunstcykeln och temperament hos hästen kan de utgöra ett stort problem för hästägaren och hästarna inkommer ofta till klinikerna med just dessa problem. Det är först då som tumören upptäcks. En ökad utsöndring av inhibin påverkar FSH produktionen som sjunker under normalt.

I denna litteraturstudie undersöks det populära örtpreparatet munkpeppar och dess användningsområden inom hästvärlden. Idag administreras munkpeppar till problemston hos vilka det sägs minska Brunstbeteende. Det försäljs även till hästägare vars hästar lider av Cushing's sjukdom där växten påstås lindra symptomen. Munkpeppar har i in vitro försök visats ha dopaminerg, opioidagonistisk och viss östrogen effekt. Det är den dopaminerga effekten i adenohypofysen man vill åt vid behandling av problemston och hästar med Cushing's sjukdom.

Syftet med litteraturstudien vara att ta reda på om kvigans tillväxt och inkalvningsålder påverkar hennes framtida mjölkproduktion och produktiva livslängd. Kvigor i Sverige har länge haft en hög inkalvningsålder jämfört med den efterstävade inkalvningsåldern på 24 månader. Inkalvningsåldern är i genomsnitt 27-29 månader och även om det sedan länge har förespråkats att denna ålder bör sänkas, har lite hänt. Forkarna är oeniga om vilken som är den optimala inkalvningsåldern för kvigor, men är överrens om att den ligger mellan 22-25 månader. Att sänka inkalvningsåldern har flera fördelar, dels är det ekonomiskt lönsamt för lantbrukaren eftersom för varje extra månad som kvigan behöver födas upp kostar hon omkring 330 kronor. Det är även bra för kvigan eftersom hennes produktiva livslängd blir längre.

Oestrus in dairy cattle has changed over the last decades; the intensity of oestrus has declined and the duration decreased. Several studies have shown that not all dairy cows stand to be mounted, and that oestrus expression in many cases may be characterized by other behaviours. The aim of this study was to investigate oestrus behaviour in a herd of todays? high producing dairy cattle. The study was carried out at Jälla naturbruksgymnasium in Uppsala during one week in January 2011.

During the last 50 years the production of milk per cow has increased. This has, however, been followed by a decreased reproductive performance. Shorter and more indistinct signs of oestrus make it harder for the Swedish farmers to discover when the cows are in oestrus. There is a need for ways to control reproduction. The use of pheromones could possibly provide means to satisfy this need.

För att förvalta en älgstam på ett bra sätt krävs information om älgstammens sammansättning. År 2012 infördes en ny älgförvaltning som är ekosystembaserad och adaptiv. För att få en överblick över älgstammens storlek finns olika metoder för basinventering, ex älgobservationer och spillningsinventering. Även utökad inventering som ålderstruktur och reproduktion hos skjutna älgar kan användas. Detta examensarbete är ett fördjupningsarbete om älgars reproduktion i den norra delen av Småland, fokuserat på hondjuren (älgkor och ? kvigor).