Vi vill med den här uppsatsen undersöka om Brukskvaliteter kan vara ett stöd vid mjukvaruutveckling, med fokus på dess kommunikativa egenskaper och hur de kan bidra till skapandet av samförståelse. Empirin för studien är hämtat från UIQ Technology i Ronneby som utvecklar en plattform för ?smart phones? och har ett starkt fokus på användbarhet.I denna uppsats beskriver vi deras arbete som två nivåer. Först ut är Vision vilket representerar dem som tar in kundens krav och skapar, eller formulerar, en vision utefter dessa. Därefter förs denna formulering ner till Utförande som står för dem som skapar den faktiska produkten.

Syftet med detta examensarbete har varit att, genom att kombinera kunskaperna inom användbarhetsdesign med kunskaperna inom visuell kommunikation, ta fram ett designförslag på användargränssnitt för andra generationen av en webbaserad projekt- och kommunikationsplattform. För att nå detta syfte har, med hjälp av teori och empiri, det aktuella systemets önskvärda Brukskvaliteter tagits fram. Utgående från dessa har därefter nuvarande version av produkten evaluerats. Slutligen har, med hjälp av de empiriska resultaten samt teorier inom effektiv visuell kommunikation, ett designförslag för det nya användargränssnittet utformats. Arbetet har resulterat i ett antal önskvärda Brukskvaliteter för systemet där personligt anpassbart, överblickbart och en närhet till andra användare är de mest särskiljande.

En fallstudie inom sjukvården har genomförts där fokus legat på hur informations- och kommunikationsteknik (IKT) såsomdatorer och telefoner, skapar avbrott för personalen samt hur och om denna fragmentering av arbete kan undvikas. Tidigareforskning om fragmenterat arbete har ofta fokuserat på tid och frekvens för avbrott, denna studie vill bryta med detperspektivet. Det huvudsakliga datainsamlandet har bestått av 17 observationstillfällen med situerade intervjuer vid tvåkirurgiska vårdavdelningar och en mottagning. Materialet har analyserats och nio Brukskvaliteter har tagits fram för attbeskriva arbetet. Dessa Brukskvaliteter har sedan kopplats till fragmentering och hur denna kan motverkas.

Många företag vill marknadsföra sina produkter och tjänster via Internet. För en nätbutik räcker det inte med att finnas på webben, utan det krävs också att nätbutiken är användarvänlig och attraktiv. För att underlätta produktionen av en sådan har över tid vedertagna metoder och principer utvecklats. Våra egna erfarenheter tyder dock på att många nätbutiker inte alls är uppbyggda efter dessa. Därför valde vi att undersöka om de teoretiska designprinciper som finns idag verkligen används av webbyråer och varför.

Idag erbjuder webben enorma mängder likartade produkter och information vilket har medfört att användarna ställer allt högre krav på webbplatsens innehåll. Om webbplatsen upplevs som förvirrande, om det tar tid att hitta information eller utföra en viss handling ? fortsätter användarna vidare till nästa webbplats. Resultatet blir att företagen som vill synas på webben måste investera allt större resurser för att stärka sin position på marknaden. Resurssatsningar kan ha betydande påverkan för företagets ekonomi.

Hur använder barn utomhusmiljön på en skolgård i vardagen? På vilka platser umgås, leker och pratar barn i vardagsmiljön? Vad finns det för faktorer i vardagsmiljön som kan påverka vilka platser barn prefererar? Syftet med det här examensarbetet har varit att undersöka ovanstående frågeställningar för att lära mig mer om hur utemiljön påverkar barns samspel. Syftet har även varit att få en bättre förståelse för hur jag som landskapsarkitekt, kan tänka kring barn och gestaltning. Både barn och vuxna mår bra av att vara utomhus. Barn bygger bland annat upp en tillit till sin omgivning genom att vara ute.1 Hur tillgänglig utomhusmiljön är där barn bor beror på restriktioner uppsatta utav vuxna och omgivningens Brukskvaliteter. Hur tillgänglig utemiljön är runt hemmet ser också olika ut mellan olika hem.