Finns det föreställningarna av rum och dess befintliga rörelser och struktur? Inom Inredningsarkitekturfinns det ettförhållningssättdär den praktiska funktionen är viktig. Där funktion betyder attvara aktiv i rummet, attkunna beröras av material tex möbler som social struktur för attkanske kunna producera för en konsument/brukare.Går det attlösgöra förväntningar och föreställningar från sin ram eller attvidga dessa i den rumsliga aspekteten attfylla något med känsla i stället för en Brukande funktion? Om man reducerar funktionen, vilket betyder för mig, om man tar bort möbler och material och bara förhåller sigtill det mänskliga i ettrum. Vad blir kvar? D.v.s.

Föreliggande rapport har två huvudsakliga delar. I den första beskrivs och diskuteras olika definitioner av begreppet Rum. I tillägg till rummet, vars beskrivning styrs av en fysisk avgränsning i en byggnad eller en volym, talas det här också om RUMMET som en sökt förklaring av den utsträckning i rummet som vi med längden på våra sinnens känselspröt tänks nå. Definieringen av Rumsbegreppet och diskussioner kring dessa, skapar sedan den kontext inom vilken nästa del av rapporten tar plats, nämligen formgivningen av en möbel. Fyra olika steg i Brukandet av en möbel är det verktyg som beskriver förflyttningen av en möbel från ickebruk till bruk och därmed också från rum till RUM..

Nedskrivna regler om skogsvård har funnits sedan 1200-talet. I mitten av 1800-talet, när sågverken tillkom, ökade avverkningstakten i Sverige avsevärt. Tidigare hade avverkning av skog främst genomförts för husbehov. Den första moderna skogsvårdslagen infördes 1903 och har kommit att genomgå ett flertal ändringar. Dagens skogsvårdslag gäller sedan 1979 men genomgick viktiga ändringar 1993.

Trakthyggesbruk är det skogsbruk som i över ett halvt sekel dominerat i Sverige. På senare år har dock detta skogsbruk ifrågasatts gällande främst den naturhänsyn som det lämnar samt att trakthyggesbruket bedrivs på i princip all skogsmark som brukas. Detta leder till liten variation bland de uppväxande skogarna, och flera myndighetsutredningar och rapporter hävdar att Sveriges nationella mål för bevarande av natur och miljö inte kommer att nås om inga omfattande förändringar görs i sättet att bruka skogarna på. I denna rapport undersökte jag om zonerat skogsbruk, s.k. triadskogsbruk, är ett bra alternativ till dagens traditionella skogsbruk i Sverige i syfte att uppnå hög virkesproduktion och biologisk mångfald på landskapsnivå.

Skogsbruk är, och har under lång tid varit, en viktig resurs i Sverige. Ett hårt Brukande av skogen med inriktning på hög tillväxt och lönsamhet har medfört att senaste århundradenas skogsbruk har utarmat den biologiska mångfalden. Idag är miljömedvetenheten större och många skogsägare certifierar sin skog. I certifieringen ingår att lämna miljöhänsyn i form av exempelvis högstubbar, torrträd och naturvärdesträd som ger livsmöjligheter till en stor mängd organismer. Frågan jag ställer mig är huruvida skogsbruksmetoderna verkligen förändras genom denna certifiering och om de biologiska värdena verkligen ökar.

Det ena syftet med uppsatsen är att rent deskriptivt söka åskådliggöra hur samerna med avseende på sin renskötsel kommit att få sitt Brukande av mark alltmer begränsat till följd av fortgående och nya ingrepp från andra markanvändare. Med det torde samtidigt möjligen kunna synliggöras vilken dignitet som rätteligen kan tillskrivas den konstitutionellt skyddade bruksrätt till marken som samerna tillerkänts. Sammanhängande med dessa frågor finns också en underliggande tanke att det empiriska underlaget skall kunna avspegla inte bara tendenser vad gäller tillämpningen av samerätten inom domstolar och myndigheter utan även ge utrymme för vissa förutsägelser. Det andra syftet är att mot den så angivna bakgrunden söka utröna om och i så fall i vad mån den samiska brukrätten skulle kunna stärkas genom internationella påtryckningar. - I uppsatsen görs ett försök att nå de mekanismer som legat till grund för rättstillämpningen och detta görs genom att denna testas mot dels ett rättsekonomiskt, dels ett diskursivt betraktelsesätt.

Det ena syftet med uppsatsen är att rent deskriptivt söka åskådliggöra hur samerna med avseende på sin renskötsel kommit att få sitt Brukande av mark alltmer begränsat till följd av fortgående och nya ingrepp från andra markanvändare. Med det torde samtidigt möjligen kunna synliggöras vilken dignitet som rätteligen kan tillskrivas den konstitutionellt skyddade bruksrätt till marken som samerna tillerkänts. Sammanhängande med dessa frågor finns också en underliggande tanke att det empiriska underlaget skall kunna avspegla inte bara tendenser vad gäller tillämpningen av samerätten inom domstolar och myndigheter utan även ge utrymme för vissa förutsägelser. Det andra syftet är att mot den så angivna bakgrunden söka utröna om och i så fall i vad mån den samiska brukrätten skulle kunna stärkas genom internationella påtryckningar. - I uppsatsen görs ett försök att nå de mekanismer som legat till grund för rättstillämpningen och detta görs genom att denna testas mot dels ett rättsekonomiskt, dels ett diskursivt betraktelsesätt.

Som skoglig sektorsmyndighet är det Skogsstyrelsens uppgift att omsätta regeringens skogspolitiska mål i praktiken. De behöver därför ha kunskap om deras arbete faktiskt ger effekter i skogsbruket. Ett verktyg för att undersöka effekter är utvärderingar. Genom en utvärdering kan Skogsstyrelsen se vilka effekterna är samt få ett underlag till att förändra och utveckla framtida projekt. Denna studie syftade till att utvärdera effekter hos deltagare avseende kunskapsinhämtning och användningsgrad samt deltagarnas upplevelse av vattenkvällarna i projektet Skogsbruk och vatten inom Landsbygdsprogrammet hos Skogsstyrelsen i Östergötland.

Idag förknippar många Internet med frihet. En frihet som öppnar möjligheter till en mer obegränsad tillvaro. Men med frihet kommer alltid ett ansvar vilket många gånger förbises. Internet har blivit en guldkalv för dem som tillhandahåller naturliga och legala droger. Droger som i sin verkan och effekt många gånger liknar narkotikans, men som faller utanför lagstiftningens rekvisit.

This study is based on an inductive approach where the collected empirical data has been categorized in themes on which we have based the discussion in this paper. Using a qualitative method, nine appropriately selected respondents were questioned with an unstructured interview guide. The transition to a society characterized by interaction has caused a greater part for bilateral communication between consumer and consumer but also between consumer and company. The increased usage and integration on Internet has resulted in so called social media channels. User generated material is published on these media channels which leads to discussions about companies, products and services.

Detta examensarbete visar att upplösande av samägande av fast egendom är viktigt då ägandet av fast egendom är kopplat till rättigheter såväl som skyldigheter. Det är av mycket stor vikt att ägande och Brukande av skogsfastigheter fungerar och att det finns förutsättningar för att lyckas med det. Dock kan samägandet i vissa situationer hindra utvecklingen av fastigheten. Skogsbruket är en viktig inkomstkälla för den private skogsägaren såväl som för Sverige, skogsbruket i vårt land stod 2010 för 7 % av världens totala export. Även om Sverige är ett litet land i världen, är det inte obetydligt inom skogsbranschen.

Som skoglig sektorsmyndighet är det Skogsstyrelsens uppgift att omsätta regeringens skogspolitiska mål i praktiken. De behöver därför ha kunskap om deras arbete faktiskt ger effekter i skogsbruket. Ett verktyg för att undersöka effekter är utvärderingar. Genom en utvärdering kan Skogsstyrelsen se vilka effekterna är samt få ett underlag till att förändra och utveckla framtida projekt. Denna studie syftade till att utvärdera effekter hos deltagare avseende kunskapsinhämtning och användningsgrad samt deltagarnas upplevelse av vattenkvällarna i projektet Skogsbruk och vatten inom Landsbygdsprogrammet hos Skogsstyrelsen i Östergötland.

Detta examensarbete visar att upplösande av samägande av fast egendom är viktigt då ägandet av fast egendom är kopplat till rättigheter såväl som skyldigheter. Det är av mycket stor vikt att ägande och Brukande av skogsfastigheter fungerar och att det finns förutsättningar för att lyckas med det. Dock kan samägandet i vissa situationer hindra utvecklingen av fastigheten. Skogsbruket är en viktig inkomstkälla för den private skogsägaren såväl som för Sverige, skogsbruket i vårt land stod 2010 för 7 % av världens totala export. Även om Sverige är ett litet land i världen, är det inte obetydligt inom skogsbranschen.

Enligt ett av de 16 miljökvalitetsmålen, Ingen övergödning, ska halterna av eutrofierande ämnen inte ha någon negativ effekt på människors hälsa, den biologiska mångfalden eller vår möjlighet till ett hållbart Brukande av mark och vatten. En stor bidragande orsak till den rådande övergödningsproblematiken i svenska vatten är läckage av främst näringsämnena kväve och fosfor från agrara och urbana källor.Hallands kustkommuner har sedan länge problem med övergödning och behovet för åtgärd är stort. Länet är särskilt utsatt för näringsläckage, delvis på grund av att en stor del av åkermarken utgörs av genomsläppliga jordar, vilka underlättar för vattnets framkomlighet och transport av näringsämnen, men även för att vattendrag har rätats ut av människan och för att naturliga våtmarker har tagits bort.I Halland rinner Suseån som är den femte största ån i länet. Problematiken i den övre regionen av dess avrinningsområde handlar främst om försurning, medan det i det nedre området främst handlar om övergödning och fysisk förändring av vattendragen.Vattenprovtagning utfördes i Suseån, samt i tre biflöden i den nedre delen av avrinningsområdet, vilken till stor del domineras av jordbruksmarker. De utvalda vattendragen var Käringasjöbäcken, Boarpsbäcken och Årstadbäcken.Resultatet av vattenprovtagningarna uppvisade överlag förhöjda halter av näringsämnen i alla biflöden till Suseån.

Restrictions in nature conservations are increasing the influence of forest management. Nobel broadleaved forests are more influenced than other forests, because they are considered to be more valuable than other forest types in Skåne. There has been a lack of knowledge about the amount that is set-aside for nature conservation and what types of forest that is concerned. These are the main questions to be answered in this thesis. Moreover has the timber quality been compared between set-aside and non-set-aside areas since it affect the financial conditions for the forestry in nobel broadleved forests. The last asked question deals with the financial consequences of set-aside.