Mixed Martial Arts (MMA) är en kampsportsgren som blandar tekniker från diverse andrakampsporter och där utövaren växlar mellan Brottning, så kallad grappling (Brottning medlås), samt stående kamp. Sporten har tidigare mött på hårt motstånd och diskuterats en hel delbland annat i media, men dess popularitet har växt mycket det senaste decenniet. Många somidag väljer att börja träna kampsport väljer just MMA.Syftet med uppsatsen är att undersöka vad MMA fyller för funktion för dess utövare. Fokusligger i att undersöka hur stor påverkan MMA har i utövarens liv och hur man kopplar ihopMMA med sin egen identitet. Detta gör vi genom att med MMA-utövares egna berättelserexemplifiera hur detta kan ta sig till uttryck.Studien genomfördes med en kvalitativ undersökningsmetod och det empiriska materialet harsamlats in genom totalt fyra individuella intervjuer.

Mixed Martial Arts (MMA) är en kampsportsgren som blandar tekniker från diverse andrakampsporter och där utövaren växlar mellan Brottning, så kallad grappling (Brottning medlås), samt stående kamp. Sporten har tidigare mött på hårt motstånd och diskuterats en hel delbland annat i media, men dess popularitet har växt mycket det senaste decenniet. Många somidag väljer att börja träna kampsport väljer just MMA.Syftet med uppsatsen är att undersöka vad MMA fyller för funktion för dess utövare. Fokusligger i att undersöka hur stor påverkan MMA har i utövarens liv och hur man kopplar ihopMMA med sin egen identitet. Detta gör vi genom att med MMA-utövares egna berättelserexemplifiera hur detta kan ta sig till uttryck.Studien genomfördes med en kvalitativ undersökningsmetod och det empiriska materialet harsamlats in genom totalt fyra individuella intervjuer.

Sammanfattning: Syftet med arbetet var att studera och jämföra upplevelser av och delaktighet i fysisk aktivitet i form av Brottningsträning mellan en grupp elever i grundskolan och en grupp elever i grundsärskolan. Två fysiska arbetspass med Brottningsövningar som grund inom idrottsundervisningen genomfördes för vardera gruppen. Metoderna som användes för att besvara frågeställningarna var dels en utförd enkätundersökning, men även observationer. Studiens resultat visar på förhållandevis samstämmiga positiva upplevelser samt hög upplevd delaktighet hos båda grupperna. En stor olikhet mellan grupperna framträder i den upplevda ansträngningen, där gruppen grundskoleelever upplever högre ansträngning.

Syftet med studien var att observera hur förskolebarn kommunicerar och samspelar vid datorn, både verbalt och icke-verbalt. Syftet var även att belysa pedagogers uppfattningar om barns kommunikation och samspel och hur de organiserar datoranvändandet i verksamheten.Studien är av kvalitativ karaktär där videoobservationer och intervjuer användes. Totalt observerades 7 barn i 4-5 års ålder och 4 pedagoger intervjuades.Resultatet visade att barnen kommunicerade på olika sätt, detta delades in i 6 skilda kategorier: kommunikation om planering, emotionell kommunikation, icke-datorrelaterad kommunikation, kommunikation med spelets auditiva funktioner, kommunikation med datorn som person och kommunikation om spelet. Som mest höll sig kommunikationen om spelet som barnen spelade. Kroppsspråket bestod till störst del av gester i form av pekningar och vi märkte att gesterna hjälpte till där språket fattades.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med denna studie är att undersöka hur manliga brottare på elitnivå hanterar ängslan inför och under ett svenskt mästerskap. De frågeställningar som använts för att uppfylla syftet är:Vilka copingstrategier använder sig rutinerade brottare av inför en match jämfört med mindre rutinerade brottare?Upplevs ängslan i huvudsak som positiv eller negativ för prestationen?Finns det skillnader i hur rutinerade brottare hanterar ängslan jämfört med mindre rutinerade brottare inför och under ett SM?MetodVi har använt oss av både en kvantitativ och en kvalitativ metod, där den kvantitativa delen består av en enkät, Competitive State Anxiety Inventory-2R (CSAI-2R) som 18 manliga brottare (viktklass74 kg) mellan 17 och 32 år, fick fylla i. Den kvalitativa delen består av fyra intervjuer. Intervjupersonerna valdes ut efter tidigare internationella prestationer på seniornivå.

Sammanfattning Denna studie undersöker på vilket sätt kampidrott beskrivs som viktigt och värdefullt av de som inom kampidrotterna kan anses har formell makt eller tolkningsföreträde.Syfte och frågeställningarSyftet är att analysera meningsskapande praktiker inom kampidrott.? Vilka former av värdeskapande genom utövande av kampidrott framhävs avföreträdare för kampidrotterna?? Vilka skillnader och likheter finns mellan värdeskapande inom kampidrotter och Riksidrottsförbundets officiella styrdokument?MetodMetoden kan beskrivas som deduktiv tematisk analys och forskningsansatsen är främst deskriptiv och analytisk till sin karaktär. Hemsidor publicerade av kampidrotternas specialidrottsförbund samt tidningen Fighter magazine under åren 2007-2008 analyseras utifrån ett teoretiskt ramverk. Överensstämmelser mellan källmaterialets innehåll och teorin registreras som data och analyseras.ResultatUtövande av kampidrott som en form av fysisk träning med målet av förändra sin kropp och förbättra sin hälsa framhävs ofta i materialet. Även färdighetsträning är en ofta förekommande meningskapande praktik inom kampidrott.