Det är allt vanligare med 3D-projektering inom byggbranschen för att förbättra och effektivisera bland annat kollisionskontroll, ritningsframställning och mängdberäkningar. 3D-modellering har kommit långt i utvecklingen när det gäller husbyggnad men för mark & anläggningskonstruktion har utvecklingen varit begränsad. Jämfört med traditionella, tvådimensionella CAD-modeller är en tredimensionell CAD-modell uppbyggd på ett annorlunda sätt med objekt istället för ? linjer och streck?. Idag finns det många olika programvaror som erbjuder möjligheten att genomföra 3D-projektering.

Det är allt vanligare med 3D-projektering inom byggbranschen för att förbättra och effektivisera bland annat kollisionskontroll, ritningsframställning och mängdberäkningar. 3D-modellering har kommit långt i utvecklingen när det gäller husbyggnad men för mark & anläggningskonstruktion har utvecklingen varit begränsad. Jämfört med traditionella, tvådimensionella CAD-modeller är en tredimensionell CAD-modell uppbyggd på ett annorlunda sätt med objekt istället för ? linjer och streck?. Idag finns det många olika programvaror som erbjuder möjligheten att genomföra 3D-projektering.

Byggbranschen är inne i en övergångsfas mellan 2D och 3D. BIM, som arbetsmetod, och 3D-modeller blir allt vanligare. I broprojekt är dock efterfrågan på dessa modeller låg. På WSP i Stockholm används 3D-modelleringprogrammet Tekla Structures i stor utsträckning på flera avdelningar. Önskemål finns om att utöka användningen av programmet även inom Broprojektering.

Detta examensarbete ämnar besvara huruvida Tekla Structures kan fungera som ett lämpligt 3D-modelleringsprogram för konstruktionsgruppen Nyanläggning och Bro inom Grontmij Sverige. Med goda erfarenheter av Building Information Modeling, s.k. BIM, och 3D-modellering inom andra delar av Grontmij så fanns en önskan att optimera gruppens arbetsprocesser med den senaste kunskapen inom området. Arbetet har fokuserat på att praktiskt modellera en fallstudie baserat på ett av Grontmij tidigare genomfört anläggningsprojekt. För att säkerställa fallstudiens representativitet valdes en plattrambro med stor mängd armering som ansågs ha en komplex geometri vilket potentiellt skulle fördelaktigt kunna representeras i 3D.Vid skapandet av 3D-modellen och tillhörande ritningar delades processen in i tre steg; modellering, detaljering samt visualisering.

This thesis treats Building Information Modeling, BIM, in the production stage. Brieflydescribed BIM is virtual model of a building object where all information about theobject is gathered. All the involved operators in the construction project have access tothe model and can gather or share information about the project. There are several waysto apply BIM in the production stage. This thesis primarily deals with visualization of theobject, preparation and planning, the ability to take amounts from the model andcoordination and clash control.The basic issue was highlighted by Byggdialog AB.

Examensarbetet behandlar ett brotvärsnitt som inte entydigt kan betraktas som ett balktvärsnitt eller plattvärsnitt. Med de måttdefinitioner som används vid Broprojektering ska en plattkonstruktion ha en bredd som är fem gånger höjden, annars ska konstruktionen ses som en balk där även balkens längd definieras att vara större än tre gånger höjden. Brotvärsnittet som studeras i detta examensarbete kan alltså definieras både som ett plattvärsnitt och som ett balktvärsnitt. Målet med arbetet är att undersöka om det är möjligt att finna en metod att konstruera denna typ av tvärsnitt som befinner sig i gränslandet mellan två definitioner. Skillnaderna mellan en plattas och en balks verkningssätt ligger i att plattan antas bära last i två riktningar medan en balk enbart bär last i en riktning.Examensarbetet är genomfört i sammarbete med WSP Bro- och vattenbyggnad i Örebro, som konstruerade en bro med just detta tvärsnitt.

Byggbranschen ställs inför stora prövningar med högt satta mål inom klimat- och energipolitiken och en omfattande påverkan på naturmiljön till följd av dess stora material- och energiomsättning. Demonstrationsprojekt i byggbranschen anses vara ett viktigt steg i utvecklingen av ny byggteknik, men samtidigt finns det ett gap mellan goda resultat som demonstrationsprojekten kan uppvisa och det traditionella arbetssättet (Femenías, 2004) . Samtidigt som det finns ett behov av satsningar på miljöanpassad nyproduktion, finns det också ett stort behov av god förvaltning av våra befintliga byggnader. Bebyggelsen som helhet förnyas väldigt långsamt; drygt 90 procent av de hus som finns år 2020 är redan byggda (Miljövårdsberedningen, 2004). Byggnaders driftsskede har en betydande del i bygg- och fastighetssektorns miljöpåverkan (Byggsektorns kretsloppsråd, 2001), vilket ställer höga krav på fastighetsbolag och fastighetsförvaltare.Syftet med denna rapport är att belysa fastighetsförvaltarens roll i arbetet mot en hållbar utveckling, men också den eventuella problematik som råder med förvaltning av fastigheter som byggs som miljöprojekt.