Prognostisering, marknadsindex, Branschindex.

Syftet med uppsatsen är att undersöka olika modellers förmåga att prognostisera den systematiska samvariationen mellan Affärsvärldens Branschindex. Med regressionsanalys undersöks systematisk kovarians på den svenska aktiemarknaden under perioden 1997 ? 2006. Först skattas Branschindexens känslighet för olika riskfaktorer, skattningarna används för att skapa en varians-kovariansmatris. Utvärdering sker genom att vikterna för en global minsta variansportfölj beräknas med hjälp av den skattade varians-kovariansmatrisen.

Denna uppsats har gjorts på uppdrag av Ålands statistik- och utredningsbyrå (ÅSUB) i syfte att förklara och prognostisera de åländska företagens omsättningsutveckling över tiden.I uppsatsen har jag undersökt om en tidigare framtagen modell för att förklara Ålands omsättningsindex kan användas för att förklara olika Branschindex på Åland.Jag har även tagit fram två olika modeller på ledande indikatorer från Sverige och Finland med ARIMA-feltermer. De ledande indikatorerna är svenska och finska konsumenters förtroendeindex samt industrins förtroendeindex och svenska OMX 30 börsindex. Modellerna använder olika fördröjningar på dessa fem indikatorer som förklaringsvariabler. Modell 1 använder utvalda fördröjningar och Modell 2 använder glidande medelvärden på fördröjningsintervall.Jag har testat hur bra de två modellerna kan förklara och prognostisera Ålands omsättningsindex och de olika Branschindexen. Båda modellerna förklarar Ålands omsättningsindex bra.

Denna uppsats har gjorts på uppdrag av Ålands statistik- och utredningsbyrå (ÅSUB) i syfte att förklara och prognostisera de åländska företagens omsättningsutveckling över tiden.I uppsatsen har jag undersökt om en tidigare framtagen modell för att förklara Ålands omsättningsindex kan användas för att förklara olika Branschindex på Åland.Jag har även tagit fram två olika modeller på ledande indikatorer från Sverige och Finland med ARIMA-feltermer. De ledande indikatorerna är svenska och finska konsumenters förtroendeindex samt industrins förtroendeindex och svenska OMX 30 börsindex. Modellerna använder olika fördröjningar på dessa fem indikatorer som förklaringsvariabler. Modell 1 använder utvalda fördröjningar och Modell 2 använder glidande medelvärden på fördröjningsintervall.Jag har testat hur bra de två modellerna kan förklara och prognostisera Ålands omsättningsindex och de olika Branschindexen. Båda modellerna förklarar Ålands omsättningsindex bra.

Aktiekursen påverkas av en rad olika faktorer, allt från spekulationer- till nationella och internationella händelser. Många tidigare studier har genomförts för att undersöka i vilken utsträckning olika centrala makroekonomiska variabler påverkar aktiekursen, de flesta i USA och Asien. Studier på den svenska marknaden har i stort sett lyst med sin frånvaro. Syftet med studien är att undersöka om det finns något samband mellan olika aktieindex och makroekonomiska variabler genom att studera fyra olika Branschindex; finans, fastighet, teknologi och industri. Syftet är att lyfta fram eventuella skillnader mellan Branschindexen.

Sverige klassificerades år 2004 som det aktietätaste landet i världen, då hela 77 procent av befolkningen var exponerad mot aktiemarknaden i någon form. År 2012 uppgick innehaven på svenska börsen till 3 715 miljarder kronor. Utvecklingen på aktiemarknaden är därför något som berör merparten av Sveriges befolkning.Investerare har sedan börsens introduktion försökt förutse marknadens utveckling för att finna de vinnande aktierna. Detta har utmynnat i flera olika sätt att analysera marknaden, exempelvis genom teknisk och fundamental analys. En tredje omtalad metod är kalenderanomalier, vilket baseras på kända mönster som tenderar att inträffa under vissa perioder på handelsåret.

I denna studie undersöks möjligheten att prognostisera daglig avkastningen för branschindelad aktieindex, givet APT-modellen. Ur APT-modellen formuleras två modeller med olika grader av komplexitet, där möjligheten till dels prognosförmåga och dels möjligheten till att utveckla lönsamma strategier undersöks. Undersökning påvisar svårigheterna med att prognostisera avkastning för branschindelade aktieindex men att det är möjligt att utveckla lönsamma handelsstrategier ur de framtagna prognosmodellerna, där detta resultat leder till att effektiva marknadshypotesen förkastas.

Antalet börsintroduktioner på Stockholmsbörsen har varierat under de senaste åren. 37 bolag valde att börsnoteras på Stockholmsbörsens A- och O-lista mellan åren 2000 och 2005, men endast ett fåtal av dessa hade en positiv aktiekursutveckling under första året. Anledningen till att vissa företag blir framgångsrika medan andra lyckas mindre bra är dock inte självklar. Utmaningen är att finna vilka dessa faktorer är och i vilken riktning de påverkar aktiekursen. Tidigare forskning på utländska marknader har funnit troliga samband mellan framgångsrika nyintroducerade företag.

För alla intressenter på aktiemarknaden är det av stor vikt att fastställa hur olika faktorer påverkar börskurserna. Styrräntan är en sådan tänkbar faktor och mycket forskning har skett angående dennes påverkan på aktiemarknaden, främst på den amerikanska marknaden. De tidigare amerikanska studierna av eventuella samband mellan förändringar av styrräntan och aktiemarknaden har kommit till slutsatsen att sambandet existerar samt att det är av negativ karaktär. När höjningar av styrräntan har utannonserats har man sett en sänkning av aktiekurserna och vise versa.Denna uppsats undersöker genom en event studie om det finns något samband mellan reporänteförändringar och börskurser på den svenska marknaden. Fyra Branschindex från Stockholmsbörsen har används och studien gäller samtliga reporänteförändringar mellan januari 2004 till oktober 2008.

Franchising är ett fenomen som har ökat de senaste åren och vi vill med denna uppsats göra en systematisk empirisk undersökning av dess framgångsfaktorer. Vi har valt att testa detta utifrån Axbergs framgångsfaktorer. Faktorerna har vi utvecklat genom en referensram som möjliggör en betygssättning och analys. Vår hypotes som vi ska testa är: "Axbergs framgångsfaktorer leder till en relativt bättre lönsamhet." Vi har kopplat framgång med relativ lönsamhet för att kunna jämföra de valda fallföretagen med deras Branschindex. Vi har valt fem fallföretag där vi insamlar empiri genom intervujer med såväl tagare som givare.

Bakgrund: Den 10 mars 2000 blev Sverige ett av de sista västländerna att tillåta noterade bolag att återköpa egna aktier. Intresset för denna nya möjlighet har varit stort bland svenska börsbolag och fram till idag har ett femtiotal bolag återköpt egna till ett värde av åtskilliga miljarder. Syfte: Syftet med uppsatsen är att studera hur ett bolags återköp av egna aktier påverkar aktiekursen. Genomförande: Vi har studerat litteratur och artiklar om ämnet återköp. Vi har undersökt 48 företags återköp och dess kursutveckling en månad efter avslutat återköp.

Oljeprisets påverkan på svensk och europeisk ekonomi är högaktuell ? det skapar dagligen rubriker i massmedia. Inte minst på aktiemarknaden iakttas oljepriset noggrant. Denna studie undersöker huruvida statistiska samband mellan oljepriset och olika aktieindex kan påvisas, och även huruvida dessa går att utnyttja för prognostisering. Fyra Branschindex ? industri, kemi, transport och råvaror ? samt generalindex, för Sverige respektive EU, undersöks.Kointegrations- och regressionsanalys används för att undersöka sambanden mellan oljepris och aktieindex, och resultaten tillämpas sedan för prognostisering.

Uppsatsens syfte är att söka klarlägga om olika styrelseutformning, med avseende på sex bestämda faktorer, påverkar företagets prestation och om det går att genom statistisk analys fastslå om dessa faktorer utgör en mätbar påverkan på prestationen. Faktorererna utgörs av styrelsemedlemmarnas kön, genomsnittålder, andel utländska ledamöter i styrelsen som på ett direkt sett utgör oilka kategorier av styrelsemedlemmar. Dessutom har uppsatsen sett på effekten av styrelsens storlek och ledamöternas eventuella beroende. Dessa faktorer har jämförts med ett prestationsmått som utgjorts av företagets värdeförändring på börsen, korrigerat med respektive Branschindex. Jämförelsen har gjorts över fem år, med hjälp av regressionsanalys.

Uppsatsen behandlar incitamentsprogrammen hos ett urval företag på Stockholms A- och O-lista för att utreda huruvida det finns ett samband mellan bonusutbetalningar till företagens ledning och företagets framgång. Framgången definieras som avkastning på företagets aktie relativt avkastningen för Branschindex. Målet var att genom en multipel regressionsanalys belägga alternativt förkasta ett samband mellan VD:ns ersättning och företagets aktieavkastning. Studien är utförd på 59 st slumpmässigt urvalda bolag noterade på Stockholms A- och O-lista. Totalt ingick 190 st observationer spritt över åren 2002-2005.

Sedan år 2000 har det varit tillåtet för svenska företag att köpa tillbaka sina egna aktier. Sedandess har ungefär 80 företag initierat återköpsprogram. Tidigare empiriska studier, bådeutländska och svenska, har visat på en positiv aktiekursutveckling för de återköpandeföretagen. Motiven bakom återköpen anses vara signalering om undervärdering, reducering av?free cashflow? och därigenom av agentkostnader samt options- och flexibilitetsrelaterademotiv.Vi har studerat aktiekursutvecklingen justerad för Branschindex för återköpande företag upptill fem år efter återköpets annonsering.