SammanfattningSyftet: Att sammanställa vad som fanns beskrivet i vetenskaplig litteratur om bedömningsinstrument som kan användas av arbetsterapeuter för bedömning av behov av Bostadsanpassning för vuxna med främst fysiskt funktionsnedsättning. Metod: Systematisk litteraturstudie med sökning på fyra sökord i sju databaser. För att få ytterligare information om de funna bedömningsinstrumenten gjordes en manuell sökning via artiklarnas referenslistor för att kunna besvara frågeställningarna.  Resultat: Författarna fann sju bedömningsinstrument som bedömde olika aspekter av miljön i relation till person och/eller aktivitet. Inget av bedömningsinstrumenten var avsett att enbart bedöma behovet av Bostadsanpassning. Resultatet styrker behovet av bedömningsinstrument som innehåller både observation och självskattningsmoment för att få en helhetsbild av miljöns tillgänglighet och användbarhet. Konklusion:  Arbetsterapeuter som bedömer behovet av Bostadsanpassning behöver bedömningsinstrument som mäter både subjektiva och objektiva aspekter av hemmiljö.

Syftet med denna studie var att beskriva äldre personers aktivitetsmönster samt deras skattning av bostadens tillgänglighet och användbarhet före och efter en Bostadsanpassning. Undersökningsgruppen bestod av fem personer i ålder mellan 70 och 83 år. Studiens metod var fallstudie med en multipel ?embedded? design och datainsamling genom två frågeformulär, de tidigare utvecklade instrumenten ?Tillgängligheten i min bostad? och ?Kartläggning av aktivitet?. Datainsamlingen genomfördes vid tre olika tillfällen.

Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelse av delaktighet i en Bostadsanpassningsprocess. Sju kvinnor med varierande funktionshinder som beviljats och tagit del av Bostadsanpassning av kök intervjuades. Data analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys och resulterade i två huvudkategorier: ?Betydelsen av inflytande i processen? och ?Betydelsen av att få vara en del i processen? med underkategorierna Trygghet och tillit, Tillåtas vara delaktig i den första huvudkategorin och Påverkan och valmöjligheter, Självbestämmande och initiativtagande i den andra. Dessa kategorier beskriver när och hur kvinnorna upplevt delaktighet genom Bostadsanpassningsprocessen.

Syftet med denna studie var att beskriva whiplashskadade personers erfarenhet av Bostadsanpassningens betydelse för aktivitet. Intervjuer gjordes med sex personer med whiplashskada, och som fått sin bostad anpassad. I denna kvalitativa studie användes innehållsanalys som metod för analys av intervjutexterna. Resultatet av studien visar att Bostadsanpassningen haft betydelse för aktivitet. Anpassningen har möjliggjort och underlättat för den whiplashskadade i praktiskt utförande av aktivitet.

Sverige har idag en av världens äldsta befolkning och antalet äldre över 65 år beräknas att stiga. Detta innebär att fallolyckor i de äldres hemmiljö inomhus kommer att öka och detta bidrar enligt tidigare studier till ökade sjukvårdskostnader och minskad självständig aktivitet och delaktighet. En av arbetsterapeutens arbetsuppgifter är att arbeta förebyggande för att minska denna problematik. Studiens syfte var att undersöka hur detta förebyggande arbete utfördes av arbetsterapeuter för att minska fallrisken i de äldres hemmiljö inomhus, framförallt avseende miljöåtgärder. Datainsamlingen gjordes med hjälp av enkät på 41 yrkesverksamma arbetsterapeuter i sex skånska kommuner.

Syftet med studien var att beskriva personer med strokes erfarenheter av arbetsterapeutiska interventioner i hemmet. Urvalet omfattade tre kvinnor och två män mellan 46 - 69 år som hade haft stroke men var bosatta i hemmet. Dessa personer intervjuades utifrån en självkonstruerad intervjuguide innehållande både öppna och strukturerade frågor. Det insamlade datamaterialet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet presenterades med hjälp av tre teman som beskrev erfarenheter av arbetsterapeutiska interventioner i hemmet.

Abstract:Syfte: Att beskriva hur kommunernas äldre- och handikappomsorg infört och använder sig av ICF.Metod: Semistrukturerade telefonintervjuer med representanter för åtta svenska kommuner. Intervjuerna har transkriberats och analyserats genom kvalitativ innehållsanalys,Resultat: Resultatet redovisas under två teman. Ett tema handlar om hur kommuner infört ICF i kommunernas äldre- och handikappomsorg, med kategorierna införande i journalstruktur och införande av tankemodell. Ett tema handlar om hur kommunerna använder ICF i kommunernas äldre- och handikappomsorg. Kategorierna under det temat är användning i journalstruktur, användning av tankemodell och problem och utvecklingsbehov. Två olika typer av införande och användningssätt av ICF inom kommunernas äldre- och handikappomsorg framkom i studien.

Många patienter är osäkra på vad arbetsterapi innebär och vet därför inte vad de ska förvänta sig avbehandlingen. Förväntningarna på arbetsterapin påverkar också hur själva behandlingen upplevs.Syftet med denna uppsats var att beskriva patienters förväntningar på arbetsterapi, upplevelser av denarbetsterapi de fick samt den upplevda nyttan av arbetsterapi. Metoden som valdes var en kvalitativsemistrukturerad intervjustudie eftersom den ger möjlighet att få förståelse för deltagarens upplevelserkring ett visst område. Fem intervjuer genomfördes. Deltagarna var mellan 65-86 år, båda könen varrepresenterade och de hade någon form av stroke eller ortopedisk åkomma.

Funktionshindrade personer har möjlighet att få sin bostad anpassad så ett de kan leva ett självständigt liv i ett eget boende. Anpassningen betalas av kommunen genom ett Bostadsanpassningsbidrag. De senaste åren har, inom Norrköpings kommun, kostnaderna för Bostadsanpassningsbidrag ökat kraftigt och överstigit den budget som tilldelats. Syftet med den här rapporten är att undersöka hur andra kommuner arbetar med handläggning och upphandling av Bostadsanpassningsärenden. En del frågor rör även åldersfördelningen.

Detta examensarbete är utfört vid Tekniska Högskolan i Jönköping och är ett led i den treåriga byggingenjörsutbildningen. Rapporten gjordes i samarbete med Stadsbyggnadskontoret i Jönköping. Syftet var att öka möjligheterna för personer att kunna bo kvar i sin bostad, s.k. kvarboende, genom ett förändrat basutformningsprogram.Ett basutformningsprogram är utökade krav på tillgänglighet och används vid om- och nybyggnation. Tillgängliga bostäder blir allt viktigare i och med att antalet äldre i Sverige blir fler och fler.