Syftet med studien är att undersöka på vilket sätt man arbetar med skönlitteratur i grundskolan. Studien är av kvalitativ natur och har genomförts i form av intervjuer. Defrågeställningar som varit relevanta för undersökningen och som legat som grund för intervjuerna har berört litteraturundervisningens karaktär, planering och aktuella utförande. Intervjuerna har innefattat två svensklärare på grundskolan och fyra elever. Resultaten från intervjuerna har sammanställts och analyserats med utgångspunkt både i de teorier som presenterats i undersökningens inledande kapitel samt i aktuella styrdokument..

Citat från Bokrecensioner används på omslagen till pocketböcker för att övertala till läsning av dessa. En journalistisk produkt utnyttjas alltså i ett senare skede för kommersiella syften. Recensenten kan därmed sägas ha förlorat kontrollen över sin text och därmed kan det uppstå en konflikt mellan journalistiska ideal och kommersiella krafter. Det blir då intressant att undersöka hur användandet ser ut och hur upphovsmännen till den journalistiska produkten resonerar kring fenomenet. Syftet med undersökningen är således att undersöka hur journalistiskt material - i form av citat från recensioner ? används i kommersiellt syfte på pocketböckers omslag, samt hur ett antal recensenter ser på detta..

Den här uppsatsen handlar om elever i skolår 8 och 9, samt elever på gymnasiet. Fokus är på deras lärande, deras tankar och språk i uppgiften litteraturläsning och recensionsskrivande. I skolan arbetar elever ofta med att läsa litteratur samt skriva recensioner, därför är det intressant att utröna vilken lärandepotentialen kan vara i denna uppgift. Till vår hjälp har vi tagit en kvalitativ textanalys i ljuset av den fenomenografiska ansatsen för att kunna se den variation av uppfattningar som finns. I studien har vi analyserat 38 Bokrecensioner av elever i skolår 8 och 9 samt gymnasiet.

Undersökningen som genomförts grundar sig på sex lärares beskrivning av hur de använder, och hur de skulle vilja använda, skönlitteraturen i undervisningen. Lärarna arbetar i de tidigare åren (1-3 samt mellanåren (4-6). Kvalitativa samtalsintervjuer har genomförts och sammanställts i olika kategorier efter transkribering. Det visade sig att samtliga lärare använder sig av skönlitteraturen i undervisningen men i olika utsträckning. De lärare som arbetade med äldre elever hade ett mer genomarbetat arbetssätt, i form av bokloggar och Bokrecensioner, när det kom till användandet av skönlitteratur.

INLEDNING OCH PROBLEM: När jag under min utbildning genomförde min verksamhetsförlagda utbildning upplevde jag att skönlitteraturen som lästes i klasserna sällan behandlades med samtal. Oftast lärde sig eleverna att skriva ?Bokrecensioner?, men de fick aldrig samtala och reflektera om det lästa. Jag funderade över om detta kunde ha en negativ påverkan på elevernas läsintresse. Syftet med studien är att undersöka intresse för boksamtal i grundskolans undervisning som påverkan till ökad förståelse av omvärlden med läsning av skönlitteratur.

I denna uppsats behandlas pojkars skrivande i svenskämnet på industritekniska programmet. Kvalitativa intervjuer genomförs med fyra strategiskt utvalda pojkar (betyg IG?MVG) i årskurs 3. Pojkarna beskriver sig själva som skribenter och sin textproduktion, samt avgör skrivundervisningens relevans som förberedelse inför privat- och yrkeslivets skriftbruk. Deras texter analyseras utifrån Palmér och Östlund-Stjärnegårdh (2005), varefter kopplingar mellan texterna och uppfattningarna om skrivande påvisas.