Annedal is a brand new neighborhood in the Bromma part of Stockholm. The neighborhood construction has now reached its halfway point. When finished, 5000 people are estimated to live in Annedal. The focus for the new area is variation. Both housing co-operatives and rented apartments have been built and more are under construction.A study about the valuation of town quality in the Stockholm region was produced by the Stockholm County Council in 2011.

Syfte: Denna studie ämnar undersöka hur sambandet ränteförändring och risk ser ut, utifrån bankernas perspektiv såsom bostadslångivare. Hur påverkas bostadspriser och hushållens Boendekostnader av räntan? Innebär nuvarande situation på den svenska marknaden någon risk och är bankerna i så fall medvetna om denna? Finns det anledning att se över nuvarande strategi för bostadsutlåning för att bättre möta ett eventuellt högre ränteläge? Metod: Sambandet ränta ? risk utforskas genom antagandet att kreditrisk drivs av dels sjunkande bostadspriser och dels ökande Boendekostnader. Alltså studeras hur dessa två faktorer påverkas av en ränteförändring. Denna del görs deduktivt genom tillämpning av kvantitativ data på diverse teori om bostadspriser.

Bakgrund: Idag finns det i Fastighetsmäklarlagen ett krav på att en fastighetsmäklare ska upprätta en skriftlig beräkning av köparens Boendekostnader. Detta krav får endast åsidosättas då köparen uttryckligen avstår sin rätt. Det har upprättats ett förslag till en ny fastighetsmäklarlag i vilket kravet på att upprätta boendekostnadskalkyler tagits bort och ersatts med att mäklaren endast är skyldig att upprätta en boendekostnadskalkyl då köparen efterfrågar en sådan. Mål: Målet med denna rapport är att ge en aktuell bild av vad fastighetsmäklare har för uppfattning om boendekostnadskalkyler idag och huruvida de fördelar som fastighets-mäklarna ser kring boendekostnadskalkyler är anledning nog för att kontinuerligt upprätta dessa även efter att lagkravet försvinner. Metod: Rapporten bygger på en kvantitativ enkätundersökning, fem öppna djupintervjuer med kvalitativ forskningsansats samt litteraturstudier.

Bakgrund och problem: 2014 kom ett förbud mot progressiv avskrivning i Kregelverkenoch därmed försvann möjligheten för bostadsrättsföreningar att tillämpaavskrivningsmetoden. Det har tidigare varit vanligt inom bostadsrätts branschen attanvända sig av progressiv avskrivning på fastigheten. Då förbudet kom fanns rädslanom kraftigt ökande Boendekostnader till följd av den högre kostnaden för avskrivningar.Mål med uppsatsen: Uppsatsen undersöker effekterna på de finansiella rapporterna ioch med förbudet mot progressiv avskrivning i K-regelverken och därmedbostadsrättsföreningar.Metod: Uppsatsen byggs kring en kvalitativ metod där grunden är intervjuer gjordamed representanter från bostadsrättsföreningar, fastighetsbolag, revisionsfirma ochbyggbolag. För att komplettera intervjuerna har även tidningsartiklar om debattenstuderats samt litteratur hur bostadsrättsföreningar drivs.Slutsats: Uppsatsens resultat tyder på att den finansiella rapporteringen ibostadsrättsföreningar behöver bli tydligare, framför allt i förvaltningsberättelsen. Därbehöver föreningar utveckla och förklara verksamhetsåret på ett sätt som gör detbegripligt för intressenter.

Detta examensarbete har utförts på institutionen för Infrastruktur, avdelningen för Bygg- och fastighetsekonomi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm. Vi har undersökt hur räntekänslig en förstagångsköpare av en bostadsrätt i centrala Stockholm är, givet ett antal kriterier. Vi är själva studenter som efter examen är potentiella köpare av en bostadsrättslägenhet och därför är detta ämne av stort intresse för oss. Vi har tagit reda på ungefär vilken inkomst man kan tänkas ha som nyutexaminerad teknolog och sedan redogöra för vad som händer när man tar ett lån vid ett bostadsrättsköp samt om räntesituationen förändras. Vi vill också redogöra för de rutiner och regler som bankerna har när det gäller bolån i dagsläget.

The purpose of this paper is to present and analyze the yearly expenses for Swedish rental apartments during the period 1999 to 2007. At the end, it will give the reader a general picture of how the cost-level has fluctuated depending on the production year when the apartment building was finished, and where the same building is located. This paper has the following questions as a starting point:- Can there be an identification of regions depending on where people tend to favor renting an apartment?- How are those regions distributed? That is, where are the cost-levels of the yearly rental expenses highest and where are the levels lowest?Nine statistical surveys from the Swedish government agency Statistics Sweden (Statistiska Centralbyrån) have been used as primary sources for this paper. These surveys deal with price pictures of housing in general, but for this paper the only information that has been used is the one about rental apartments.

Abstract: Utsagor gällande framtida utfall betecknas som framtidsstudier. Den mest vidsprida och accepterade av alla framtidsstudier är den så kallade demografiska prognosen. Föreliggande uppsats har som syfte besvara tre frågeställningar genom att analysera prognoser utifrån ett kommunalt perspektiv. Frågeställningarna är följande: Vilken sammansättning, ställning och syfte har nutida befolkningsprognoser inom den Svenska kommunala verksamheten? Hur kommer den geografiska fördelningen av människor utvecklas under det kommande decenniet, och vilka trender ligger bakom denna utveckling? Kan moderna demografiska prognoser anses utgöra ett tillförlitligt planeringsunderlag för den nutida kommunala verksamheten ? Det är primärt den deskriptiva metoden som tillämpas i uppsatsen.

Bostadsmarknaden har de senaste åren kännetecknats av en kraftig prisutveckling med ökande taxeringsvärden, vilket för många inneburit en betydande ökning av fastighetsskatten. Detta har bland annat slagit hårt mot pensionärer med låg pension, som fått ökade Boendekostnader och därför inte haft råd att bo kvar i sina hus som de bott i under flera decennier. För vissa pensionärer hade en alternativ lösning kunnat vara att teckna ett banklån. Problemet är att de flesta banker ansett att pensionen varit otillräcklig för återbetalning av lån. 2002 kom Finansinspektionen med ett uttalande, vilket innebar att det blev möjligt för banker och låneinstitut att låna ut pengar mot förmögenhetsvärdet i fastigheter.