Nålstick är för barn ofta en upplevelse förenad med obehag. Det finns ett stort antal studier kring barns smärtupplevelser i samband med nålstick, men de är uteslutande utförda i sjukhusmiljö eller liknande miljöer. Syftet med denna studie var att jämföra tolvåriga pojkars och flickors upplevelse av smärta i samband med venös Blodprovstagning i skolmiljö och se om det föreligger någon skillnad mellan könen. Materialet är hämtat ur en enkät från en pågående studie om dold celiaki, ETICS, och metoden som användes var kvantitativ. Frågorna som valdes ur enkäten berör upplevelsen av Blodprovstagningen.

Nålstick är för barn ofta en upplevelse förenad med obehag. Det finns ett stort antal studier kring barns smärtupplevelser i samband med nålstick, men de är uteslutande utförda i sjukhusmiljö eller liknande miljöer. Syftet med denna studie var att jämföra tolvåriga pojkars och flickors upplevelse av smärta i samband med venös Blodprovstagning i skolmiljö och se om det föreligger någon skillnad mellan könen. Materialet är hämtat ur en enkät från en pågående studie om dold celiaki, ETICS, och metoden som användes var kvantitativ. Frågorna som valdes ur enkäten berör upplevelsen av Blodprovstagningen.

Risken för sjukvårdspersonal att i sitt arbete smittas med humant immunbristvirus (HIV) anses vara liten, men beräknas öka i takt med att andelen patienter med HIV/acquired immuno deficiency syndrom (AIDS) i behov av vård ökar. Nålsticksskada är den situation i vilken sjukvårdspersonal oftast riskerar att utsättas för HIV-smitta. Syftet med studien var att undersöka förebyggande av HIV-smitta vid utförande av Blodprovstagning i samband med HIV-rådgivning utifrån rådgivarnas upplevelser och faktiska handlande vid Blodprovstagning. Studien genomfördes med etnografisk metod bestående av intervjuer och observationer. Resultatet presenteras i tre teman enligt följande: sjukhusets förebyggande riktlinjer för HIV- smitta, miljö i vilken Blodprovstagningarna utfördes samt HIV-rådgivarnas upplevelser och handlande.

Syftet: Studiens syfte var att belysa vad som inverkar på sjuksköterskans upplevelse av trygghet vid Blodprovstagning på barn. Metod: Studien har en kvalitativ ansats där data insamlades med hjälp av nio intervjuer för att få svar på studiens syfte. Intervjuerna transkriberades i nära anslutning till intervjutillfället. Datamaterialet analyserades med hjälp av innehållsanalys inspirerad av Burnard (1991) där tre kategorier och åtta subkategorier arbetades fram. Resultat: Studiens resultat visade att sjuksköterskorna upplevde att deras trygghet kunde påverkas av olika aspekter i både positiv och negativ riktning. Erfarenheten var en viktig del, däribland personliga erfarenheter samt att ta hjälp av kollegor och deras erfarenheter. Vidare visade det sig att Blodprovstagningssituationen spe-lade stor roll både i vilket Blodprovstagningssätt som valdes och i Blodprovstagningens utgång.

Bakgrund: Prematurt fo?dda barn utsa?tts fo?r ma?nga sma?rtsamma ingrepp under sin tid pa? neonatal va?rdavdelning. Det finns behov av att utveckla icke- farmakologisk sma?rtlindring som komplement till farmakologisk sma?rtlindring fo?r denna patientgrupp. Tidigare forskning har visat att inspelad musik under Blodprovstagning har positiva effekter pa? prematurt fo?dda barns fysiologiska va?rden samt beteendema?ssiga respons.

Dagens forskning inom medicinteknik öppnar möjligheter för billig och enkel analys av kapillära blodprov. Detta, i kombination med ett ökat behov av vård och en ansträngd ekonomi har lett till en debatt i vårt samhälle om hemdiagnostikens roll i en framtida vårdplattform. Målet med projektet har varit att skapa ett koncept för kapillär Blodprovstagning som ska fungera inom ett system där patienten har större inflytande och insyn i sin egen hälsa. För att uppnå detta att studenten har undersökt betydelsen av gränssnittet mellan användare och teknik i en kontext där tillförlitliga resultat och säker användning är avgörande. Slutresultatet är ett produktkoncept som minimerar risken för skador och stress vid förstagångsanvändande samtidigt som den hjälper användaren att genomföra aktiviteten på ett sätt som ökar möjligheten till att uppnå ett tillförlitligt testresultat..

Inom vården sker det varje år dödsfall till följd av medicinska misstag och felaktiga beslut. Blodanalyser och andra laboratorietester är en viktig och vanlig metod för att i ett tidigt stadium kunna diagnostisera patienter. För att minimera fel och säkra kvalitén på analyserna är det viktigt att provtagningen utförs korrekt. Vårdhandboken riktar sig till yrkesutövande vårdpersonal och anger tydliga riktlinjer och användbara verktyg för hur provtagningen bäst ska utföras. Syftet med studien var att undersöka om sjuksköterskor följer Vårdhandbokens riktlinjer för venös Blodprovstagning.

Bakgrund: Uppskattningsvis lider 10 % av världens befolkning utav någon form av stickrädsla. Vaccinationer och Blodprovstagning är vanligt förekommande i dagens moderna sjukvård och stickrädda patienter kan undvika sjukvården och på så vis försämra sin hälsa. Sjuksköterskan kan lindra lidandet som rädslan medför hos den enskilda individen genom beprövad kunskap om stickrädsla. Syfte: Belysa omvårdnadsmetoder sjuksköterskan kan använda sig av för att lindra patientens lidande vid stickrädsla. Metod: Litteraturstudie baserad på kvalitativa artiklar med kvalitativ ansats.

Kolonisationen har format ma?nga la?nder, men i vilken utstra?ckning? Detta a?r ett aktuellt a?mne eftersom kolonialism fortfarande finns idag. I den ha?r uppsatsen underso?ks da?rfo?r kolonisationens pa?verkan pa? ekonomisk utveckling. Med hja?lp av tva?rsnittsdata och OLS-regressioner visar resultatet att brittiska kolonier i va?rlden, relativt franska kolonier, i genomsnitt haft ho?gre BNP per capita a?r 2000 och att detta tycks bero pa? skillnader i humankapital, demokrati och institutioner.

Perifer venkateter är en vanlig medicinsk produkt som handhas av läkare eller sjuksköterskor. Rätt kunskap och tillvägagångssätt hos behandlande vårdpersonal kan minska risken för komplikationer, såsom tromboflebit. Syftet med denna studie var att undersöka sjuksköterskors kunskap om, och följsamhet gentemot, riktlinjer avseende perifer venkateter. Metod: studien genomfördes med en kvantitativ ansats och 26 sjuksköterskor deltog i en enkätundersökning. Resultatet visade att sjuksköterskorna hade god kunskap avseende prevention för komplikation vid användning av perifer venkateter, val av placering samt dokumentation på förbandet.

Chromogranin A (CgA) är ett protein som finns i chromaffinceller i binjuremärgen och sympatiska nervändar. CgA frisätts tillsammans med adrenalin och noradrenalin, transmittorsubstans i sympatiska nervsystemet, genom exocytos, vid ökad sympatikusaktivitet. Det finns studier som tyder på att en produktion av CgA kan ske även i spottkörtlarna. CgA koncentrationen i blodet har hos människa visat sig vara en känslig biomarkör för att förutsäga mortaliteten hos patienter med olika livshotande tillstånd. CgA-nivåer i saliv har också visat sig vara en möjlig markör för psykologisk stress. CgA har även hos hundar påvisats i flera olika neuroendokrina vävnader och neuroendokrina tumörer.

Bakgrund: Inom vården är möten med vuxna patienter som känner obehag inför Blodprovstagning eller rädsla vid situationer där stick är inblandat vanligt förekommande. Studier visar att det rör sig om cirka tio procent av den vuxna befolkningen som känner stickrädsla. Sjuksköterskan har därvid ett stort ansvar att hjälpa patienterna genom de ibland påfrestande situationer som kan uppstå på grund av stickrädslan. Syfte: Syftet var att beskriva vad sjuksköterskan kan göra för att underlätta för den vuxna patienten med stickrädsla vid sticksessioner. Metod: Studien är en litteraturstudie där resultatet baserats på kvantitativa och kvalitativa originalartiklar.

Bakgrund: Inom vården är möten med vuxna patienter som känner obehag inför Blodprovstagning eller rädsla vid situationer där stick är inblandat vanligt förekommande. Studier visar att det rör sig om cirka tio procent av den vuxna befolkningen som känner stickrädsla. Sjuksköterskan har därvid ett stort ansvar att hjälpa patienterna genom de ibland påfrestande situationer som kan uppstå på grund av stickrädslan. Syfte: Syftet var att beskriva vad sjuksköterskan kan göra för att underlätta för den vuxna patienten med stickrädsla vid sticksessioner. Metod: Studien är en litteraturstudie där resultatet baserats på kvantitativa och kvalitativa originalartiklar.

Bakgrund: Inom vården är möten med vuxna patienter som känner obehag inför Blodprovstagning eller rädsla vid situationer där stick är inblandat vanligt förekommande. Studier visar att det rör sig om cirka tio procent av den vuxna befolkningen som känner stickrädsla. Sjuksköterskan har därvid ett stort ansvar att hjälpa patienterna genom de ibland påfrestande situationer som kan uppstå på grund av stickrädslan. Syfte: Syftet var att beskriva vad sjuksköterskan kan göra för att underlätta för den vuxna patienten med stickrädsla vid sticksessioner. Metod: Studien är en litteraturstudie där resultatet baserats på kvantitativa och kvalitativa originalartiklar.

Blood sampling is one of the most important diagnostic tools in veterinary medicine, and this is also true for avian medicine. A properly collected and handled venous sample can be used for serology, biochemistry and electrolyte analysis, as well as for blood smears, packed cell volume and cell differentiation. Caring for sick birds is a challenge for all veterinary staff. Many birds are easily stressed individuals, and to a very ill bird a big increase in stress level can even be fatal. Avian patients who are presented in a veterinary clinic are often in a poor condition, and blood sampling is an invasive procedure that can cause stress to the patient.