Denna uppsats är en kvantitativ studie med kvalitativa inslag om tjugo andraspråksinlärares syntax i texter skrivna för nationella prov i svenska som andraspråk B på gymnasienivå. De aspekter utifrån vilka texternas syntax analyseras är vilka Bisatser som inlärarna använder, hur de topikaliserar adverbial och hur de placerar adverbial föredet finita verbet i Bisatser. Genomgående analyseras dessa utifrån ett betygsperspektiv. Tio av eleverna har fått godkänt betyg och tio icke-godkänt.Undersökningen visar att skillnaderna vad gäller användningen av olika bisatstyperär små. Däremot finns mycket stora skillnader i spetsställningen av adverbialen ihuvudsatser och adverbialens placering i Bisatser, där det är över hälften av Bisatserna ide icke-godkända texterna vars ordföljd är målspråksavvikande..

Denna studie har som syfte att betrakta hur bisatsanvändning hos vuxna avancerade inlärare av svenska som andraspråk ser ut jämfört med inlärare med svenska som modersmål; detta med avseende på både frekvens och variation.För att besvara mina två frågeställningar angående först frekvens och sedan variation har jag valt att granska uppsatser skrivna av L2- och L1-komvuxstuderande som har gått de högskolebehörighetsgivande gymnasiekurserna Svenska som andraspråk B respektive Svenska B på Komvux. Uppsatserna är skrivna som en del i det nationella prov som inlärarna har deltagit i vid slutet av kursen.För att bevara reliabiliteten för denna undersökning har jag utgått ifrån en definition och indelning av Bisatser som presenteras i Svenska akademiens grammatik, kallad SAG, och Svenska akademiens språklära, kallad SAS. Genom att söka de Bisatser som inlärarna använder och sammanställa dem i jämförelsetabeller har jag lyckats med att kontrollera och jämföra de olika bisatsgrupper och bisatsinledare som L2- respektive L1-inlärare använder.Undersökningen visar att det finns skillnader i bisatsanvändningen mellan dessa två inlärargrupper men att skillnaderna inte är avsevärt stora. Jämfört med L1-texterna har Bisatser i L2-texterna högre frekvens vilket kan bero på att L2-uppsatserna i genomsnitt är längre, 800 ord/text gentemot 700 ord/text. Däremot har Bisatserna i L2-texterna mindre variation.

Sammandrag Det här arbetet handlar om elevgrupper på tre olika nivåer och hur de nyttjar Bisatser i sina texter. Två av grupperna har svenska som sitt andraspråk; en av dem går på grundläggande vuxenutbild-ning och den andra på den gymnasiala motsvarigheten. Den tredje gruppen utgörs av elever med svenska som förstaspråk, och dessa studerar på gymnasial vuxenutbildning.För att fastställa andraspråkselevernas möjligheter att utveckla en komplex syntax, undersöks först deras PT-nivå utifrån Processbarhetsteorin och därefter syntaktiskt samordning och underordning av Bisatser. Därefter anläggs olika perspektiv på bisatsanvändning, såsom nivåer av underordning, bi-satsfrekvens och topikalisering av Bisatser. Likheter och skillnader mellan de tre grupperna visas och mynnar ut i slutsatsen att studienivå är viktigare faktor för L2-tillägnande än förstaspråk.

Denna studie har som syfte att betrakta hur bisatsanvändning hos vuxna avancerade inlärare av svenska som andraspråk ser ut jämfört med inlärare med svenska som modersmål; detta med avseende på både frekvens och variation.För att besvara mina två frågeställningar angående först frekvens och sedan variation har jag valt att granska uppsatser skrivna av L2- och L1-komvuxstuderande som har gått de högskolebehörighetsgivande gymnasiekurserna Svenska som andraspråk B respektive Svenska B på Komvux. Uppsatserna är skrivna som en del i det nationella prov som inlärarna har deltagit i vid slutet av kursen.För att bevara reliabiliteten för denna undersökning har jag utgått ifrån en definition och indelning av Bisatser som presenteras i Svenska akademiens grammatik, kallad SAG, och Svenska akademiens språklära, kallad SAS. Genom att söka de Bisatser som inlärarna använder och sammanställa dem i jämförelsetabeller har jag lyckats med att kontrollera och jämföra de olika bisatsgrupper och bisatsinledare som L2- respektive L1-inlärare använder.Undersökningen visar att det finns skillnader i bisatsanvändningen mellan dessa två inlärargrupper men att skillnaderna inte är avsevärt stora. Jämfört med L1-texterna har Bisatser i L2-texterna högre frekvens vilket kan bero på att L2-uppsatserna i genomsnitt är längre, 800 ord/text gentemot 700 ord/text. Däremot har Bisatserna i L2-texterna mindre variation.

Denna studie har som syfte att betrakta hur bisatsanvändning hos vuxna avancerade inlärare av svenska som andraspråk ser ut jämfört med inlärare med svenska som modersmål; detta med avseende på både frekvens och variation.För att besvara mina två frågeställningar angående först frekvens och sedan variation har jag valt att granska uppsatser skrivna av L2- och L1-komvuxstuderande som har gått de högskolebehörighetsgivande gymnasiekurserna Svenska som andraspråk B respektive Svenska B på Komvux. Uppsatserna är skrivna som en del i det nationella prov som inlärarna har deltagit i vid slutet av kursen.För att bevara reliabiliteten för denna undersökning har jag utgått ifrån en definition och indelning av Bisatser som presenteras i Svenska akademiens grammatik, kallad SAG, och Svenska akademiens språklära, kallad SAS. Genom att söka de Bisatser som inlärarna använder och sammanställa dem i jämförelsetabeller har jag lyckats med att kontrollera och jämföra de olika bisatsgrupper och bisatsinledare som L2- respektive L1-inlärare använder.Undersökningen visar att det finns skillnader i bisatsanvändningen mellan dessa två inlärargrupper men att skillnaderna inte är avsevärt stora. Jämfört med L1-texterna har Bisatser i L2-texterna högre frekvens vilket kan bero på att L2-uppsatserna i genomsnitt är längre, 800 ord/text gentemot 700 ord/text. Däremot har Bisatserna i L2-texterna mindre variation.

Den kvesitiva bisatsen, som är ett slags interrogativ bisats, hör till deBisatser som ibland har faordföljdistället för afordföljd.Denna uppsatshandlar om dessa kvesitiva Bisatser med faordföljd.Uppsatsen mål äratt beskriva hur och varför konstruktionen används.Materialet har hämtats från Internet dels med hjälp av sökmotornGoogle, dels genom excerpering av text. I jämförande ändamål har ävenkvesitiva afsatsersamlats in.En del underordnade kvesitiva fasatserär syntaktiskt dubbeltydiga.Dessa kan betraktas som antingen Bisatser eller anförda meningar. I dettaavseende liknar konstruktionen den narrativa bisatsen med faordföljd,som också har en vag gräns mot den anförda meningen.Bisatser med faordföljdanvänds normalt för att uttrycka en självständigspråkhandling. I grammatiken brukar dessa Bisatser sägas varahävdade eftersom bisatsens innehåll framhålls som ett eget påstående.Undersökningen visar att även kvesitiva Bisatser kan användas på dettasätt, men de uttrycker då inte påståenden utan frågor.En unik egenskap för den kvesitiva bisatsen är att den kan ha faordföljdäven utan att uttrycka en självständig språkhandling. Bisatsersom används på detta sätt har fått störst utrymme i undersökningen,vilket motiveras av att deras funktion är mindre klar, men även av att detroligen blivit vanligare under senare tid.Undersökningen kan inte påvisa några syntaktiska faktorer sompåverkar eller begränsar de här Bisatserna.

I denna uppsats studeras språket i Bergspredikan i de tre officiella svenska bibelversionerna, vilka gavs ut 1541 (GVB), 1917 (B1917) och 1999/2001 (B2000). Syftet med uppsatsen är att jämföra användningen av Bisatser, konnektiver samt grafiska meningar och makrosyntagmer mellan de tre översättningarna.För Bisatserna studeras dels antal första- andra- och tredjegradsBisatser, dels andelen nominala, adverbiella och attributiva Bisatser. Konnektiverna klassificeras efter funktion och delas in i olika typer. Huvudtyperna är additiva, temporala, adversativa, kausala och komparativa konnektiver. Korrelationen mellan grafiska meningar och makrosyntagmer undersöks och den genomsnittliga längden på grafiska meningar och makrosyntagmer i varje version beräknas.

Syftet med denna uppsats är att undersöka satsadverbialplaceringen i huvudsatser och Bisatser hos andraspråksinlärare av svenska på motsvarande SFI C nivå. Undersökningens informanter är åtta andraspråksinlärare i åldrarna 17-19 år, vilka läser kursen i långsam respektive snabb studietakt. Undersökningen syftar även till att ta reda på om det finns skillnader mellan receptiva (språkförstå-else) respektive produktiva (språkanvändning) kunskaper samt undersöka om det finns skillnader i användningen av några vanligt förekommande satsadverbial. Vidare syftar undersökningen till att se om det finns skillnader i satsadverbialplaceringen mellan snabb respektive långsam inlärnings-grupp. Det analyserade materialet består av informanternas egenproducerade texter till ett antal bil-der, där de ombeds använda ett antal satsadverbial, samt ett lucktest, där satsadverbialen är bort-plockade.Resultaten visar att satsadverbialplaceringen i huvudsatser är till mer än hälften korrekt i både produktiva och receptiva kunskaper.

I den här uppsatsen presenteras en kvantitativ undersökning av språket i två svenska dagstidningar från år 1831, Aftonbladet och Dagligt Allehanda. Syftet är att ta reda på om det finns några syntaktiska skillnader mellan tidningarna. Med bakgrund i att Aftonbladet anses vara den första moderna dagstidningen i Sverige är frågan om detta även återspeglas i språket. Undersökningen baseras på totalt 20 texter, bestående av tidningarnas inrikesnyheter, hämtade från perioden mellan den 3 januari och den 10 mars 1831. De språkdrag som har undersökts är framför allt meningslängd, Bisatser, utbyggda nominalfraser samt fundament i huvudsats.

Syftet med denna uppsats är att undersöka satsadverbialplaceringen i huvudsatser och Bisatser hos andraspråksinlärare av svenska på motsvarande SFI C nivå. Undersökningens informanter är åtta andraspråksinlärare i åldrarna 17-19 år, vilka läser kursen i långsam respektive snabb studietakt. Undersökningen syftar även till att ta reda på om det finns skillnader mellan receptiva (språkförstå-else) respektive produktiva (språkanvändning) kunskaper samt undersöka om det finns skillnader i användningen av några vanligt förekommande satsadverbial. Vidare syftar undersökningen till att se om det finns skillnader i satsadverbialplaceringen mellan snabb respektive långsam inlärnings-grupp. Det analyserade materialet består av informanternas egenproducerade texter till ett antal bil-der, där de ombeds använda ett antal satsadverbial, samt ett lucktest, där satsadverbialen är bort-plockade.Resultaten visar att satsadverbialplaceringen i huvudsatser är till mer än hälften korrekt i både produktiva och receptiva kunskaper.

Traditionellt har tempusböjning och person-/numeruskongruens på verb varit de starkaste kriterierna för finithet. Det har dock visat sig vara svårapplicerade kriterier för många språk och finithet på satsnivå ? huruvida en sats är självständig eller ej ? har blivit en viktig fråga för definitionen.Uppsatsen syftar till att beskriva och analysera finithetsfenomenet utifrån språket trumaí.Det tycks finnas flera fenomen som är tecken på en finithetsdistinktion i trumaí, framför allt -n/-e-klitikan som markerar 3Abs på verbet vid absolutivargumentets frånvaro, samt FT-partiklarna som har en tempusfunktion. För imperativ verkar det vara så att imperativpartiklarna har en intern distribution baserad på person och animathet hos absolutivargumentet, vilket kan tolkas som att det finns en argumentkongruens frikopplad från den semantiska inkorporeringen av andraperson som subjekt. Gällande finithet på satsnivå finns det i trumaí både finita och infinita satser som kan fungera som Bisatser.

Klädesborste eller skohorn? En språklig och innehållslig jämförelse av Jan Guillous Ondskan i vanlig och lättläst version.I denna uppsats görs en språklig och innehållsmässig jämförelse mellan två versioner av Jan Guillous bok Ondskan, dels originalversionen, dels en version som är bearbetad för att vara lättläst.I uppsatsen ges först en bakgrund till den svenska produktionen av böcker som är speciellt tillrättalagda för att vara lätta att läsa. Dessa lättlästa böckerna har ibland kritiserats, då vissa människor anser att lättlästa bearbetningar av böcker förvandskar och förstör texterna. I uppsatsen undersöks om detta stämmer.De faktorer som jämförs i originalversionen och den lättlästa versionen är strykningar, perspektiv, ord och meningsbyggnad. I studien av strykningar undersöks vilka scener som strukits i den lättlästa versionen.

Syftet med denna uppsats är att jämföra fundament i skriftlig andraspråks- och förstaspråksproduktion. Åtta texter skrivna av elever i årskurs två på gymnasiet utgör undersökningsmaterial. Fyra av eleverna läser kursen svenska som andraspråk B, och fyra av eleverna läser kursen svenska B. Andraspråkseleverna har bott i Sverige och använt det svenska språket från fyra år till hela livet. I elevtexterna analyseras andelen subjektsfundament kvantitativt i förhållande till andelen övriga fundament.

Children?s utterances have been studied in different languages; however, only a few studies refer to Swedish. The aim of the present study is to describe utterance types, subordinate clauses and utterance length for a group of three and four year old Swedish children without known functional impairments.The study included 29 children, 17 girls and 12 boys, in a larger city in the south-east of Sweden. The children, all native Swedish speakers, were aged 3;0 to 4;11. Sound recordings were made during a playing session with one of the authors in the children?s day care centers.The utterances were divided into the categories elliptical responses, incomplete and partly unintelligible utterances, imitative utterances and independent utterances.

Idag är en ny minoritetsgrupp, döva med cochleaimplantat (CI), en växande grupp. CI innebär att en elektrod, som stimuleras av en yttre hörapparatsliknande processor, opereras in i hörselsnäckan. Detta ger bäraren en god ljuduppfattning och relativt goda möjligheter att utveckla talad svenska. Tidigare har teckenspråk varit ett mer eller mindre självklart språk för döva barn, men nu ifrågasätts allt oftare om CI-opererade barn behöver teckenspråk bredvid talad svenska.I den här studien undersöker jag om det finns skillnader i konnektivtäthet hos tre grupper: en- respektive tvåspråkiga med cochleaimplantat och en normalhörande, enspråkig kontrollgrupp. Tidigare forskning visar att ju äldre man blir desto mindre konnektorer markerar man i sina texter.