Sökresultat:
13 Uppsatser om Biotop - Sida 1 av 1
Möten i gränslandet : St Elena, Venedig
Projektet undersöker det lokala landskapet som potentiell värdeskapare i en tid av ekonomisk nedgång. Projektet utgår ifrån staden Venedigs planer på stadsförnyelse på den tidigare båtvarvstomten på ön St Elena. Metoden har varit att studera det befintliga och utifrån det försöka finna nya rumsliga lösningar på dagens och framtidens krav. Förslaget innefattar gestaltning av en planerad park och de två närmast angränsande kvarteren. Det består av en inplanterad Biotop i form av en salt våtmark som är en viktig livsmiljö för djur och växter ute i lagunen.Det byggda tillägget är en träkonstruktion som fungerar som en länk mellan de tätare planerade kvarteren och det nya grönområdet.
Inventering av skyddsvärd biotop med hjälp av digitala verktyg
Uppsats för avläggande av filosofie kandidatexamen i Kulturvård, Landskapsvårdens hantverk, 15 hp, 2015.
Artificiella ekosystem i datorspel
Samtidigt som datorernas hårdvara utvecklas i en hög takt blir datorspelen allt mer grafiskt tilltalande. Möjligheten att lägga vissa av dessa resurser på nytänkande speldesigner har till stor del försummats, och detta arbete handlar om att skapa ett automatiskt genererat ekosystem som ständigt är under utveckling. Arbetet har två egentliga mål, där det första går ut på att utveckla en arkitektur och sedan utvärdera den genom en mängd designade scenarion. Problemet ligger främst i att identifiera vilka faktorer som påverkar ett ekosystem på ett sätt som skulle ha varit intressant att använda i en speldesign, och sedan skapa växter som kan leva samt fortplanta sig inom olika naturområden. För att testa arkitekturen på ett konkret sätt utvecklas en applikation där ett ekosystem kan simuleras.
Ekosystemtjänster & grönstrukturplanering : Att synliggöra ekosystemtjänsternas nytta och värde i den kommunala planeringen med hjälp av ArcGIS-verktyget Matrixgreen
Ekosystemtjänster är ekosystemens direkta och indirekta bidrag till människors välbefinnande. Ren luft, rent vatten, pollinering och biologisk mångfald är exempel på tjänster som människan är beroende av och vars värde behöver integreras i beslutsprocesser i samhällets alla olika sektioner. Kommunerna har en viktig roll i detta då de genom den fysiska planeringen har möjlighet att på lokal nivå styra utvecklingen mot mer långsiktigt hållbara lösningar.Syftet med examensarbetet var att synliggöra ekosystemtjänsterna i Knivsta kommuns grönstrukturplan och att med hjälp av ArcGIS-verktyget Matrixgreen analysera den ekologiska konnektivteten mellan de ekologiska strukturerna. En litteraturstudie lade grunden för arbetet och följdes av en workshop där viktiga ekosystemtjänster för Knivsta kommun identifierades. Utifrån den inlästa kunskapsbasen skapades ekologiska profiler där 11 av de 18 prioriterade ekosystemtjänsterna kunde kopplas till en viss Biotoptyp.
Enens betydelse för stora alvaret
Det stora alvaret är en unik Biotop, där många säregna arter existerar. Stora alvaret karakteriseras som ett mosaikartat landskap bestående av blottade kalkstensplattor, gräsdominerade ytor, och buskmark. Den vedart som dominerar på stora alvaret är juniperus communis Enen (här efter betecknad som JC). Alvaret har sedan länge varit påverkat av människan, men efter 1950-talet avtog användningen. Det här ledde till att JC började överta ytan på alvaret.
Främjande av biologisk mångfald i samspel med parkkaraktärer och sociala värden : en studie av Stadsträdgården i Uppsala
I detta kandidatarbete undersöks förutsättningar och möjligheter till att gynna pollinatörer och andra djur i Stadsträdgården, Uppsala. Att värna om de ekosystemtjänster som biologisk mångfald medför ökar vår livskvalitet och ger staden ett hållbart klimat. En ekologisk utgångspunkt kan även medföra upplevelsemässiga och pedagogiska värden för parkens besökare samt en ökad förståelse för naturliga processer. Dock är Stadsträdgården Uppsalas finpark och ett välbesökt utflyktsmål för stadens invånare. Eftersom parkens säregna karaktär i detta avseende är viktig att bevara ligger uppsatsens fokus på att undersöka hur ett ökat främjande av arters livsmiljöer kan ske utan att påverka parkens karaktärer och sociala värden.
Ambition biotop och succession : en studie av nutida naturinspirerad landskapsarkitektur
Fresh Kills park and the The High line park in New York, Downsview park outside Toronto the birch landscape at Shiphol Airport have something more in common than being big new park landscapes.They all include thoughts and images about ecology. These images are neither typically nature picturesque nor typically garden stylish. In Sweden we have the Biotopes of Ankarparken, the new design of Kristinebergsparken. At Chelsea Flower Show in England Swedish nature put in a garden format is winning awards. There are some new ecological influence in the air.
Kompensationsåtgärder : en strategi för att utveckla mångfunktionalitet i ett storskaligt odlingslandskap
I dagens samhälle har landskapet en viktig roll i att tillfredsställa många olika användare och användningsområden. Genom livsmiljöer för växter och djur
gynnas den biologiska mångfalden men landskapet rymmer också
historiska, kulturella, estetiska och rekreationella värden
som är viktiga för människan.
Denna stora variation av värden kan på landsbygden symboliseras av olika småBiotoper som kan vara stenmurar,
odlingsrösen, alléer och andra element som skapats genom
traditionellt jordbruk. Jordbruket har alltid haft stor
inverkan på landskapet och dess utseende. Idag går utvecklingen dock snarare mot ett mer storskaligt och
homogent odlingslandskap i takt med att jordbruket
intensiCieras och effektiviseras för att kunna ge en
hög produktion.
För att inte gå miste om värden och
funktioner
är
det
viktigt
att
planera
utvecklingen
av
landskapet
hållbart
för
att
samordna
olika
användningsområden
och
värna
om
resurser. Kompensationsåtgärder är metoder
som
ämnar
att
värna
om
de
värden
och
funktioner
som
Cinns
i
landskapet
genom
åtgärder
som
balanserar
landskapsvärden
som
förloras
vid
exploatering.
Att
sträva
efter
en
integration
av
olika
användningsområden
och
värden
kan
förklara
begreppet
mångfunktionalitet.
Begreppen kompensationsåtgärder
och
mångfunktionalitet
ligger
till
grund
för
denna
uppsats
som
har
som
mål
att
genom
teori
och
konkreta
exempel
undersöka
frågeställningen hur kompensationsåtgärder
kan
användas
i
ett
storskaligt
odlingslandskap
för
att
utveckla
mångfunktionalitet.
Syftet
är
att ge en bättre inblick och förståelse för vad kompensationsåtgärder är och hur de
kan
användas
i
strävan
efter
en
hållbar
utveckling.
Genom
litteraturstudier
utreds
innebörden
av
kompensationsåtgärder
och
mångfunktionalitet
samt
hur
dessa
begrepp
kopplas
till
den
ständiga
förändringsprocess
som
sker
i
landskapet.
Litteraturstudierna
resulterar
även
i
en
undersökning
av
exempel
på
svenska
kompensationsstrategier
utifrån
dess
möjligheter
att
utveckla
mångfunktionalitet
och
tillämpas
i
det
storskaliga
odlingslandskapet.
En
slutsats
som
förmedlas
i
uppsatsen
är
vikten
av
en
variation
av
landskapsvärden
som
integreras
för
att
utnyttja
de
ytor
som
Cinns
till
godo
i
landskapet
i
samband
med
dagens
samhällsförändringar.
Ett
konkret
exempel
som
kan
användas
för
att
svara
på
frågeställningen
är
strategin
att
anlägga
kreotoper.
Det
innebär
att
medvetet
anlägga
småBiotoper
genom
att
utnyttja
restytor
i
odlingslandskapet
för
att
bidra
med
funktioner
som
gynnar
människa
och
natur..
Dynamik i urbana planteringar : gestaltningsexempel för kvartersparken Kungsängen i Uppsala
Idag saknar många landskapsarkitekter tillräcklig kunskap om hur växter ut-veck¬las, vilket gör att många planteringar inte utvecklas som man planerat. Genom att använda sig av växt¬dynamik kan planteringar bli hållbarare, få för¬bättrade sociala, biologiska och estetiska kvalitéer samt locka fler målgrupper. Syftet med uppsatsen är att presentera exempel på kunskap som krävs för att gestalta dynamiska plan¬teringar i urban miljö. Studien utgår från frågeställningen ?Hur kan man gestalta en dynamisk plantering med naturlik karaktär i en offentlig park?? I arbetet presen¬teras två planteringsförslag för en kvarterspark i industriområdet Kungsängen i Uppsala.
Undersökning av det reducerade beståndet med öring (Salmo trutta) i Pinnarpsbäcken ? påverkan av substrat, habitat samt hydrokemi
Många av Europas öringpopulationer har dålig rekrytering. Flera variabler som påverkar rekryteringen av dessa bestånd har uppmärksammats i forskningen genom åren. Forskningen har oftast bedrivits på specifika bestånd, för att se vilka variabler som påverkar just dem. I Pinnarpsbäcken i Kinda kommun finns ett öringbestånd som har vikande populationssiffror. Bäcken har klassats som riksintressant och delar av den blev 2007 registrerad som ett Natura 2000-område.
Metoder för att beskriva kumulativa effekter med avseende på biologisk mångfald och vägar :
Cumulative effects are seldom treated in Swedish Environmental Impact Assessments (EIA). This report treats these questions and which procedures and methods that can be used when assessing cumulative effects in EIA.
This report is a literature study where also a case study is a part. The case study shows how existing methods for cumulative effects can be used in practice. The report is concentrated on biology and treats cumulative effects on premises of biodiversity and roads.
Cumulative effects include both direct and indirect effects.
Bevarande av hotade epifytiska lavar och vedsvampar i Norrbottens län : rödlistan som verktyg i praktisk naturvård
Många arter påverkas idag negativt av skogsbruket. Detta visar sig dels i ett växande antal arter på den svenska Rödlistan. I Norrbottens län är idag närmare 500 skogslevande arter rödlistade, och dessa är fördelade över flera olika organismgrupper. Det stora antalet rödlistade arter i skog innebär att det är svårt att direkt utifrån Rödlistan utforma effektiva naturvårdsåtgärder samt generell hänsyn inom skogsbruket. Genom att sammanställa och
strukturera information om de rödlistade arternas krav på livsmiljö och hotsituation kan Rödlistan som verktyg utvecklas.
Lokaliseringens betydelse vid deponering av avfall på stort djup: Ett exempel med slutförvar för kvicksilverhaltigt avfall
Av de många olika ämnen som används i vårt samhälle kan vissa klassas som miljöskadliga och farliga. Metallen kvicksilver är ett av de allra farligaste gifterna i vår miljö. Beslut har fattats att all användning av kvicksilver ska avvecklas och det kvicksilver som finns i omlopp behöver bortskaffas på bästa sätt så att risker för miljö och människors hälsa minimeras. Det säkraste alternativet för ett slutförvar av kvicksilver anses vara en djupt bergdeponi. Möjligheten finns då att använda sig av befintliga anläggningar såsom till exempel en gruva, som påtalas av Naturvårdsverket i deras rapport ?Slutförvar av kvicksilver?.