Syftet med detta examensarbete är att fördjupa mig i det allt mer aktuella ämnet bilfria områden, att tillämpa mina kunskaper och bidra till en fördjupad förståelse kring hur landskapsarkitekten kan arbeta med bilfria områden. Ämnet bilfria områden har sin grund i en bilfri utveckling som startades på 70-talet som en motreaktion till massbilismen. Idag finns indikationer om att bilismens utveckling håller på att stanna av, ett fenomen som kallas peak car. Därför är ämnet bilfria områden högst aktuellt i dagsläget. För att klargöra begreppet bilfria områden delas den bilfria utvecklingen upp i fysisk bilfrihet och Bilfritt boende.

Hållbar utveckling är ett av de stora målen från EU-kommissionen som styr PBL och präglarde nationella målsättningarna för samhällsutvecklingen i Sverige. Södra Ladugårdsängen ärett idag nästintill obebyggt område tänkt att bli ett pilotprojekt för Örebro, med satsning atttillhöra landets mest miljöanpassade stadsdelar. Arbetets syfte är att på uppdrag av Örebrokommuns stadsbyggnadskontor analysera möjliga parkeringslösningar att tillämpa i områdetmed fokus på att minska biltransporter och lyfta fram naturen.En enkät till potentiella invånare om värderingar om parkering och en enkät till företag omhur de arbetar med parkering skickades ut. Enkätsvar tillsammans med informationssökningoch platsbesök utgjorde största delen av det underlag som använts för analyser. Olikalösningar som tagits upp är parkeringshus, gatuparkering och även mer innovativa lösningarsåsom bilpool och Bilfritt byggande.

Detta examensprojekt handlar om att utforma en stadsdel med bostäder som lever upp till visionerna för Stockholm och Sundbyberg inför 2020 och 2030.En bilfri förort, 15 minuter med tunnelbanan från Stockholms innerstad. Alldeles intill ett känsligt naturreservat. Kompakt boende, småskalig service och platsen präglas av en känsla av närhet. De boende ska använda lite yta, röra sig till fots, cykla och nyttja offentliga rum och kollektivtrafik i största möjliga utsträckning. Men de ska kunna leva ett fullgott urbant liv utan att behöva offra den bekvämlighet som ett liv i storstadsmiljö erbjuder..

The purpose of this study is to examine the view of Swedish language teachers on the role of fiction and of school libraries within the compulsory school?s teaching of Swedish of form 6-9. The questions to be answered are:? What part do Swedish language teachers (hereafter called teachers) think fiction is playing regarding the pupils inclination to read and reading promotion?? What is the attitude of teachers regarding the function of fiction in the Swedish subject?? What do teachers consider being the role of the school library in education, and can this be related to the local school library resources?To answer the questions a questionnaire was sent out to thirty-five teachers. Four qualitative interviews were also carried out among the fourteen teachers that answered the questionnaire.

Privatbilismen i städerna är ett fenomen som har växt fram under det senaste halvseklet. Trots att bilismen endast funnits en såpass kort tid har den helt förändrat hur våra städer ser ut och hur vi lever våra liv. Bilen har blivit en så självklar och viktig del av samhället att trots att vi idag är väl medvetna om dess negativa inverkan på miljön och på oss så diskuteras nästan aldrig möjligheten att göra städerna bilfria. Med detta arbete vill jag ifrågasätta bilens självklara plats i våra städer och i vår stadsplanering. Jag har valt att se på frågan ur ett socialt hållbarhetsperspektiv och med fokus på hur bilismen påverkar våra sociala liv, vår mobilitet, trygghet och livskvalitet i stort. Huvuddelen av arbetet kretsar kring de tre fallen Vauban, Köpenhamn och Kuba.

Vi står idag inför stora utmaningar eftersom vår miljöpåverkan resulterat i en rad miljöproblem. För att få bukt med dessa måste vi hitta alternativa sätt att göra saker på. Vi måste konsumera mindre globalt och mer lokalt. Traditionell Ekologisk Kunskap(TEK), som är ett begrepp för praktisk, erfarenhetsbaserad kunskap om djur, växter och natur, kan kanske bidra till lösningar på problemen. Innan vårt jordbruk blev beroende av fossila bränslen arbetade långt fler än idag inom jordbruket och det fanns en stor kunskap om hur naturen fungerade och hur man skulle bruka den på bästa sätt.

Många människor finner det fascinerande att vistas i gränszoner mellan vattenområden; hav, sjöar, floder och staden där byggnader formar en tydlig silhuett. Vatten är en attraktion både för människan och för staden. Kajområden och strandpromenader är dessutom ofta platser för möten mellan människor då förutsättningarna att träffas på ett enkelt och naturligt sätt finns genom områdenas blandade funktioner. De fyller en social funktion, en yta där generationer blandas och där mänsklig aktivitet försiggår, konserter, marknader m.m. Men detta kan även skapa intressekonflikter som bör utredas och vägas mot varandra och om möjligt undvikas med en genomtänkt planering och gestaltning av områdena.

Många människor finner det fascinerande att vistas i gränszoner mellan vattenområden; hav, sjöar, floder och staden där byggnader formar en tydlig silhuett. Vatten är en attraktion både för människan och för staden. Kajområden och strandpromenader är dessutom ofta platser för möten mellan människor då förutsättningarna att träffas på ett enkelt och naturligt sätt finns genom områdenas blandade funktioner. De fyller en social funktion, en yta där generationer blandas och där mänsklig aktivitet försiggår, konserter, marknader m.m. Men detta kan även skapa intressekonflikter som bör utredas och vägas mot varandra och om möjligt undvikas med en genomtänkt planering och gestaltning av områdena. I Lysekil finns en stadsnära kajpromenad som är mer än en kilometer lång.

Transporter är en vital del av dagens samhälle. Förväntningarna på hög rörlighet är stor och vårekonomi och våra sociala nätverk är uppbyggda därefter. Det medför dock även många problem.Dominansen av snabba, motoriserade fordon (främst bilar) skapar tydliga barriärer i samhället ochstaden. Allt snabbare transporter möjliggör att samhället breder ut sig över allt större ytor och iförlängningen har vi inte tjänat särskilt mycket på de snabbare transporterna. Planerare kan arbetaför att göra ett Bilfritt liv enkelt.