Denna uppsats avser att undersöka och analysera fem verksamma behöriga bildlärares syn på Bildsamtalets betydelse och användande i bildundervisningen. Detta eftersom Bildsamtal är en viktig del i bildundervisningen enligt den gällande kursplanen i bildämnet (2000) och den kommande kursplanen i bildämnet (Lgr 11). I kursplanens mål står det utskrivet att reflektion och samtal ska ingå i undervisningen, trots det är mina egna erfarenheter att dessa delar ej förekommer så ofta i undervisningen.     För att undersöka fem lärares syn på Bildsamtalets betydelse och användning av Bildsamtal i bildundervisningen, har kvalitativa intervjuer genomförts i grundskolan med fem verksamma lärare i år 6-9. Min förhoppning var att dessa intervjuer skulle frambringa en bild av verksamma lärares uppfattningar om Bildsamtal och hur de gestaltas i undervisningssammanhang.     Litteraturstudier har genomförts för att ge tyngd åt arbetet samt förståelse för vad samtal kan innebära för elevers utveckling.     I resultatdelen i uppsatsen redovisas de fem lärarnas uppfattningar om Bildsamtalet i undervisningen.     Utifrån denna studie kan jag inte dra några generella slutsatser om hur bildlärare i allmänhet upplever att de arbetar med Bildsamtal i sin undervisning. Utan studien redovisar dessa fem lärares tankar om Bildsamtalet i deras undervisning..

Denna uppsats handlar om Bildsamtal med förskolebarn, där de pratar om sina egna bilder samt konstnärers verk. Syftet med undersökningen är att jag vill veta hur sådana samtal kan te sig i praktiken.Som metod vid undersökningen har jag använt mig av en kvalitativ undersökning genom Bildsamtal. Detta för att det inte är det man vet eller tror sig veta innan som är viktigast, utan det är erfarenheterna man får genom undersökningen som är väsäntligt. Detta visar två olika former av Bildsamtal där samtal om konstbilder är det ena och samtal om barnens egna bilder är det andra.Slutligen kan man se att de abstrakta konstbilderna gav mer i tolkningarna vad det gäller barnens fantasi. När barnen berättade om sina egna bilder kunde de berätta om dem på ett sätt som gav innehållet mening.Nyckelord: Bild, förskola, konst, samtal.

Syftet med arbetet var att synliggöra några utvalda pedagogers syn på Bildsamtalets betydelse och hur det kan användas som språkverktyg i en förskolegrupp bestående av tolv barn totalt, varav sex av barnen har grav språkstörning. För att undersöka detta genomförde jag intervjuer och en videoobservation på en förskola som på sin hemsida säger sig använda bilder som stöd för att beskriva barnens vardag. Studien fokuserade på om pedagogen genomför Bildsamtal med barnen i förskolan och hur dessa samtal i så fall implementeras i praktiken, vad som karaktäriserar samtalen i så fall samt vilken betydelse dessa pedagoger ansåg att Bildsamtal har för olika barns språkutveckling. Resultatet visar att Bildsamtal är betydelsefullt för barnens multimodala lärande, där olika kanaler i kombination förstärker och utvecklar barnens språk. Resultatet visar även på att möjligheterna är väldigt stora med Bildsamtal som arbetssätt vad gäller kommunikativ utveckling och pedagogerna i studien tog tillvara på de möjligheterna i både planerade Bildsamtal och oplanerade Bildsamtal där det övergripandet syftet med Bildsamtalen var att alla skulle få komma till tals, samtala och reflektera tillsammans utifrån förmåga.

Syftet med arbetet var att synliggöra några utvalda pedagogers syn på Bildsamtalets betydelse och hur det kan användas som språkverktyg i en förskolegrupp bestående av tolv barn totalt, varav sex av barnen har grav språkstörning. För att undersöka detta genomförde jag intervjuer och en videoobservation på en förskola som på sin hemsida säger sig använda bilder som stöd för att beskriva barnens vardag. Studien fokuserade på om pedagogen genomför Bildsamtal med barnen i förskolan och hur dessa samtal i så fall implementeras i praktiken, vad som karaktäriserar samtalen i så fall samt vilken betydelse dessa pedagoger ansåg att Bildsamtal har för olika barns språkutveckling. Resultatet visar att Bildsamtal är betydelsefullt för barnens multimodala lärande, där olika kanaler i kombination förstärker och utvecklar barnens språk. Resultatet visar även på att möjligheterna är väldigt stora med Bildsamtal som arbetssätt vad gäller kommunikativ utveckling och pedagogerna i studien tog tillvara på de möjligheterna i både planerade Bildsamtal och oplanerade Bildsamtal där det övergripandet syftet med Bildsamtalen var att alla skulle få komma till tals, samtala och reflektera tillsammans utifrån förmåga.

Denna studie syftar till att undersöka hur elever läser bilder.Frågeställningen som undersöks är Vilka olika sorters inferenser göreleverna när de kommunicerar kring lästa bilder? Empirin som är hämtadi en årskurs två och tre analyseras genom en kvalitativ innehållsanalys. Detframkom sex underkategorier av inferenser; Inferens genom kopplingar tillegna erfarenheter, Inferens genom kopplingar utanför och mellanbilderna, Inferens genom att förutspå och förklara handling, Inferensutifrån tolkning av karaktären, Inferens genom koppling mellan fantasioch verklighet och Inferens genom att koppla bild till onomatopoetiska ordsamt ord i text. Studiens slutsats är att elever spontant gör olika sortersinferenser och att det finns många faktorer som påverkarinferensskapandet. Studien visar även att eleverna behöver stöd i form avfrågor när de ska utveckla inferensförmågan samt att de förhåller sig tillbildmaterialet på olika vis..

I kursplanen för bild anges att undervisningen ska genomföras så att elever ska samtala om bilder. Lärare är fri i sin tolkning av skolans styrdokument. Det finns olika sätt att samtala om bilder och olika sätt att förhålla sig till bedömningen av dem. Syftet med studien är att få insikt i och kunskap om hur bildlärare resonerar kring och arbetar med bedömning av muntliga framföranden och framställningar i bildundervisningen. Från den traditionella muntliga redovisningen uppe vid tavlan till ett förhållningssätt med samtal och dialog där det formativa lyfts fram.

Syfte: Studiens syfte är att undersöka om text- och Bildsamtal kan vara ett sätt att främja förmågan att skapa inre bilder och vilken roll dialogen spelar i detta sammanhang.Teori: Arbetet utgår från socio-kulturell teori, där språket och dialogen intar en framträdande roll vid lärande och utveckling.Metod:Metoden är inspirerad av aktionsforskning. Aktionsforskning innefattar en relation mellan tänkandet om och handlandet i praktiken. En grupp av åtta barn i åk fyra har en gång i veckan haft text- eller Bildsamtal, c:a en timme varje gång, i åtta veckor. Samtalen har spelats in på band och renskrivits samma dag. Samtidigt har dagbok skrivits med reflektioner över processen, vilket lett till förändring av hur nästa samtal skulle utföras.

Studiens syfte är att undersöka hur barn upplever naturvetenskapliga aktiviteter i förskolan samt att se hur pedagogerna främjar arbetet och om detta arbete utförs medvetet. För att se människors olika uppfattningar om naturvetenskap i förskolan används fenomenografin som vetenskaplig ansats. Metoden som används är kvalitativa intervjuer, där bilder används för att skapa en gemensam referensarm för barnen och enkäter för pedagogerna. Barnen är övervägande positiva till de naturvetenskapliga aktiviteterna och motiverar eventuellt ointresse med faktorer som exempelvis kyla och trötthet. Pedagogerna arbetar på många vis medvetet och främjar naturvetenskapligt arbete i förskolan men utrymme för utveckling av detta arbete finns..

Syftet med min studie är att få en inblick i provokativa bilders betydelse och plats i bildundervisningen. Detta med fokus på bildlärare och bildlärares hantering av bilder som kan uppfattas som provocerande eller kränkande. Denna studie har varit en ingång till att få svar på mina funderingar. Jag har med hjälp av kvalitativ metod haft intervjuer med bildlärare kring provokativa elev- och samhällsbilder. Resultatet visar att samhällsbilder som anses vara provokativa tar en större plats i bildundervisningen än elevernas provokativa bilder och jag anser att det kan vara så för att det kan vara lättare att distansera sig från samhällets provokativa bilder än elevbilder.

Syftet med den här uppsatsen har varit att studera huruvida bildlärarna i dag samtalar med eleven om elevens bilder i skolan. Om lärarna ens gör det?! Och hur det går till i så fall. Undersökningen har varit kvalitativ, sex bildlärare vid sex olika skolor har deltagit. Informationen har samlats in via intervjuer och observationer.

Syftet med undersökningen, var att se hur 6-åringar i en förskoleklass uppfattade och resonerade i möte med en konstbild, "Starry Night över Rhone" 1880, målad av konstnären Vincent Van Gogh. Någon tidigare forskning om barns möte med konst har jag inte funnit och hävdar att jag ville få inblick i, om och hur det skulle gå att använda och genomföra bildtolkning av en konstbild hos yngre barn. Tolkningen gjordes med en del inslag av bildanalys. Metoden som användes var strukturerade intervjuer. Samtalen genomfördes enskilt med barnen.

Fallstudien är en undersökning om hur gymnasieelever på det estetiska programmet, med inriktning bild och form, upplever att det är prata om sina bildarbeten. I och med Gy11 är ett av kunskapskraven att eleverna muntligt ska kunna tolka, analysera och bedöma sina egna och andras verk. Genom intervjuer med eleverna vill studien visa hur Bildsamtalen upplevs ur två perspektiv. Dels hur eleverna upplever att det är att prata om sina egna och andras bildarbeten, i förhållande till sitt eget skapande och läroprocess, och dels hur eleven upplever Bildsamtalen ur ett bedömningsperspektiv. Forskningsmetoden är kvalitativ med vikten på orden för att få en förståelse kring hur eleverna uppfattar Bildsamtalen.

Syftet med denna studie har varit att undersöka vårt eget dramapedagogiska arbetssätt vilket vi kommit att kalla fantasiäventyr. Vi ville undersöka vilka kunskaper barnen fick av att delta i fantasiäventyr, på vilket sätt fantasiäventyret påverkades av vår ?lärare i roll?- funktion samt vilka förutsättningar som krävs för att arbetssättet ska vara givande för barns sociala och kreativa utveckling. Studien genomfördes under två teaterpass á 90 minuter i maj 2013 tillsammans med vår teatergrupp som består av 12 stycken 8-9 åringar som ägnar sig åt teater på sin fritid. Studien genomfördes efter att den ordinarie teaterterminen var slut, varför det stod varje deltagare fritt att delta eller inte. Vi har använt oss av metodtriangulering och metoderna som använts är deltagande observation, gruppintervju, den dramapedagogiska värderingsövningen ?heta stolen? samt Bildsamtal. När vi analyserade resultatet fann vi att arbetssättet bland annat ledde till att barnen utvecklade sin fantasi och fick kunskaper i dramaturgisk struktur.

När det kommer till bilder i sexualundervisningen verkar uppfattningen vara att det är svårt att välja ett visuellt material som är representativt för det som undervisningen ska handla om. De bilder som förekommer är antingen schematiska bilder över könsorganen eller bilder som är utvalda och anpassade till bildtexten. Om andra bilder förekommer blir det ofta en fråga om bilden är moraliskt korrekt, för otydlig eller för gammal.Bilder av kärlek, sex och relationer har stort utrymme i vårt samhälle. Samtidigt är vår relation till dessa ämnen något som är oerhört privat. Anja Hirdman skriver: ?sexualitet är både det mest intima och det mest offentliga, det mest fysiskt grundade och det mest symboliskt framställda, det mest medfödda och det mest inlärda, det mest autonoma och det mest relationella i tillvaron?.

Syfte och frågeställningar kring denna uppsats, är att undersöka två lärares syn på Bildsamtal och återkoppling till elevers bildarbeten. Jag vill undersöka lärarnas syn på hur de sker; vilka metoder, modeller och redskap som används. Vilka tankar som finns hos lärarna.Vad avgör, när och hur ofta återkoppling eller samtal sker och i vilken form de sker?Vilka utmaningar och svårigheter, hindrar lärare i arbetet kring återkoppling och samtal Och vilka möjligheter ser de till förbättring i sammanhanget?Intervjuer har också skett med två elever, om hur de ser på återkoppling och samtal kring deras bildarbeten.Undersökningen hoppas jag, kommer att ge perspektiv och verktyg inför kommande verksamhet. Teori: Den teoretiska inramningen är det sociokulturella perspektivet och pragmatismen.