En teori för analys av beslut då valet står mellan två klasser av svar där osäkerhet finns är signaldetektionsteorin. Syftet med detta arbete är att undersöka om allmänhetens uppfattning om en tilltalads skuld eller oskuld påverkas av bevismängden samt om etniska fördomar inverkar på bedömningen, med signaldetektionsteorin som analysverktyg. Undersökningsdeltagarens (ud) uppgift var att läsa två beskrivningar av fiktiva händelser för att sedan besvara hur ud bedömer situationen. Texten bestod av en beskrivning av två mål där en person står åtalad för stöld i det ena och för misshandel i det andra samt vilken Bevisning som åklagaren har åberopat i de båda målen. I stöldmålet representerades signalen av en större mängd Bevisning, vilket förväntades öka ud:s säkerhet för att den tilltalade är skyldig, och i misshandelsmålet av ett utländskt namn, vilket förväntades väcka fördomar och därigenom uppfattas som ett indicium i sig.

Förbättringsutgifter på privatbostäder får dras av vid kapitalvinstberäkningen när bostaden säljs. För att ett sådant skattemässigt avdrag ska medges har normalt krävts att kvitton eller fakturor visats för utgifterna. Två domar från Regeringsrätten år 2002 visade dock att det går att bevisa att förbättringsutgifter funnits med annan Bevisning än kvitton och fakturor. I de två fallen ansåg Regeringsrätten att den Bevisning som visats utgjorde en godtagbar utredning över förbättringsutgifterna trots att Bevisningen inte bestod av kvitton eller fakturor. I denna uppsats har författaren undersökt vilken Bevisning rättstillämparna ansett utgöra en godtagbar utredning efter 2002 års Regeringsrättsavgöranden.

Enligt rådets förordning 4064/89, om kontroll av företagskoncentrationer, är det kommissionen som kontrollerar och granskar företagskoncentrationer. Den så kallade ?one stop shop-principen? innebär att företag som genomför en fusion med gemenskapsdimension endast ska behöva vända sig till en instans, det vill säga kommissionen för att få en bedömning avseende fusionens förenlighet med den gemensamma marknaden. Eftersom kommissionen är ensam beslutsinstans är det därmed också kommissionen som har fått utforma standarden för vilken Bevisning och vilka antaganden som anses tillräckliga för att bevisa att en skadlig företagskoncentration föreligger. Förstainstansrätten har sedan den installerades 1989 haft funktionen att handlägga överklaganden av kommissionens beslut i konkurrensärenden.

Fingeravtryck har använts som Bevisning i det svenska polisarbetet i nästan 100 år. Trots nya uppfinningar och tekniska framsteg så ser fingeravtrycksförfarandet likadant ut fortfarande. Hur ser framtiden ut? Kommer en eventuellt ny DNA-lagstiftning att överta fingeravtryckets betydelse, eller kommer fingeravtrycket i och med nya tekniker som till exempel skanning att utveckla och stärka betydelsen av att ta fingeravtryck?.

Ett uppmärksammat mord i Skönsberg (Sundsvall) på alla hjärtans dag 2004 blir föremål för en omfattande polisutredning. Förundersökningen är en diger lunta. Tingsrätten och Hovrätten fastställer olika domar. Tingsrätten anser det ställt utom all rimlig tvivel att den tilltalade är skyldig, den senare instansen friar dock personen från ansvar med motiveringen att utredningen inte är tillräcklig för att klargöra de väsentliga delarna av händelseförloppet. Vi kommer i vår rapport att studera hur man kan komma fram till så olika slutsatser när man har samma omfattande utredning med Bevisning som grund.

Datorn har blivit allt mer vanlig i hemmen och kan idag nästan anses som en självklarhet att man har hemma. I och med detta så har även datormissbruket är något som har blivit allt mer vanligt över hela världen. Idag så finns det tiotusentals personer bara i Sverige som är drabbade av detta, men trots detta så finns det inget dokumenterat om att detta skulle vara någon riktig sjukdom eller tillstånd och det finns många som argumenterar mot att detta skulle vara något som finns. Datormissbruket kan sägas vara ett sjukligt behov av datorn som gör att användaren låter datoranvändandet gå ut över sitt övriga liv vilket ofta leder till att personen utvecklar diverse åkommor och även förstör sitt sociala liv. Trots detta så finns det inte mycket information att tillgå om detta och vetskapen om att datormissbruket ens finns är väldigt begränsad.Med denna rapport så vill vi uppmärksamma problemet datormissbruk.

Kolonisationen har format ma?nga la?nder, men i vilken utstra?ckning? Detta a?r ett aktuellt a?mne eftersom kolonialism fortfarande finns idag. I den ha?r uppsatsen underso?ks da?rfo?r kolonisationens pa?verkan pa? ekonomisk utveckling. Med hja?lp av tva?rsnittsdata och OLS-regressioner visar resultatet att brittiska kolonier i va?rlden, relativt franska kolonier, i genomsnitt haft ho?gre BNP per capita a?r 2000 och att detta tycks bero pa? skillnader i humankapital, demokrati och institutioner.

Syftet med uppsatsen är att belysa de bevissvårigheter som uppstår när den skattskyldige har levt under existensminimum utomlands. Uppsatsen förklarar begrepp inom Bevisningen, som bevisbörda, bevisvärdering och beviskrav. Den tar även upp begrepp som är nära sammankopplade med dessa, som utredningsansvar och officialprincipen. Uppsatsen försöker att, med hjälp av ovanstående begrepp, reda ut vem som har bevisbördan, utredningsansvaret osv. i taxeringsmål i allmänhet och skönstaxeringsmål i synnerhet.

I detta arbete behandlas de grundläggande elementen i en brottmålsprocess med särskilt fokus på hur själva bevisvärderingen går till, särskilt då DNA-Bevisning ingår i materialet. Dels beskrivs de vanligast förekommande teorierna och vad som sagts om dessa i doktrinen, dels belyses utvalda rättsfall för att visa hur det hela faktiskt fungerar i praktiken. Problematiken kretsar främst kring hur en domstol kommer fram till att ett visst faktums existens är ställt utom rimligt tvivel. Texten föreslår att de nuvarande metoderna för bevisvärdering bör kompletteras med metoder som utvecklats av besluts-, risk- och policyanalysvetare. Mer specifikt föreslås att domstolar i större utsträckning bör använda metoder så som Bayes teorem för att anpassa sina sannolikhetsuppskattningar då nya bevis förs fram i en process..

Bevispresentation är ett ämne som kommit i skymundan i litteratur som har medförhörsmetodik att göra. Litteraturen på området är begränsad, med användningsområdetstort.Bevispresentation är ett område inom förhörsmetodik som ställer höga krav på förhörsledaren.Det gäller att tolka och förstå de olika delarna av en misstänkts utsaga, så att man kan skapaen strategi för hur man skall använda den Bevisning som man lyckats skrapa ihop. För att göradetta krävs kunskaper om såväl juridik som psykologi. Tillexempel kan en förhörsledare fåstor hjälp i sin tolkning av den misstänktes uppgifter, genom att betrakta dennes kroppsspråkunder förhöret.Den helhetsbild som förhörsledaren får av den misstänktes humör och sinnesstämning i olikadelar av förhöret kan vara avgörande för hur taktiken för bevispresentationen läggs upp.Denna rapport kommer att visa hur man, genom att få en så komplett bild av den misstänktesom möjligt, lättare kan kontrollera förhörssituationen.Målet med effektiv bevispresentation är att maximera utgången av förhöret..

Inom skadeståndsrättens område gäller som ett av de grundläggande kraven att det skall förekomma kausalitet, d v s orsakssamband mellan en föreliggande händelse och den uppkomna skadan. Detta krav är absolut på så vis att skadestånd överhuvudtaget inte kan bli aktuellt utan att kausalitet föreligger. Det finns åtskilliga problem kopplade till prövningen av kausaliteten. Domstolarnas bedömning försvåras exempelvis av situationer som innebär att det finns fler än en möjlig skadeorsak. Denna framställning har haft till syfte att uppmärksamma problematiken i den svenska rättstillämpningen gällande bedömningen av ansvarsfrågan i dessa situationer, samt att belysa de bevissvårigheter som då kan uppstå för käranden.

Integrationsklausuler (Eng. ?merger clause?, ?entire agreement clause? eller ?integration clause?) är en allt vanligare företeelse i svenska, kommersiella avtal. Klausulernas syfte är att säkerställa att det skriftliga avtalet utgör parternas fullständiga överenskommelse samt reglera hur tillägg och förändringar av avtalet ska ske. Vanligtvis anger integrationsklausuler även att det skriftliga avtalet ersätter alla tidigare överenskommelser, avtal eller utfästelser.

Det är en given utgångspunkt vid utmätning att endast sådan egendom som tillhör gäldenären får tas i anspråk för borgenärernas fordringar. Eftersom det ofta är praktiskt omöjligt för kronofogdemyndigheten att göra en fullständig utredning om vilka tillgångar som ägs av gäldenären, får lös egendom också utmätas i de fall då den p.g.a. presumtionsreglerna i 4 kap. 18-19 §§ utsökningsbalken ska anses tillhöra gäldenären. Enligt dessa lagrum presumeras gäldenären vara ägare till gods som han har i sin besittning om det inte "framgår" att egendomen tillhör annan.

Syftet med denna uppsats har varit att ta reda på när lönediskriminering juridiskt sett föreligger mellan kvinnor och män. I arbetet har den juridiska metoden använts, vilket innebär att lag förarbeten, praxis och doktrin använts för att lösa problemet. Det har framkommit tydlig statistik som visar på att män tjänar mer än kvinnor, men att skillnaden har minskat de senaste åren. För att lönediskriminering av kön skall föreligga krävs det att en person har missgynnats och att orsaken bakom missgynnandet har samband med könstillhörigheten. Vid bedömningen av om lönediskriminering föreligger utförs en jämförelse med hur en annan arbetstagare har behandlats, eller skulle behandlas i en liknande situation.

Tillgängliggörande av upphovsrättsligt skyddat material på Internet som sker utan samtycke från upphovsrättsinnehavaren utgör i dagsläget en relativt stor och utbredd problematik, främst genom att Internet och teknikerna vilka tillämpas vid fildelning på senaste tiden har utvecklats och därmed resulterat i att fler och fler individer fildelar illegalt. Denna uppsats behandlar de olika teknikerna som används vid fildelning, juridiska tillämpningsområden, bevisbörda och identifiering av ansvarssubjekt samt rättsliga sanktioner. Syftet har vidare varit att utreda implementeringen av IPRED direktivet i den svenska rätten samt utreda huruvida denna reglering främst har haft en reparativ eller preventiv verkan på den illegala fildelningen. Uppsatsens slutliga resultat bygger främst på studier av den juridiska problematiken gällande identifiering av ansvarssubjekt samt Bevisning och sanktioner, vilket i slutändan påvisade att implementeringen av IPRED direktivet i den svenska upphovsrätten hittills främst har lett till ett preventivt resultat snarare än ett reparativt..