Uppsatsen behandlar relationen rum, verk och Betraktare utifrån et verk av konstnären Olafur Eliasson. Undersökningen styrs av frågan om vilka fysiska faktorer som påverkar Betraktaren i mötet med rummet och genom att studera verket Beauty (1993). Dessutom diskuteras Olafur Eliasson relation till Betraktaren som en del av verket. Metoden har varit en kombination av litteraturstudier och fallstudie av verket Beauty som visades på AroS 2005. Grundläggande för hela undersökningen är ett receptionsteoretiskt perspektiv, där fokus är flyttat från verket till Betraktaren.  De fysiska faktorer som anses påverka vår visuella perception är ljus, färg, form, rum och rörelse.

Detta arbete redovisar hur fysiska kännetecken för mänskliga känslouttryck, utan andra mänskliga attribut, överförs till rekvisita och uppfattas av Betraktare. Kunskap i hur känslor blir till uttryck, är hämtat från boken Unmasking the face. En byrå, soffa och säng valdes till att uttrycka känslorna. Genom att tänka i animation och rörelse, skapades tolv modeller för känslouttrycken glädje, ilska, rädsla och förvåning. Möblerna och deras känslouttryck tecknades för att slutligen modelleras.

Arbetet undersöker hur spelare förhåller sig till utformningen av manliga och kvinnliga karaktärer som till olika grad sexualiseras, och huruvida det finns några skillnader mellan manliga och kvinnliga spelares reaktioner. Arbetet utgår ifrån the Gaze teorin där något utformas för att tilltala en antagen Betraktare, oftast syftat på kvinnor i media som gestaltas och utformas för att tilltala en heterosexuell manlig Betraktare, men i detta arbete tillämpas båda könen både på karaktärerna och Betraktaren. Arbetet tar även genusstereotyper i åtanke då dessa anknyter till hur manliga och kvinnliga karaktärer porträtteras i media.Arbetets undersökning igenomfördes med hjälp av åtta par karaktärer, den ena manlig och den andra kvinnlig med samma pose med samma utseende, som användes som material för en enkätundersökning på internet. I enkäten ombads respondenterna att ange huruvida de fann en karaktär negativ eller positiv, samt varför.Medan resultaten ifrån undersökningen var mångtydliga, ger den fortfarande en intressant inblick i hur reaktionerna mot en karaktär kan skifta på grund av karaktärens kön, och hur genusstereotyper kan påverka våran uppfattning..

Betraktarens delaktighet i Yayoi Kusamas (f. 1929) film Self Obliteration (1967) mäts genomen beskrivning och analys av collage, montage och narration ur ett ergodiskt perspektiv. Yayoi Kusama står för ett av de mest kända och omfattande konstnärskapen i vår samtid. Med målningar, film, mode, skulptur, performance, happening och böcker försöker hon förståsig själv och universum. Målet i Self Obliteration är att förinta sitt jag och uppgå i någontingannat.

Syftet med detta examensarbete var att ta reda pa? vilka typer av djuro?gon applicerade pa? en ma?nsklig karakta?r som kan uppfattas som mer eller mindre skra?mmande. Arbetet grundar sig pa? teorier om fiendedesign i skra?ckspel samt o?gonens anatomi. Sex konceptbilder skapades och anva?ndes till 15 semistrukturerade intervjuer.

Cirkus Cirkör är en nycirkusgrupp som skapades av ett gäng människor som tröttnade på att drömma stort och leva litet. Idag har de internationell verksamhet med bas och hjärta i Alby, Botkyrka. Deras föreställningar är vida kända för sin kvalitet och kreativitet, men verksamheten huserar i en lättbetonglada som knappast lyckas manifestera organisationens hjärta och ledord - att allt är möjligt.Förslaget för en ny cirkusbyggnad i Alby baseras på Cirkus Cirkörs egna valspråk - att med hjälp av UPPKÄFTIGT ENGAGEMANG ge tillbaka till platsen och människorna, att med SOLIDARISK INDIVIDUALISM bjuda in besökare och Betraktare att ta del av det som utövarna skapat och att med KVALITATIV GALENSKAP skapa unika, nytänkande upplevelser som håller i längden..

Uppsatsen behandlar texturkomprimering med syftet att ta reda på hur väl texturkomprimering fungerar i fråga om de förvrängningar den orsakar. Uppsatsens inledande del syftar till att reda ut begrepp kring traditionell komprimering och texturkomprimering. Den visar också på vilka studier som finns på området. Detta följs av en utvärdering av DXT1 formatet som syftar till att ta reda på hur problematiska förlusterna är och hur stora skillnader som finns mellan upphovsmannens och andra personers bedömningar av skillnader. Utvärderingen visar att även om bilderna förändras så uppfattas inte nödvändigtvis dessa förändringar som försämringar.

Detta arbete undersöker möjligheterna med att simulera mikrovågor i ett slutet system. Systemet implementeras med en redan befintlig teknik kallad ray tracing. Ray tracing är en ljussättningsteknik som går ut på att simulera fotoners rörelse mellan ljuskälla och Betraktare i en miljö man önskar ljussätta, och sedan belysa de områden som blir träffade för att på detta vis rendera en bild. Fotoner och mikrovågor har egenskaper som liknar varandra då de båda är elektromagnetism med olika våglängder. Ray tracing är en krävande algoritm då många uträkningar för varje foton måste utföras varje uppdatering.

Syftet med detta arbete är utifrån litteraturuppgifter samt analys beskriva Salvador Dalis och René Magrittes konstnärliga arbetsmetod, och utifrån detta göra en egen visuell gestaltning. Metoden jag har använt mig utav är litteratur, bildandalys och konstnärliga gestaltningar.Salvador Dalis metod i Minnets beständighet bygger på gränslöshet och fantasi, med tydliga semiotiska inslag. Du som Betraktare avgör vad som ses, vill du se målningarna enkelt och bara uppleva det som är målat, eller vill Betraktaren sjunka in i en värld av nyskapande, suddiga gränser och bortom alla regler. René Magrittes metod bygger i Människosonen på naturliga och trovärdiga drag, hans målning framstå som verklig fast med en touch av fantasi, med sparsamma drag av semiotik..

Syftet med denna undersökning var att se hur Betraktares uppfattning av karaktärer påverkas då färgsättningen varieras. Undersökningen lutar sig mot en teoretisk bas om färg och uppfattningen av färg och ytterligare för att stärka karaktärernas utformning finns en genomgång av hur vi uppfattar människor, stereotyper, arketyper samt en kort förklaring till fantasy.För undersökningen skapades två olika karaktärer som skulle färgsättas med färgerna rött, blått, grönt och lila. Totalt färdigställdes arton bilder som sedan utvärderades i en webbenkät, enkäten varierades med slutna och öppna frågor för att få mer material om tankegångarna för färgsättningarna. Undersökningen visar att Betraktare anser att färg påverkar sättet de uppfattar karaktärerna på och relaterar gärna till känslor, andra spelkaraktärer eller kända arketypiska figurer, exempelvis en fantasyprästinna. Studien kan med fördel användas som tankeställare i utformningen av karaktärer i spel och göra spelet mer minnesvärt..

En Tapetsaga är ett projekt som vill lyfta fram omsorg om och konstnärlig närvaro i mönsterprodukter. Projektet har resulterat i en tapetkollektion innehållande fyra mönster i flera färgställningar vardera. Målet har varit att ta fram en tapetkollektion där mönstret, färgen och trycktekniken samspelar, och där alla av dessa komponenter spelar en lika viktig roll. Tapeten skall visa på noggrann avvägning och balans när det gäller harmoni i rapporteringar, färgsättning och komposition i mönstret. Det skall finnas en konstnärlig närvaro i såväl helhet som detaljer.

Denna uppsats har till syfte att beskriva och analysera läkemedelsbolaget Sanofi-Aventis inköpsfunktions interna strategiska betydelse. Efter eget intresse och ett behov från Sanofi-Aventis sida med en utomstående Betraktare genomförde vi denna studie.Studien har genomförts genom intervjuer, genomgång av litteratur och analys av tidigare forskning samt ett frågeformulär.Inköpsfunktionen har idag en alltför låg intern strategisk betydelse inom Sanofi-Aventis. Detta beror på en rad olika faktorer inom olika områden, såsom; relationerna till leverantörerna, de inköpta tjänsternas karaktär, inköpsprocessen samt inköpsfunktionens struktur. För att stärka denna funktions betydelse krävs ytterligare åtgärder. Dessa åtgärder innefattar bland annat en klassificering av leverantörsbasen, en större involvering från ledningen samt en implementering av en intern benchmarking..

Syftet med uppsatsen ?r dels att genom analys s?ka de budskap som finns i tre oljem?lningar som ing?r i en serie som Banksy kallat Crude Oils, dels att genom intervjuer unders?ka hur ett antal Betraktare uppfattar verken. De tre m?lningarna ?r Banksys versioner (parafraser) av tre k?nda konstverk av Claude Monet, Edward Hopper och Diego Vel?zquez. De teorier och metoder som anv?nds i den analytiska delen ?r framtagna av Roland Barthes respektive Charles Forceville vid studier av annonser. I den empiriska delen till?mpas semistrukturerade intervjuer. Resultatet av analyserna visar att det i m?lningarna finns budskap som kritiserar konsumtion, klassamh?lle och den hysteri som figurerar inom sk?nhetsbranschen.

Syftet med detta arbete är utifrån litteraturuppgifter samt analys beskriva Salvador Dalis och René Magrittes konstnärliga arbetsmetod, och utifrån detta göra en egen visuell gestaltning. Metoden jag har använt mig utav är litteratur, bildandalys och konstnärliga gestaltningar.Salvador Dalis metod i Minnets beständighet bygger på gränslöshet och fantasi, med tydliga semiotiska inslag. Du som Betraktare avgör vad som ses, vill du se målningarna enkelt och bara uppleva det som är målat, eller vill Betraktaren sjunka in i en värld av nyskapande, suddiga gränser och bortom alla regler. René Magrittes metod bygger i Människosonen på naturliga och trovärdiga drag, hans målning framstå som verklig fast med en touch av fantasi, med sparsamma drag av semiotik..

Den bearbetade bilden anva?nds allt oftare, i allt fra?n modereportage till nyhetssammanhang. I takt med att anva?ndningen av denna typ av bilder o?kar ma?ste Betraktaren ocksa? la?ra sig att kritiskt analysera bilden fo?r att den inte skall fo?rlora all trova?rdighet.Omra?det som studien behandlar a?r anva?ndningen av bearbetade bilder i nyhetssammanhang, i vilken den underso?kande delen a?r uppdelad i tva? underso?kningar. Den fo?rsta delunderso?kningen forskar i om en Betraktare kan skilja pa? en bearbetad bild och ett originalfotografi, medan acceptansen fo?r den bearbetade bilden i ett nyhetssammanhang underso?ks i den andra delunderso?kningen.