Sök:

Sökresultat:

13 Uppsatser om Betesskador - Sida 1 av 1

Betesskador före och efter stormen Gudrun

Den 8 januari 2005 drabbades södra Sverige av stormen Gudrun, detta resulterade i att ca 272 000 ha skogsmark skadades i Götaland, och av denna yta var 64 % så pass hårt drabbade att föryngringsplikt inträdde. I jämförelse med skogsägarna som drabbades hårt av de ekonomiska konsekvenserna fick hjortdjuren en ökad fodertillgång och gavs möjlighet att öka i antal. Syftet med denna studie var att analysera eventuella trender och samband i frågan om Betesskador orsakade av de större hjortdjuren före och efter stormen Gudrun och om detta i sin tur kunde kopplas till tillgången på foder och populationens storlek av de större hjortdjuren. Med data från riksskogstaxeringens inventeringar av fodertillgång har vi gjort beskrivande analyser och statistiska analyser i Minitab. Vi har kunnat konstatera att viltfodret har ökat, betesgraden för björk och övriga viltfoder arter har minskat och tallens Betesskador har förändrats mellan perioderna 2000-2004 och 2008-2012. Det hårda betet på tall har ökat och tall utan bete har ökat..

Betesskador på lärkplantor

The purpose of this study was to show how the Hybrid Larch (Larix eurolepis x) are used by large herbivores in terms of grazing and fraying. More specifically I studied how impact on the seedlings was affected by forest stand area, tree height and stem density (stems/ha).The survey was done in Jönköpings county in southern Sweden. About 50 % of all stems that are measured are damaged by grazing and 5,8 % was damaged from fraying. The conclusion of the study is that the biggest influencing factor is the height of the seedlings. The size of the stands and number off seedlings per hectare have almost no impact on the injuries on the seedlings. Fraying are common on trees smaller than 3 meters, and doesn?t occur on trees above that height.

Älgbetesinventering på Orsblecks viltvårdsområde

The purpose with this report is to compare moose browsing in young stands within a small game preservation, and if there are any differences between two areas. The method used in the inventory is a local damage caused by moose browsing survey. It is suitable on areas that have more than 50 hectares but less than 250 hectares of young forest. Inventory of moose browsing is best done on bare ground in the spring and should preferably be done before the flushing begins at the pine. Orsblecks game management area is divided into two different moose management areas, Noppikoski and Siljansringen. During the winter Siljansringen has a denser winter strain of moose, because of the moose seek out lower parts with less snow during the winter. This should also lead to the southernmost part should accommodate larger proportion of damages caused by browsing by moose.

Tallens fortsatta tillväxt i älgbetade bestånd

The Swedish Forestry Research Institute implemented an experiment which began in the year 1979 in a by moose browse damaged area in Sweden. An audit in 2014 of the moose browsing study called ?Furudalsförsöket? is the underlay to the study's results. By comparing Scots pine stands development in relation to known damage obtained thereby gives the understanding of how browsing affects the short and long terms impacts of Scots pines quality and volume production. The results of this year's audit reveal that the standing volumes in the undamaged and damaged areas represent a significant difference. The number and volume of the ingrown trees constitute a larger proportion of the areas that have been heavily browsed. It also proves once again that that all damage classes had a downward trend, which means that the damage is concealed with time.

Granproduktion på tallmarker! : är produktionen hållbar?

The aim of this report was to investigate the hypothesis that Norway spruce (Picea abies L. Karst), planted on poor ?Scots pine? stands will not have sustained growth during the whole rotation, due to water deficit in the closed stands. In order to investigate this hypothesis, data from 10 Norway spruce stands in southern-eastern Sweden were collected. In 10 plots in each stand, diameter and breast heights were measured on every tree.

Kombinationsbruk, talltimmer och vilt?

When I began my studies at Gammelkroppa forest school I started to think about an appropriate thesis. There was much discussion about the wild grazing damage during that period. I was at that time a part of Boo property and helped at their great hunts. They had the dual uses of wildlife and forest. I decided that I want to study how big the wild grazing damages are and if we can reduce them.

Skogsskötselns påverkan på fodertillgång för klövvilt : The impact of forest management on forage availability for ungulates

Det pågår en ständig debatt mellan olika parter i samhället angående Betesskador orsakade av klövvilt. Huvudmålet med dagens viltförvaltning är att anpassa klövviltstammarna efter fodertillgången i landskapet. Syftet med studien var därför att kvantifiera fodermängden för klövvilt i skogslandskapet, undersöka hur olika skötselåtgärder påverkar foderutbudet och analysera kostaderna för dessa. Studien begränsades till ett sammanhängande område i Holmen Skogs distrikt Egen skog. Med hjälp av beslutsstödsprogrammet Heureka PlanVis har foderutfallet för ett antal olika foderskapande skötselåtgärder tagits fram. I de flesta simuleringar var målet att maximera nuvärdet, men det alternativ som skapade absolut mest foder var när målet istället sattes till att maximera biomassan i skogslandskapet.

Intäktsförluster på grund av minskad volymproduktion orsakad av älg- och kronviltsbete i Kolmården

Det har länge forskats på hur klövviltsbete påverkar skogen och framförallt de skador som uppstår vid bete. Av olika anledningar har dock ingen konsensus kring betesskadeproblematiken uppnåtts. Holmen Skog innehar ett större sammanhängande skogsområde i Kolmården, beläget norr om Norrköping, där Betesskador på skogen har varit i fokus de senaste åren. Tidigare har skogsnäringen mestadels befarat kvalitetsnedsättningar på betesskadade träd men nyligen har studier kunnat konstatera signifikanta volymproduktionsförluster. I detta arbete söker vi svar på hur volymproduktionen i tallungskogar i Kolmården påverkas av älg- och kronhjortsbete. Vi har beräknat volymförändringen i skogsbeståndet över 20 år med hjälp av en modell från Riksskogstaxeringen som tar hänsyn till bonitet, medelhöjd, tallandel, skadefrekvens samt om gallring utförts eller ej. Den genomsnittliga årliga volymproduktionen jämfördes mellan dagens beräknade svåra skadenivå på 14,1 % och en hypotetisk 0 %- ig skadenivå och således erhölls en minskning i genomsnittlig årlig volymproduktion. Den årliga volymproduktionsförändringens värde i kronor har beräknats med ett genomsnittligt pris för leveransvirke av barrmassaved.

Grågåsens (Anser anser) åker- och grödoval

Grågåsen är en av de arter, bland de stora växtätande fåglarna, som orsakar skador inom jordbruket varje år. För att effektivt kunna bedriva ett skadeförebyggande arbete och därmed mildra konflikterna krävs kunskap om gässens ekologi. För att kunna förutsäga betestryck och styra gässen i landskapet är kunskaper om vad som styr gässens val av födosöksplatser viktiga. Denna studie, som genomförts vid Kvismaren i Närke och Hornborgasjön i Västergötland, fokuserade på att undersöka betydelsen av faktorer som kan påverka gässens åkerval. De faktorer som studerades var 1) avstånd till övernattningsplats, 2) fältets storlek och avstånd till skogskant, 3) mänsklig störning och 4) odlad gröda.

Skogsskador i Sverige: vilka är de vanligaste skogsskadorna samt fakta om älgen och dess betydelse för skogsskador, omfattning, mätmetoder och åtgärder

Skogen är en förnyelsebar naturresurs om den sköts på rätt sätt. Väsentligast för ett hållbart skogsbruk är att avverkningen är i balans med återväxten. Detta innebär att det endast finns en begränsad mängd virke för skogsindustrin att tillgå. För att den avverkade skogen skall hålla så hög kvalitet som möjligt är det viktigt att den växande skogen inte skadas. Den växande ungskogen påverkas inte bara av skogsskötselåtgärder i olika varianter, utan även av mer svårpåverkade faktorer som exempelvis klimatförändringar och miljö, svamp-, insekts- och viltangrepp.

Reproduktion hos älg (Alces alces) i Blekinge och nordöstra Skåne 2012-2014 : en studie av honliga reproduktionsorgan, älgobservationer och klimatdata

Älgen är idag en art av stort intresse för det svenska samhället. Främst som resurs, men arten arten kan också orsaka problem i form av trafikolyckor och Betesskador. Vid förvaltningsbeslut finns det flera olika faktorer att ta hänsyn till och för att bedöma stammens storlek finns ett antal olika inventeringsmetoder. Kunskap om reproduktionen är bland annat viktigt för att uppskatta stammens tillväxt. En metod vid datainsamling är att undersöka honliga könsorgan insamlade under jakt.

Naturvårdande skötsel (NS) - blir resultatet som man tänkt sig? : en fältstudie över föryngring, trädslagsfördelning och död ved 14 år efter åtgärd

A new Swedish political approach to forestry was initiated 1993, that put goals of production and environmental issues into equal importance to Swedish Forestry Law. Earlier nature conservation very often declaimed preservation the best way to conserve nature, but recently it is clear that many highly biological values are due to former land use or disturbance. Many old pastures or cultivations dominated by deciduous trees are today characterized by a dense overgrowth of Norway spruce. By actively paying attention to nature in forestry (nature restoration), it is possible to partly reconstruct habitats or disturbances that are necessary to favour the biological values. The aim with this master thesis is to study the nature restoration, (NS, Swedish abbreviation), performed in 11 forest sites in the middle of Sweden 8-14 years ago. Since NS recently have become applied, it has never yet been evaluated.

Älgbete och skogsskador på beståndsnivå :

The modern silvicultural practices of today, with cutting by compartments, have led to a large benefit for the moose population through the cleared areas which produces large amount of fodder. This new landscape can produce and feed a large moose population. But it will cause a conflict effect towards the landowners; the conflict consists of browsing mainly in the young pine forest. The result from browsing and damage will be sparse stands with reduced growth and technical damage like leader shoot browsing, stem breaking and damage of the bark. Technical damage can kill the tree or damage it so hard that it would not work as future saw timber.