Dagens kyrkogårdar har ofta reservmarker som inte används till något. De sköts på olika sätt, generellt används någon slags maskin. För att minska miljöpåverkan och maskinanvändningen kan Betesdjur vara aktuella som ersättning. Syftet med arbetet är att undersöka vilka möjligheter och problem som kan finnas i att sköta kyrkogårdsmark med hjälp av Betesdjur och vilken inställning kyrkogårdsansvariga har till Betesdjur.Med hjälp av en litteraturstudie och av intervjuer undersöks Betesdjur på kyrkogården. Resultatet från studien av litteratur redovisas under rubriken litteraturstudiens resultat.

Ekonomi är ett ämne som alltid är aktuellt när det kommer till att spara pengar. Ett ämne som blivit allt viktigare de senaste åren är hur vi kan minska på miljöpåverkan. Malmö stad har valt att se över helhetsperspektivet med en miljövänlig parkskötsel och inriktat sig på Bulltofta rekreationsområde. En del av detta är att eventuellt lägga om, delar av skötseln av långgräsytor på Bulltofta rekreationsområde, för Betesdjur som ett alternativ till maskiner. Jag har, genom att välja ut ett begränsat område, jämfört hur årskostnaden, bränsleförbrukningen och CO2-utsläppen skiljer sig i de båda alternativen.

Under början av 1900-talet började forskning om hybridisering av olika poppelarter. Forskning har skett i flera länder som Sverige, Danmark, Tyskland, Belgien och USA. En av de mest framstående korsningarna är klonen OP 42 (P. maximowiczii x P. trichocarpa), vilket också är den mest använda i Sverige. Det finns ungefär 78 miljoner hektar med poppel på i världen, Sverige står för en liten del med drygt 2000 hektar.

Den svenska hagmarken och dess biologiska mångfald är hotade, men detfinns en vilja från samhället att bevara det biologiskt och pedagogisktviktiga utrymme som hagmarkerna utgör. Det finns dessutom behov av merekologiska och ekonomiska metoder att förvalta stadsnära natur.Betande djur i stadsnära grönområden används i flera kommuner som endel av lösningen på dessa problem, och detta examensarbete undersöker hurbetande djur påverkar ett områdes biologi, och hur betande djur fungerarsom en del av skötseln av stadsnära natur.Den metod som använts är litteraturstudier. Som ett komplement har fyraintervjuer gjorts med ansvariga personer på förvaltningar som arbetar medbetande djur.Resultatet visar att en grönyta påverkas på många sätt av bete: Floran ochfaunan förändras och blir artrikare, beroende på störningar i form av blandannat det tramp som marken utsätts för vid bete.Förvaltningarna använder betande djur framför allt för att bevara denbiologiska mångfalden och det öppna kulturlandskapet, men även som ettpedagogiskt, miljömässigt försvarbart och attraktivt inslag i de stadsnäragrönområdena.De tillfrågade förvaltningarna upplever att skötsel av stadsnära natur medhjälp av betande djur i huvudsak har fungerat bra, och att det bidragit till attde betade områdena har erhållit ökade biologiska och kulturella värden. Detbehövs dock ytterligare inventeringar för att säkert kunna visa hur enrestaurerad betesmarks flora och fauna förändras vid ett återinfört bete.Betande djur bedöms kunna användas i större utsträckning som enrealistisk och ekologisk del av förvaltning av stadsnära natur, förutsatt attdjurens säkerhet kan upprätthållas..

Andelen lantbruk med inriktning på stora Betesdjur ökar i Sverige. För att effektivt kunna hantera dessa djur bör de metoder som används ses över. Det här arbetet är gjort i ett försök att utreda om hästen kan spela en viktig roll i arbetet tillsammans med nötkreatur. För att ta reda på det har jag intervjuat en del olika aktiva inom sektorerna lantbruk och häst samt tagit del av befintlig litteratur som rör hur man hanterar djur på ett säkert sätt samt olycksstatistik. Intervjupersonerna kom ifrån södra Sverige och gårdsbesöken genomfördes i Skåne.

Litteraturstudien sammanställer tillgängliga kunskaper och erfarenheter om vindkraftens och kraftledningars påverkan på djurlivet, både vilda och domesticerade djurgrupper. Avgränsningar som gjorts är att enbart behandla påverkan på Betesdjur. Eftersom litteraturen inom området är mycket begränsad har vi även gjort kopplingar till närliggande områden så som störningar från olika typer av buller samt trafik, jakt, friluftsliv och habitatförändringar vilka uppstår i samband med en etablering. I de fall då faktaunderlag för Betesdjur saknats har vi dragit paralleller till andra djurarter och i vissa fall har vi även tittat på hur människan påverkas av effekterna för att kunna få en förståelse för hur djuren upplever eller påverkas av störningen.Det går inte att utesluta att det kan finnas en påverkan på Betesdjuren, framförallt på de vilda djurgrupperna. Sammanfattningsvis kan slutsatsen dras att buller från vindkraftverk kan vara en stressande faktor för djur och långvarig stress kan ge effekter som minskad fertilitet och förhöjd hjärtfrekvens.

För att vinna mer åkermark till jordbruket utdikades stora arealer mark i slutet av 1800- talet och början av 1900-talet. Detta medförde att många våtmarker har försvunnit från vårt odlingslandskap, störst andel har gått förlorade i södra Sveriges slättlandskap. Dessförinnan betydde våtmarkerna mycket för människorna. De gav bland annat foder till djuren under vintern. Enligt ett delmål i ett av Sveriges 16 miljökvalitetsmål, Myllrande våtmarker ska det anläggas och återskapas ett stort antal våtmarker i odlingslandskapet framtill år 2020.

För att vinna mer åkermark till jordbruket utdikades stora arealer mark i slutet av 1800- talet och början av 1900-talet. Detta medförde att många våtmarker har försvunnit från vårt odlingslandskap, störst andel har gått förlorade i södra Sveriges slättlandskap. Dessförinnan betydde våtmarkerna mycket för människorna. De gav bland annat foder till djuren under vintern. Enligt ett delmål i ett av Sveriges 16 miljökvalitetsmål, Myllrande våtmarker ska det anläggas och återskapas ett stort antal våtmarker i odlingslandskapet framtill år 2020.

Det stora alvaret är en unik biotop, där många säregna arter existerar. Stora alvaret karakteriseras som ett mosaikartat landskap bestående av blottade kalkstensplattor, gräsdominerade ytor, och buskmark. Den vedart som dominerar på stora alvaret är juniperus communis Enen (här efter betecknad som JC). Alvaret har sedan länge varit påverkat av människan, men efter 1950-talet avtog användningen. Det här ledde till att JC började överta ytan på alvaret.

Värdet av att beta naturbetesmark är stort, både för den biologiska mångfalden men även för bevarandet av öppna kulturlandskap med stora rekreations- och kulturhistoriska värden. Då naturbeten är permanenta beten måste parasitsmitta av inälvsparasiter på betet förebyggas för att inte bli ett problem. Problem som kan orsakas av parasitangrepp är framför allt försämrad tillväxt hos djuren men även klinisk sjukdom såsom t.ex. diarré eller blodbrist. Förstagångsbetande individer är särskilt känsliga för parasitangrepp och måste därför skyddas från parasitsmitta i möjligaste mån.

Hästens roll i samhället har förändrats, från att vara ett arbetsredskap i strid eller i det dagliga arbetet, till ett fritidsintresse som får ta allt större plats. Samtidigt är strävan mot ett hållbart samhälle med ekologi och miljö som nyckelord en viktig del. Hästen kan då anta en nygammal roll som redskap för att uppfylla kriterierna som ett miljövänligt arbetsdjur. I Sverige finns fortfarande kunskaper för att använda arbetshästar, dessa kunskaper kan förvaltas, utvecklas och utnyttjas i mer än uppvisningssyfte.I studien undersöks hästen som arbetsredskap i parkmiljöer ur miljö- ekonomi- och brukarperspektiv. Som metoder har litteraturstudie, intervjuer och en Cost-Benefit-analys använts.

Hästens roll i samhället har förändrats, från att vara ett arbetsredskap i strid eller i det dagliga arbetet, till ett fritidsintresse som får ta allt större plats. Samtidigt är strävan mot ett hållbart samhälle med ekologi och miljö som nyckelord en viktig del. Hästen kan då anta en nygammal roll som redskap för att uppfylla kriterierna som ett miljövänligt arbetsdjur. I Sverige finns fortfarande kunskaper för att använda arbetshästar, dessa kunskaper kan förvaltas, utvecklas och utnyttjas i mer än uppvisningssyfte.I studien undersöks hästen som arbetsredskap i parkmiljöer ur miljö- ekonomi- och brukarperspektiv. Som metoder har litteraturstudie, intervjuer och en Cost-Benefit-analys använts.

Målet med min undersökning är att besvara frågorna ?Hur påverkar stenmuren produktionen i det moderna lantbruksföretaget?? och ?Hur har lagstiftningen som berör kulturelement förändrats??. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur stenmuren uppfattas i odlingslandskapet.Storskiftet 1857, enskiftet 1807 och laga skifte 1827 förändrade jordbrukets medeltida struktur och sedan dess har utvecklingen gått mot allt färre men större brukningsenheter. Stenmurarna kom till i samband med skiftesreformer då gårdarna flyttades ut från byn för att få hela sin areal samlad kring ett gårdscentrum. Det är oftast dessa stenmurar som idag upplevs som odlingshinder i det moderna jordbruket då gamla ägogränser numera finns inom gården genom förvärv av grannfastigheter.

Grasslands which have been actively managed for a long time and which in modern times have not been subject to cultivation such as fertilization are called semi-natural grasslands. These rare and species-rich areas hold an ecological, biological and historical value and if the management stops these areas will likely diminish. More effective agricultural systems and a declining number of grazing animals have in Sweden, among other countries, made semi-natural grasslands less valuable as foraging areas. Shrubs and fast growing plants rapidly colonize abandoned semi-natural grasslands, threatening biodiversity. The objective of this experiment was to determine the effects of breed and season on diet composition, with special reference to four competitive species found in wet areas ? in cattle grazing heterogeneous semi-natural grasslands ? and thereby contribute to improved management of these areas.