SAMMANFATTNINGBakgrund: I det sjukgymnastiska yrket ingår det viktiga arbetet med att formulera relevanta mål för rehabilitering. Målsättningen ger en riktning för sjukgymnast och patient att sträva efter och kan enligt forskning leda till bättre rehabiliteringsresultat. Tillvägagångssättet för att ta fram mål och målsättningar varierar och det finns flera faktorer att ta hänsyn till i målsättningsprocessen. Sjukgymnastprogrammet på Mälardalens högskola (MDH) utformar mål utifrån ett Beteendemedicinskt perspektiv där målen operationaliseras.Syfte: Studiens syfte var att beskriva hur sjukgymnaster på en universitetsansluten klinik i Bangkok tillämpar och resonerar kring mål och målsättning i patientarbetet.Metod: Studien var en kvalitativ tvärsnittsstudie med deskriptiv design som utfördes genom semistrukturerade intervjuer med åtta informanter. Meningskoncentrering och meningstolkning användes för att analysera intervjuerna.Resultat och slutsats: Sjukgymnasterna arbetar med mål och målsättningar på den universitetsanslutna kliniken i Bangkok.

SAMMANFATTNINGBakgrund: Att vårdgivaren ska gör patienten delaktig är något som är lagstadgat ochefterfrågas från patienten. För fysioterapeuten är det till stor vinst om patienten kanengageras i sin behandling.Syfte: Syftet med studien var att utifrån ett Beteendemedicinskt perspektiv, med densocialkognitiva teorin som referensram, beskriva patienters upplevelse av delaktighet imötet med fysioterapeut vid nybesök inom primärvård.Metod: Sex patienter rekryterades som varit på nybesök hos fysioterapeut.Semistrukturella intervjuer genomfördes och materialet analyserades med kvalitativinnehållsanalys.Resultat: De deltagande patienterna hade olika syn på begreppet delaktighet och vadsom påverkade deras upplevelse. Fysioterapeutens förmåga att få patienten delaktigbetonades men även patientens egen roll, tidigare erfarenheter och samspelet mellanpatient och fysioterapeut.Diskussion: Resultatet tolkades utifrån social kognitiv teori. Patientens delaktighetbetraktades som ett beteende och patientens upplevelse av sin delaktighet som enkonsekvens av detta beteende. Patientens upplevelse av delaktighet påverkades avomgivningen och individfaktorer.Slutsats: Fysioterapeuten var central i deltagarnas upplevelse av delaktighet men äventidsaspekter var avgörande.

Bakgrund: I sjukgymnastik med ett Beteendemedicinskt perspektiv beaktas bland annat sociala omgivningsfaktorers betydelse för patientens rörelsebeteende. Till social omgivning hör exempelvis människor i ens närhet, samhällsstrukturer, normer och attityder. Sociala omgivningsfaktorer ingår i Socialkognitiv teori (SCT) som beskriver interaktionen mellan individ, beteende och omgivning. Syfte: Att undersöka hur sjukgymnaster på en klinik i Bangkok, Thailand, uppfattade och beaktade sociala omgivningsfaktorer vid undersökning, analys och behandling av patienters problem. Metod: Studien var en kvalitativ tvärsnittsstudie med deskriptiv design. Ett bekvämlighetsurval om fem informanter och semistrukturerade intervjuer användes. Databearbetningen utfördes med en kvalitativ innehållsanalys.

Bakgrund: Mjuka ryggortoser har länge använts som behandling för personer med ländryggssmärta. Det finns viss forskning som påvisar ortosens positiva effekt på både de fysiska och de psykologiska besvären. Det saknas dock studier på hur personerna själva upplever ortosbärandet vid fysisk aktivitet.Syfte: Att utifrån ett socialkognitivt perspektiv undersöka upplevelsen av användningen av mjuka ryggortoser vid fysisk aktivitet hos personer med ländryggssmärta.Metod: Studien har en kvalitativ design med en induktiv ansats. Data samlades in via sex individuella intervjuer baserade på en semistrukturerad intervjuguide. Sedan gjordes en kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Den kvalitativa innehållsanalysen resulterade i fem kategorier som sedan skapade ett tema: Inre och yttre faktorer av användandet förändrar kvalitet och kvantitet på fysiska aktiviteter.Slutsats: Intervjupersonerna upplever inre faktorer och yttre faktorer av användandet av den mjuka ryggortosen vid fysisk aktivitet.

Bakgrund:Antalet äldre i dagens befolkning ökar kraftigt. Flera biopsykosociala faktorer anses påverka äldres fysiska aktivitetsnivå. Fysioterapeuten arbetar hälsofrämjande med äldre främst genom att befrämja fysisk aktivitet.Syfte:Att ur ett biopsykosocialt perspektiv beskriva hemmaboende äldres upplevelse av vilka faktorer som har betydelse för deras fysiska aktivitetsnivå. Vidare är syftet att beskriva hur äldre upplever att en fysioterapeut kan understödja deras fysiska aktivitet.Metod:En kvalitativ, semistrukturerad intervjustudie med induktiv ansats användes. Ett ändamålsenligt bekvämlighetsurval gav fem deltagare ?80 år.

Bakgrund: Evidens styrker att teamrehabilitering är en lämplig rehabiliteringsform för patienter med reumatiska sjukdomar. Gruppträning har i tidigare studier visat goda resultat för personer med reumatisk sjukdom. Dock är forskning om den subjektiva upplevelsen av gruppträningen bristfällig.Syfte: Syftet med studien är att ur ett socialkognitivt perspektiv undersöka vilka upplevelser och erfarenheter deltagare med reumatisk sjukdom fått av den gruppträning som ingår i teamrehabiliteringen.Metod: Studien har en kvalitativ design med induktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer utfördes. Fem deltagare inkluderades och det insamlade materialet analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Det framkom att deltagarna hade en positiv uppfattning om teamrehabiliteringen och att de tog med sig många erfarenheter därifrån.

Bakgrund: Kvinnor har högre sjukfrånvaro än män och inom undersköterskeyrket, som är kvinnodominerat, märks detta tydligare. Det finns därmed anledning att uppmärksamma och kartlägga vad som upplevs främja kvinnors arbetsnärvaro och arbetsförmåga i detta yrke. Syfte: Syftet med studien var att utforska äldre kvinnliga undersköterskors upplevelser av betydelse för bibehållen arbetsförmåga inom kommunal äldreomsorg. Metod: Studien genomfördes som en beskrivande kvalitativ intervjustudie med kvalitativ manifest innehålls-analys. Sex friska undersköterskor mellan 55-58 år i kommunal äldreomsorg valdes genom ändamålsenligt urval till semistrukturerade individuella djupintervjuer.

Veterinär Beteendemedicin är ett relativt nytt område. Internationellt sker en ökad diagnosticering av psykiska sjukdomar och syndrom hos sällskapsdjur med efterföljande medicinering. Studien syftade dels till att öka kunskapen om hur beteendeproblem hos hund och katt behandlas farmakologiskt i Sverige och hur veterinärer och djurpsykologer ser på sin egen kompetens inom området. Dessutom till att undersöka vad veterinärer och djurpsykologer har för inställning till beteendemodifierande läkemedel och produkter. Samt slutligen att få en uppfattning om hur mycket beteendemodifierande läkemedel och produkter som används till hund och katt.

Fysisk aktivitet bör inkluderas i alla människors vardag och förutom detta rekommenderas även fysisk träning för att uppnå hälsomässiga fördelar. En välmående kropp kräver även att individens energiförbrukning stämmer överens med personens intag av energi och näring. Då en begränsad kosthållning kombinerat med ett ohälsosamt förhållningssätt till träning påverkar livet negativt har den till synes hälsosamma livsstilen övergått från att vara hälsosam till ohälsosam. Detta nämns även som ortorexi, ett relativt nytt fenomen som inte klassificeras som en egen diagnos i dagsläget. Syftet med studien var att beskriva fysioterapeuters resonemang kring arbetet med patienter med ortorektiska symtom.

Idag ökar antalet fall av utmattnings- och stressrelaterade sjukdomar i västvärlden. Inom området landskapsplanering finns tankar om att detta har ett samband med dagens snabbt växande städer och minskade utrymme för återhämtning i grönområden. Inom miljöpsykologin lyfter Rachel och Steven Kaplan, Roger S. Ulrich och Patrik Grahn fram miljön och omgivningens inverkan på mental utmattning och återhämtning. Målet var att undersöka, diskutera och jämföra deras teorier om mental återhämtning kopplat till upplevelsen av gröna miljöer med fokus på de tre delarna (1) det tillstånd en individ återhämtar sig ifrån, d.v.s.