Denna uppsats behandlar de Beslutskriterier som används av informella investerare i deras beslutsprocess. I teorin beskriver vi de olika kriterier som de informella investerarna beaktar i sin beslutsprocess. Teorin behandlar även olika typer av informella investerare och vad som skiljer dessa från varandra. Vi har utifrån teorin kategoriserat de informella investerarna utifrån de skillnader som föreligger. Kategoriseringarna har legat till grund för de hypoteser vi har ställt upp för att empiriskt testa om det finns skillnader i bedömningen av Beslutskriterier beroende på vilken kategori en informell investerare tillhör.

Människor har idag fått andra resvanor och reser mer än vad de tidigare gjort. Det är allt viktigare för hotellen att kunna tillfredsställa sina gäster och ha någon relation till hemmet då hotell i många fall, framförallt för affärsresenärer, ersätter hemmet. Det kan vara en anledning till att affärsresenärer och privatresenärer beaktar olika Beslutskriterier. Konsumenten medverkar aktivt vid produktionen av tjänsten och en tjänst produceras på samma gång som den konsumeras vilket gör det svårt för konsumenten att förutse vad den kan förvänta sig. Därmed blir det också svårt för serviceföretagen att förutse vad det är gästen efterfrågar och vilka Beslutskriterier denne efterfrågar vid val av hotell.

Inledning:Dagligen möts organisationer av situationer där de måste ta beslut. Frågan är vad som egentligen avgör vilket alternativ organisationen väljer, vilka Beslutskriterier används? Ju bättre insikt den säljande organisationen har om den köpande organisationens beslutsprocess och Beslutskriterier, desto bättre kan de påverka inköpsbeslutet.Inom hotellbranschen är säsongvariationen hög och för att övervinna den erbjuder vår uppdragsgivare Björkbacken Karaktärshotellet konferensmöjligheter. De behöver dock skapa förståelse för vilka kriterier potentiella konferensköpare använder sig av när de väljer konferensanläggning för att kunna attrahera fler övernattande konferensgäster.Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att beskriva organisationers väg till beslut och vad de efterfrågar vid köp av konferenser. Det ska göras genom att utforma en modell för beslutsprocessen och empiriskt testa den.Metod: Vårt syfte har vi angripit med en i grunden positivistisk vetenskapssyn med ett deduktivt angreppssätt.

Syfte: Under de senaste 20 åren har hyresbostäder visat stabilitet gällande hyror, fastighetspris och avkastning. För kontorsfastigheter har situationen varit annorlunda. Svängningar har skett i takt med rådande konjunkturläge. Trots detta väljer investerare att investera i kontorsfastigheter. Studiens syfte är att undersöka hur ett investeringsbeslut fattas vid förvärvav kontorsfastigheter. För att besvara syftet utgår vi från en huvudfråga som i sin tur delats in i underfrågor enligt nedanstående frågeställning:Hur ser beslutsprocessen ut?             - Vilka Beslutskriterier förekommer?       - Vilken information beaktas?       - Vilka modeller används?Metod: Studien har genomförts med en kvalitativ metod och en abduktiv ansats där intervjuer har genomförts.Resultat & slutsats: Studien har visat att en beslutsprocess likt Henneberry och Roberts normativa beslutsmodell förekommer i olika typer av fastighetsbolag.

Intresset för begreppet venture capital väcktes av den anledning att det är ett dagsaktuellt ämne som ständigt florerar i massmedia. Denna studie behandlar individens beslutsfattande i ett venture capitalbolag och har landat i ett syfte där vi vill skapa en förståelse för hur individerna i ett venture capitalbolag fattar investeringsbeslut. Detta genom att beskriva vad individuella beslutsfattare grundar sina beslut på i nyetablerade IT-företag. Vi har utgått från teorier kring erfarenhet, information, förtroende och vilka huvudsakliga Beslutskriterier venture capitalister använder sig av i sitt beslutsfattande. Eftersom vi har använts oss av teorier och därefter genomfört en empirisk undersökning har vi ett deduktivt angreppssätt.

Lagen om läkemedelskommittéer infördes den 1 januari 1997 och innebär att det i varje landsting ska finnas minst en läkemedelskommitté. Syftet med kommittéernas verksamhet är att verka för en tillförlitlig och rationell läkemedelsanvändning, grundad på vetenskap och beprövad erfarenhet. Detta gör kommittéerna genom att rekommendera läkemedel till en så kallad baslista. I denna uppsats görs en enkätstudie av kommittéernas attityder till och användning av hälsoekonomiska utvärderingar vid dessa rekommendationer. För att få en uppfattning om detta har en representant från varje kommitté i Sverige svarat på frågor som berör Beslutskriterier, informationskällor, utbildning samt attityder till och användning av utvärderingars resultat.

Samhällets tillväxt är beroende av nya och växande småföretag. De små företagen är i sin tur beroende av kapital för att kunna starta upp en verksamhet och kunna växa. Många gånger kan det i ett tidigt skede vara svårt att hitta finansiärer som är villiga att ta den risk som är förknippad med nystartade och växande små företag, en möjlig finansiär skulle dock kunna vara en företagsängel. Företagsänglar är privatpersoner som investerar privat kapital och tillför kompetens i de företag som de gör satsningar i. Uppsatsens syfte är att granska vilka motiv och Beslutskriterier som kan ligga till grund för en företagsängels investering samt hur denne kan gå till väga för att utvärdera ett investeringsförslag.

På grund av avskaffandet av revisionsplikten som började gälla den 1 november år2010 kan idag små företag välja bort sin revision. 250 000 av Sveriges företag är enligtlag berättigade att själva välja vilka revisorstjänster de är i behov av samt i vilkenomfattning.För att banker ska bevilja lån till små företag krävs det en säkerhet som speglarföretagens förmåga att betala kommande räntor och amorteringar. Säkerheten ligger igranskade revisioner och när de blir frivilliga kan tillförlitligheten minska.Metoden som använts är kvalitativ och har utformats via personliga intervjuer medbanker och revisionsbyråer.Syftet med studien är att beskriva effekten av avskaffandet av revisionsplikten påbankers utlåningsprocess till mindre företag.Frågeställning:?Är bankerna villiga att bevilja utlåning av krediter till små företag utan revisor??Finns det någon information som kan ersätta reviderade räkenskaper??Har långa relationer någon påverkan på bankers kreditbedömningsprocess??Hur ser revisionsbyråerna på avskaffandet av revisionsplikten?Slutsatser:Majoriteten av bankerna är villiga att bevilja kredit till företag utan revision. Dock krävsfler Beslutskriterier för att bedöma ett företags återbetalningsförmåga.

Vad är egentligen målfunktionen i offentliga sjukvården och hur utvärderar sjukhusen investeringsmöjligheter? Den offentliga sjukvården har inget vinstincitament utan vill istället maximera den nytta de kan göra för allmänheten med den budget de får uppsatt av det Landsting de opererar i. Syftet med denna uppsats var att undersöka hur investeringsbedömningar görs inom offentlig sjukvård, vad som värdesätts i bedömningarna, samt vilka processer som föregår ett investeringsbeslut. I en teoretisk referensram behandlas centrala teoridelar som kretsar kring investeringar för att ge stöd till vår analys av resultat och slutsatser. Metoden som använts har en kvalitativ ansats och datainsamlingen genomfördes med kvalitativa semistrukturerade intervjuer.  Intervjuerna utfördes på fyra sjukhus, sjukhus inom samma län samarbetar med varandra och har oftast gemensamma system och arbetssätt, därför valde vi sjukhus i olika län.

Denna kandidatuppsats studerar förekomsten av olika typer av IT-investeringar. Detta görs inom ramen för en tidigare framtagen klassificeringsgrund för denna typ av investeringar. Klassificeringsgrunden är framtagen av Thomas Falk och Nils-Göran Olve och presenteras i deras bok IT som strategisk resurs. För att ytterligare dela in IT-investeringar efter deras funktion har vi även kategoriserat IT-investeringar som antingen nyinvesteringar eller återinvesteringar. Studien är gjord i samarbete med IKEA-IT som också utgör studieobjekt.

Samhället är mer eller mindre konstant utsatt för risker. De flesta av dem är så små, och har kanske till och med så pass obetydande effekter för individen om de realiseras, att vi negligerar dem i våra dagliga beslut. Vid vissa tillfällen står vid dock inför beslut som är betydligt svårare, t.ex. i vilken mån vi ska handla kostsamma försäkringar för stora olyckor som högst osannolikt inträffar men skulle få katastrofala konsekvenser. Liknande situationer uppstår för centrala beslutsfattare där man fattar beslut att genomföra riskreducerande åtgärder i samband med potentiella katastrofer.