För att nå betyget E i ämnet svenska behöver elever i årskurs 9 uppvisa förmågan att använda sig av enkla gestaltande Beskrivningar. Genom kvalitativ textanalys av tio elevtexter undersöks hur eleverna använder sig av just gestaltande Beskrivningar. En gestaltande beskrivning innebär den strategi eleverna använder sig av för att skapa en visuell bild av texten. Med en tvärvetenskaplig ansats fokuserar undersökningen på gestaltande Beskrivningar av miljö, deltagande personer och synvinkel. Elevtexterna som analyserats är hämtade från det nationella provet i svenska för årskurs 9.

Syftet med uppsatsen var att ta reda på anställda förskollärare och barnskötares Beskrivningar av situationer i förskolan tillsammans med barn i åldern 1-3. I studien undersöktes också om anställda barnskötare och förskollärares Beskrivningar av situationer kunde härledas till utbildning, ålder eller antal år i yrket.För att ta reda på de anställda förskollärarnas och barnskötarnas Beskrivningar av situationer i förskolan genomfördes en kvalitativ undersökning i form av samtalsintervjuer.Utifrån de anställda barnskötarnas och förskollärarnas Beskrivningar framkom det att de anställda förskollärarnas Beskrivningar i större utsträckning än de anställda barnskötarnas var grundade i den vetenskapsbaserade kunskapsmodellen (Rolf, 2006). Detta genom att de bland annat beskrev teorier om lärande och utveckling vilket inte de anställda barnskötarna gjorde. De anställda barnskötarnas Beskrivningar var däremot i större utsträckning än de anställda förskollärarnas Beskrivningar grundade i den erfarenhetsbaserade kunskapsmodellen (Rolf, 2006). Detta genom att de fokuserade på att själva vilja lära av situationer i praktiken vilket inte de anställda förskollärarna beskrev.Studien visade att de yngre anställda i större utsträckning än de äldre fokuserade på barnet genom att bland annat enbart vilja samtala om barnet i arbetet på förskolan.

Syftet med arbetet var att undersöka lärare och elevers Beskrivningar av information om bedömning, inför arbetsplatsförlagt lärande. Jag ville både undersöka vilken information om bedömning som lärare och elever upplever att de hade gett respektive fått och hur den hade kommunicerats. Den metod som jag använde mig av var enkät under ledning och undersökningen genomfördes på hotell- och restaurangprogrammet med elever från årskurs tre.Det som jag kom fram till i min studie var att elevernas Beskrivningar skilde sig från lärarens beskrivning. Det visade sig att flera av eleverna inte visste vad som bedöms, vem som bedömde eller vilken kurs som momenten ingick i trots att läraren beskrev att informationen hade getts till eleverna. Även hur informationen hade kommunicerats skilde sig åt mellan lärare och elevers Beskrivningar Som möjliga orsaker till de olika Beskrivningarna, har jag diskuterat att det kan ha berott på olika störningar i kommunikationen och brister i kunskap om kommunikationsprocessen.Min förhoppning är att mitt arbete skall göra lärare medvetna om kommunikationens betydelse i klassrummet och undervisningssituationen och i synnerhet vikten av att kommunicera bedömning med eleverna..

Tidigare forskning tyder pa? att det finns kunskapsluckor om och stereotypa bilder av kvinnliga klienter inom kriminalva?rden som dessutom pa?verkar hur arbetet med kvinnliga klienter ser ut. I denna studie ska da?rfo?r friva?rdsinspekto?rers Beskrivningar av kvinnliga klienters problem, behov och resurser granskas. Det underso?ks ocksa? huruvida dessa Beskrivningar kan betraktas som ko?nsstereotypa.

Inställningen till naturvetenskapliga Beskrivningar av elektronen hos gymnasieelever i årskurs tre på naturvetenskapligt program har undersökts genom kvalitativa intervjuer. Elevernas inställningar motsvarar en vetenskapsteori som diskuteras i ljuset av andra vetenskapsteorier. Enligt undersökningen kan många elevers vetenskapsteori tillskrivas samhällets vetenskapsteori, som karaktäriseras av en pragmatisk och tillämpningsorienterad syn på naturvetenskaplig kunskap, samt av skepsis inför naturvetenskapliga Beskrivningar som inte följer ett ?vardagligt? förnuft, vilket troligen gäller allmänt för modern fysik. En sådan vetenskapsteori leder till vissa problem för eleverna när de skall lära undervisningsstoffet i fysik.

Syftet med vår uppsats är att ta reda på förskolebarns tankar om vad de uppfattar att natur är och vilka upplevelser de har av naturen. Med upplevelser menar vi såväl deras erfarenheter av som deras känslor för naturen.I vår undersökning har vi utgått från kvalitativa intervjuer, där 18 förskolebarnen intervjuats parvis av två intervjuare. För att kunna nå förskolebarnens tankar var intervju en lämplig metod eftersom man får en djupare bild av barns tänkande kring naturen. Vi lät också förskolebarnen måla en teckning i samband med intervjun för att ytterligare ge de ett sätt att beskriva sina tankar. I bearbetningen av empirin försökte vi tolka innehållet utifrån barnens perspektiv, samt se variationer i barns Beskrivningar.

Många 5-åriga barns vardagsliv är knutet till förskolan som plats och till dess pedagogiska verksamhet. Förskolan har på senare år fått ett tydligare pedagogiskt uppdrag på grund av införandet av förskolans läroplan år 1998, vilken reviderades år 2010. I och med förskolans förtydligade lärande-uppdrag så undersöks i denna kvalitativa intervjustudie hur barn beskriver sitt eget lärande idag. Studien innefattar intervjuer av 26 förskolebarn födda år 2009, i sex kommunala förskolor, i en svensk medelstor stad.Studien utgår från det sociokulturella perspektivet på lärande och även från den utvecklingspedagogiska lärandeteorin. Syftet med undersökningen är ta reda på hur förskolebarn beskriver sitt eget lärande.

Syfte: Föreliggande studies syfte är att undersöka pedagogers, specialpedagogers och elevers Beskrivningar om koncentration och koncentrationssvårigheter. Focus är likheter och skillnader i deras Beskrivningar. Studiens forskningsfrågor är:? Vilka likheter och skillnader finns i Beskrivningarna av koncentration och koncentrationssvårigheter?? Vilka synsätt utrycks, gällande vad som erbjuds i skolmiljön gällande arbetssätt/metodik och organisation?? Hur tänker pedagoger, specialpedagoger och elever kring de faktorer som gynnar respektive försvårar koncentration?? Beskriver pedagoger, specialpedagoger och elever att det finns utvecklingsmöjligheter av koncentrationsförmågan?Metod: Undersökningen bygger på en kvalitativ intervjustudie med två elevgrupper, fyra pedagoger och två specialpedagoger. Vid intervjuerna användes halvstrukturerade frågor.

ABSTRAKTSPECIALPEDAGOGPROGRAMMET Titel                                    ?Att se med lite andra ögon? Beskrivningar av specialpedagogik i förskolan.     Engelsk titel                       ?To see with different eyes? Descriptions of special education in preschool. Författare                           Anna Hellsaeus Handledare                        Leif Nilsson Antal sidor                         64 Nyckelord                          Specialpedagogik, förskola, pedagog, specialpedagog, barn i behov av särskilt stöd.

I takt med att städerna växer minskar det gröna och odlingsbara utrymmet. Högre krav ställs på att effektivt utnyttja ytorna, både inom - och utomhus. Konkurrensen om utrymmet har lett till nya lösningar i form av vertikala odlingsbara ytor kallade växtväggar. Detta arbete är skrivet med målsättningen att grundläggande redogöra för vad en växtvägg är och vad som krävs för att anlägga en sådan. Avsikten är att ge en överskådlig bild av olika varianter av växtväggar samt redogöra för vilka krav som bör vara uppfyllda vid anläggandet av en sådan.

Syftet med studien är att undersöka hur barn i förskoleklass uppfattar och beskriver karaktärer i bilderboken Kivi och Monsterhund. I studien genomförs en textanalys av bilderboken utifrån, två av oss, skapade idealtyper. Detta för att få en djupare förståelse om barnens uppfattningar och Beskrivningar.                                                                                                              Resultatet av studien visar att barnen beskriver könsneutrala karaktärer utifrån vem karaktären är, hur karaktären ser ut, vad karaktären gillar, vad karaktären gör samt vilket kön karaktären har. Textanalysen visar att det finns strukturer i texten som kan ha påverkat barnens uppfattningar och Beskrivningar av de könsneutrala karaktärerna. .

Syftet med studien är att ur ett sociokulturellt perspektiv skapa kunskap om förskollärares Beskrivningar av kollegialt lärande i förskolan. Hattie (2012) och Timperley (2013) talar om vikten av det kollegiala lärandet. Sökningar visar att det finns brist på forskning avseende förskollärares kollegiala lärande. Studiens frågeställningar rör sig om förskollärares Beskrivningar av vad kollegialt lärande kan innebära samt deras Beskrivningar av sina erfarenheter av kollegialt lärande. Utifrån det sociokulturella perspektivet ses människor som deltagare i en social interaktion där handlingar och tänkande är situerade i en social kontext (Säljö, 2011).

De föreställningar om kvinnan som finns idag är alla konstruerade av samhället vi lever i och den interaktion som sker oss människor emellan. När en kvinna går över gränsen för den norm en kvinna anses ha anses hon ofta som onormal och avvikande. När en kvinna intar platsen i en rättssal som tilltalad istället för offer är det intressant att se hur aktörerna i domstolen beskriver kvinnan och hennes brottsgärning. Syftet för denna uppsats var att undersöka vilka Beskrivningar om kvinnan som uttrycks i domar från brottsmålsrättegångar gällande dråp och mord i Sverige. Det var sedan av intresse att se om dessa Beskrivningar kunde relateras till olika genusföreställningar. Metoden för studien utgick från en kvalitativ ansats och använde sig av en kvalitativ innehållsanalys.

Syftet med vårt examensarbete har varit att undersöka elevers förståelse kring energibegreppet och energiomvandlingar. Vi ville även undersöka det naturvetenskapliga begreppet energi i relation till elevers vardagsföreställningar. Detta har vi tagit reda på genom att fördjupa oss i en mängd litteratur som behandlar områden kring energi. Vi genomförde en enkätundersökning på två olika skolor med elever i årskurs 8 och elever som går andra året på gymnasiet. Undersökningen hjälpte oss att besvara våra forskningsfrågor som behandlar energiomvandlingar, energikedjor och energins bevarande.

Denna studie handlar om pojkars Beskrivningar av att använda digitala spel och hur detta kan bidra till språklig kunskapsutveckling i skolans verksamhet. För att få studiens frågeställningar besvarade har intervjuer med fem pojkar i tio års ålder analyserats med utgångspunkt i socialsemiotiska teorier och begrepp. Pojkarnas Beskrivningar visar tecken på att digitala spel kan användas som en resurs i utveckling av barns verbala och skriftligt språk. Pojkarna beskriver att utvecklingen av språklig och verbal kunskap kan äga rum dels individuellt och dels i grupp genom att använda digitala spel. Resultatet visar även att skolans verksamhet inte har erbjudit pojkarna möjlighet att använda digitala spel för att utveckla sina språkliga kunskaper..