Under vår utbildning vid Lärarhögskolan i Stockholm har vi uppmärksammat att vi saknar kunskap om arbetsmiljöarbete samt skolans ansvar inom området. Vi blev intresserade av Beredskapsplaner vid olycksfall under vår instruktörsutbildning i Hjärt- och lungräddning, HLR som ingick i kursen Idrott, fritidskultur och hälsa vid Lärarhögskolan i Stockholm. Studien är delvis explorativ, då tidigare forskning har varit svårt att hitta. Syftet med studien är att kartlägga skolors beredskap vid olycksfall. Enligt lagar och förordningar skall skolor i sitt arbetsmiljöarbete forma en beredskapsplan vid olycksfall.

Detta examensarbete behandlar krishantering i skolan med inriktning på elevers bortgång och hur pedagoger hanterar detta. Examensarbetet täcker även Beredskapsplaner och hur sorgearbete går till i skolan. Examensarbetets fokus är på årskurserna förskoleklass till och med sjätteklass.Metoden som används är semistrukturerade intervjuer med en intervjuguide som grund. Fyra pedagoger blev intervjuade och intervjuerna blev sedan transkriberade. Tre olika Beredskapsplaner samlades in och resultatet av intervjuerna samt planerna ställdes mot den litteratur som bearbetats.Beredskapsplanerna visade att det endast fanns mindre skillnader mellan två av de olika skolorna medan den tredje skolans plan var av en helt annan struktur.

Detta uppdragsbaserade arbete är en del av ett stort projekt som Göteborgs Hamn AB driver, vars syfte är att förnya det nuvarande brandskyddet i Energihamnen och även möta framtida krav. Syftet med föreliggande studie var att undersöka vilka förväntningar personal vid rederier och fartygsbefäl som regelbundet anlöper Energihamnen har på Göteborgs Hamn AB:s brandskyddsutrustning och brandBeredskapsplaner. Vidare undersöktes vilken brandskyddsutrustning några av de tankfartyg som regelbundet anlöper Energihamnen har ombord, även vilka krav som ligger till grund för den utrustningen. För att få svar på ovanstående syfte kombinerades intervjuer med personal vid tre rederikontor och fem fartygsbefäl från samma rederier med en litteraturstudie. Litteraturstudien består av en sammanställning av de regelverk som ställer specifika krav och rekommendationer för det brandskydd som ska finnas ombord på tankfartyg.

Det här arbetet handlar om hur man kan bearbeta sorg i skolan. Litteraturgenomgången ger en grund att stå på, därefter berättar tre lärare genom intervjuer om sina erfarenheter av dödsfall som berört skolan och elever på ett eller annat sätt. Jag har i min empiriska del utfört tre kvalitativa intervjuer för att se hur tre lärare på olika stadier har agerat i de situationer som de kommit att stå inför i sitt yrke. Intervjuerna har jag sammanställt och tolkat till viss del genom metoderna meningskoncentrering och meningstolkning. De frågor som jag arbetat utifrån i arbetet är: hur skolan kan bemöta barn i sorg, hur bearbetas sorg i skolarbetet, finns tiden och kunnandet till sorgebearbetning hos skolan och lärarna och finns det fungerande Beredskapsplaner ute i skolorna?.

Vårt syfte med denna uppsats var att ta reda på barns tankar kring döden, samt skolans beredskapsplan vid en eventuell olycka eller dödsfall. För att ta reda på detta har vi gjort intervjuer med 20 barn varav 10 sjuåringar och 10 tioåringar. Vi intervjuade även 2 rektorer på olika skolor. Vi har studerat litteratur om hur barn reagerar på sorg och hur de bearbetar den. I vår diskussion har vi tagit upp hur vi skulle vilja arbeta med detta tabubelagda ämne i skolan.

Avsikten med studien är att utforska vilken syn på krishantering och krisberedskap för skolor som kommer till uttryck inom forskningsbaserad litteratur i ämnet samt att utröna något om lärares känslor och uppfattningar kring begreppen. För att ta reda på hur en förskola och en skola ser på begreppet kris och hur de arbetar med krisberedskap skickade vi ut en kvalitativ och semistrukturerad så kallad inkät som kompletterades med muntliga intervjuer. Resultatet från inkäterna jämfördes med aktuell forskning. I studien framkom det att Beredskapsplaner anses som en viktig förberedelse för en eventuell kris. Vidare påpekas vikten av att lägga lärarrollen och undervisningen åt sidan och finnas där som medmänniska för till exempel en sörjande elev.

Syftet med vår studie var att undersöka hur ekonomisk krishantering sker i ideella idrottsföreningar samt varför ekonomiska kriser uppstår bland ideella idrottsföreningar. Vidare undersökte vi skillnader i ekonomisk krishantering mellan idrottsföreningar och vinstdrivande företag. Vi studerade även krishanteringsmodeller för att se om någon gick att tillämpa i idrottsföreningar. Till sist studerade vi hur föreningarna kan förebygga kriser. För att få svar på våra frågor gjorde vi en litteraturundersökning samt intervjuer med fem ishockeyföreningar.

Jag gjorde detta arbetet för att jag var intresserad av vad det fanns för beredskap på skolorna vid olycksfall. Eftersom vi inte fått någon olycksfallsutbildning i vår utbildning så blev jag nyfiken att undersöka vilken kunskap det finns ute på skolorna inom detta området. Den största delen i mitt arbete blev att intervjua personal på skolorna eftersom det inte finns så mycket skrivet om detta. Jag intervjuade skolsköterskor, lärare och skyddsombud. Målet med mitt arbete var bl a att undersöka om det fanns några Beredskapsplaner på skolorna när en olycka inträffar samt om det fanns någon rapporteringsskyldighet.

Dagens varslingsrutiner er en vel innarbeidet rutine som går i en kjede fra den som først oppdager skredfaren till att vegen stengs. Dette er en rutine som fungerer godt og trenger ingen forandring. Når det gjelder beredskapsplanenes utforming så er funksjonskontraktene for Tromsø og for Lyngen, heretter bare kalt Tromsø og Lyngen, nesten like. Det som skiller seg ut er att vedleggsdelen i Tromsø er bedre skrevet enn den som finnes i Lyngen. I vedleggsdelen i Lyngen er det byggelederen som er ansvarlig for vurderingsprosessen og for dokumentasjon osv., mens det i Tromsø er entreprenøren som har ansvaret for dette.

Vi har gjort en studie som syftar till att undersöka hur miljödebatten och klimatfrågan påverkat dagens organisationer. I ett led att genomföra studien har vi utgått från vår kvalificerade gissning innebärande att ett nytt paradigm har gett sig till känna. Paradigmet benämns som miljöinriktat management. Vår problemdiskussion utmynnar i frågeställningar om hur organisationer bör hantera uppkomsten av miljöinriktat management. Vidare frågor som berörs är hur ledare bör hantera paradigmskiftet och vilka risker ett utelämnande av miljöinriktat management innebär.