Syftet med denna studie var att undersöka hur klienter med en tidigare missbruksproblematik och behandlare inom missbruksvård upplevde Behandlingsrelationen, motivationen och förändringsprocessen hos klienten. Studien baserades på en kvalitativ metod där sju respondenter deltagit i semistrukturerade intervjuer. Respondenterna bestod av fyra klienter och tre behandlare. Respondenternas utsagor har analyserats utifrån begreppen Behandlingsrelation, motivation och livssituation. De teorier som använts är empowerment, motivationsrelation, demotivationsrelation och Stages of change-modellen.

Syftet med studien var att, med resultat från återhämtningsforskning som utgångspunkt, undersöka hur kuratorer inom öppenvårdspsykiatrin förhöll sig till ramar och gränser i Behandlingsrelationer. Uppsatsens frågeställningar rör dels hur kuratorer definierar och förhåller sig till ramar och gränser samt rambrott och gränsöverträdelser i en professionell Behandlingsrelation och dels hur de resonerar kring detta i förhållande till sin professionalitet. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sju kuratorer genomfördes och empirin analyserades utifrån en ad hoc metod där meningskategorisering och meningskoncentrering kombinerades. Uppsatsens teoretiska perspektiv utgick från Asplunds teori om social responsivitet och Topors vidareutveckling av begreppen abstrakt och konkret socialitet. Studiens resultat visade att kuratorerna ser på ramar och gränser som något som utgör en grundval för en Behandlingsrelation och att överträdelser ska ske utifrån en restriktiv hållning.

Idag råder synsättet att individens delaktighet är att föredra i så gott som alla behandlings- och insatsformer samt att relationen mellan den professionelle och den som tar emot hjälpen är av stor vikt. Tvångsvård och tvångsåtgärder är något som strider mot den allmänna synen på hur man bäst tar hand om människor. I situationer där någon kan vara till fara för sig själv eller andra och inte inser detta kan dock tvång vara nödvändigt. Hur är det möjligt att göra någon delaktig i en behandling som sker mot dennes vilja? Syftet med denna uppsats var att undersöka hur personal som utövar olika former av tvångsvård går tillväga för att skapa en god Behandlingsrelation och för att få klienten delaktig i behandlingen.

Depression är en av de vanligaste sjukdomsdiagnoserna i Sverige idag. Många patienter med depression behandlas med läkemedel och/eller samtalsbehandling. Denna studie lägger fokus på samtalsbehandling som behandlingsform mot depression, och kuratorns genomförande av samtalsbehandling i synnerhet. Syfte: Studiens huvudsyfte var att undersöka och beskriva på vilket sätt samtalsbehandling genomförs med patienter med depression i primärvården, både av kuratorer med och utan kognitiv beteendeterapiutbildning. Vidare var syftet att göra jämförelser mellan dessa två grupper av kuratorers sätt att genomföra samtalsbehandlingen, för att utforska likheter och skillnader i beskrivningarna.

Denna studie utgår från en kvalitativ metod och belyser behandlares syn på svårigheter och möjligheter i bemötandet av flickor som har ett självskadebeteende. Vidare undersöks hur behandlaren uppfattar sin betydelse och sitt ansvar för att förändring ska ske genom behandlingsinterventionen samt vilken form av erfarenhet och kunskap som är av vikt för att förändring ska ske. Hermenautisk forskningstradition genomsyrar arbetet och undersökningen utgår från semistrukturerade intervjuer. Fyra respondenter har intervjuats som alla har erfarenhet av att arbeta med flickor som har ett själskadebeteende. Resultatet förklaras utifrån von Wrights punktuella och relationella perspektiv.

I denna kvalitativa intervjuundersökning studerar vi vad som har varit betydelsefullt föråterhämtningen hos några unga vuxna, vilka upplevt trauman i sin uppväxt. Med hjälp avsemistrukturerade djupintervjuer enligt en teori som har sitt ursprung i fenomenologin ochhermeneutiken, Interpretative Phenomenological Analysis (IPA), belyser vi informanternas egnaupplevelser. Särskilt intresse riktas mot att undersöka betydelsen av Behandlingsrelationer.Resultatet visar att häst som verktyg i behandlingen har varit betydelsefullt. Hästen har förmedlat entrygghet vilket gett goda förutsättningar till skapandet av nära relationer till personalen och senareandra människor. Även personalens kompetens samt tiden efter behandlingen har varit viktig ochbidragit till en självinsikt hos informanterna.

Idag råder synsättet att individens delaktighet är att föredra i så gott som alla behandlings- och insatsformer samt att relationen mellan den professionelle och den som tar emot hjälpen är av stor vikt. Tvångsvård och tvångsåtgärder är något som strider mot den allmänna synen på hur man bäst tar hand om människor. I situationer där någon kan vara till fara för sig själv eller andra och inte inser detta kan dock tvång vara nödvändigt. Hur är det möjligt att göra någon delaktig i en behandling som sker mot dennes vilja? Syftet med denna uppsats var att undersöka hur personal som utövar olika former av tvångsvård går tillväga för att skapa en god Behandlingsrelation och för att få klienten delaktig i behandlingen.

SammanfattningAtt söka någon form av samtalsbehandling kan vara ett sätt för människor att få hjälp med problem som man upplever att man har fastnat i. Något som inom forskningen alltmer har uppmärksammats är Behandlingsrelationens betydelse i samtalsbehandlingen, där det har visat sig att en god relation mellan samtalsledaren och klienten har en stor betydelse för behandlingsutfallet. Alliansbegreppet är något som i detta sammanhang alltmer har lyfts fram och fokuserar på samförstånd och samarbete mellan klient och samtalsledare. Denna uppsats är en kvalitativ studie som undersöker hur man som samtalsledare skapar en god allians till klienten samt hur man upprätthåller den i svåra samtal. I studien har fyra semistrukturerade intervjuer med kuratorer/psykologer/psykoterapeuter genomförts.

Kontraktsvård är en straffrättslig påföljd som innebär behandling istället för fängelse. Vårt syfte med studien har varit att undersöka hur tidigare deltagare i Rattfylleriprogrammet på föreningen Skyddsvärnet i Göteborg upplevt kontraktsvårdens innehåll, och de speciella villkor som omgärdar den. Vidare har studien sökt svar på hur de tvingande inslagen i kontraktsvården påverkat deltagarnas motivation till förändring. Frågeställningarna lyder: ? Hur upplever deltagarna erfarenheten av att ha genomgått Rattfylleriprogrammet på Skyddsvärnet? ? Vilka uppfattningar råder om kontraktsvård och de halvt tvingande omständigheter som omger den? ? På vilket sätt skapas behandlingsmotivation i verksamheten? För ändamålet har valts en kvalitativ forskningsstrategi. Vi har genomfört en fokusgruppsintervju med personal på Skyddsvärnet, samt sex enskilda djupintervjuer med personer som blivit dömda för grovt rattfylleri till kontraktsvård.

Syftet med denna studie var att söka ökad kunskap och förståelse för vilken vikt ungdomar lägger på relationen till behandlingspersonal i behandlingsarbetet samt belysa vilken roll en god relation till personalen spelar för ungdomarnas framtidsmöjligheter. För att uppfylla syftet har vi använt följande frågeställningar: Är relationen mellan vårdtagare och vårdgivare viktig för vårdens effekter? Går det att skapa en ny trygg bas i ungdomsåren (om man inte haft det som barn) med hjälp av en engagerad behandlare? Kan man kompensera en förlorad relation med föräldrarna med någon annan? Hur använder sig ungdomarna av sina erfarenheter av vistelsen på Pilevallen i sina liv idag? Pilevallen är ett öppet behandlingshem för både tjejer och killar i tonåren. Studien genomfördes med hjälp utav kvalitativa halvstrukturerade intervjuer utifrån en intervjuguide. Resultaten analyserades med hjälp utav anknytningsteorin och forskning om relationer.

Vår avsikt med uppsatsen har varit att göra en femårsuppföljning på de ungdomar som skrevs ut från Björkbackens skol- och behandlingshem under 2003/04. Vi har velat se hur dessa ungdomars livssituation ser ut idag utifrån dokumentationssystemet och intervjuinstrumentet ADADs nio livsområden samt fånga de numera unga vuxnas upplevelser av detta. Vi har även velat få kännedom i hur de unga vuxna tänker idag kring deras vistelse på Björkbacken. Som metod har vi valt att triangulera mellan en intervjudel av kvantitativ karaktär vilket ger en deskriptiv samt en intervjudel som innehåller öppna frågor där vi får de unga vuxnas subjektiva berättelser. De unga vuxna som vi har intervjuat är sammanlagt 19 stycken, varav 13 är kvinnor och sex stycken är män.Vi kunde urskilja två grupper bland informanterna där den ena gruppen fortfarande i olika hög grad hade kvar ett normbrytande beteende vilket även visade sig har betydelse i de flesta områdena.

The purpose of this essay is to analyse the descriptions of young girls' experiences of internet contacts, which have led up to sexual abuse. The aim is to give additional understanding and knowledge concerning grooming.       Grooming means that somebody gets in contact with someone else with the intention of committing sexual violations at a later stage. In most cases this concerns adults who contact children. We have chosen to confine ourselves to focusing on the grooming on internet that has happened to girls. By means of thematic analyses of texts from the books Jag kände mig speciell, grooming på internet, 2012 and Alexandramannen, vår tids största nätsexhärva, 2009, we have found certain themes and linked them up with previous research-work and also theory of social psychology.

Syftet med uppsatsen var att undersöka om professionella behandlares samlade syn på ämnet unga som begår sexuella övergrepp, kan förklara varför det är svårt att få tag på behandlare eller behandlingshem för flickor som begår sexuella övergrepp. Jag har med hjälp av kvalitativa intervjuer undersökt hur professionella behandlare som arbetar med eller forskar kring unga personer som begår sexuella övergrepp, talar om de unga. Hur de professionella behandlarnas attityder, tankar och syn på kön ser ut i relation till dessa unga personer, samt mer precist försökt förstå vilken bild de professionella behandlarna har av en ung person som begår sexuella övergrepp. Hur denna agerar, vilket kön denna har, om de olika behandlingsmetoder som används i behandling av de unga beror på vilket kön den unga har. Analysen av min empiri har jag gjort med tre teoretiska begrepp som är relevanta för mitt valda ämne, identitet, relation och genus.Resultatet av studien visar på nödvändigheten av relationen mellan de unga som begår sexuella övergrepp och den professionella behandlaren.

Syftet med denna studie var att beskriva och söka förståelse för vilken betydelsekuratorssamtal kan ha för patienter i somatisk öppenvård samt på vilket sättkuratorssamtalet kan komplettera den medicinska vården. Utifrån vårafrågeställningar handlade undersökningen om vad som enligt patienterna varitviktigt i kuratorssamtalet, på vilket sätt kuratorssamtalet har förändrat patienternassätt att förhålla sig till sin livssituation samt på vilket sätt kuratorssamtalet kanvara ett komplement till den medicinska vården.Vi har använt oss av kvalitativ metod och semistrukturerad intervju sominsamlingsinstrument. Vi genomförde totalt sex intervjuer med dels patienter somhar pågående kuratorssamtal och dels patienter som avslutat sina kuratorssamtaltidigast 2008. Vår empiri har vi analyserat utifrån begrepp ur teori förpsykosocialt arbete, copingteori, känsla av sammanhang (KASAM), WHO:sdefinition av hälsa samt tidigare forskning.Resultatet visade att en viktig initial del i kuratorssamtalet var att patientensbehov och hjälpförväntningar uppmärksammades vilket sedan kunde resultera i engod Behandlingsrelation. Som andra viktiga faktorer kunde patienterna fåvägledning samt använda kuratorn som ett bollplank.